Gammal tall. Foto: Johan Nitare

Barrträd

Varje nyckelbiotop får en biotoptypsbeteckning som beskriver dess karaktärsdrag. Här kan du läsa om biotoptypen barrträd.

Definition

Gamla barrträd – enstaka, några få i grupp eller spridda i ett bestånd- ofta solitärt stående tallar i relativt öppna marker, men kan också utgöras av intressanta överståndare i yngre bestånd.

Träden utmärks nästan alltid av grova dimensioner eller ovanligt höga åldrar. Solitärt stående granar kan under vissa förutsättningar också vara värdar för ovanliga arter. Även torrträd och lågor av tall och gran kan hysa hotade arter och ingår i biotoptypen.

Kännetecken

Inte sällan står gamla tallar på inägomark och är då lätta att upptäcka både i fält och i flygbild. På sådana marker kan träden uppnå betydande grovlekar. Grova tallar förekommer också som landmärken längs vägar och i vägkorsningar, och har då också ett visst kulturhistoriskt värde.

Ytterligare en miljö som kan hysa värdefulla träd är hällmarker, men här blir ofta träden inte så grova på grund av den låga boniteten. I sprickor och längs kanterna av hällmarkerna kan man emellanåt hitta grövre träd. Träd på hällmarker kan vara tämligen gamla, man bör därför inte låta sig luras av de klena stammarna.

På sandiga marker kan man ibland hitta enstaka grövre tallar i yngre skog. Detta kan vara en följd av äldre bränder eller äldre skogsbruk. Slutligen bör man nämna gamla tallar som kan påträffas längs stränder och i kanten av myrar. Dessa hyser emellanåt rovfågelbon och finns då i allmänhet registrerade hos den lokala fågelklubben eller i databaser över rödlistade arter.

Bland granarna är det framför allt gamla eller grova individer, ofta med lågt växande grenar, som är intressanta. Dessa träd kan växa i kanten av myrar eller sjöar, och i enstaka fall som solitärer i gamla hagmarker. Generellt bör det finnas signalarter eller indikationer på rödlistade arter för att dessa träd ska registreras som nyckelbiotoper.

I första hand eftersöks biologiskt intressanta träd, oavsett grovlek. I de fall träden har en brösthöjdsdiameter över en meter benämns dessa jätteträd och ska särskilt anges i beskrivningen av objektet.

Signalarter

Reliktbock, raggbock, svart praktbagge, granbarkgnagare, ladlav, varglav, nästlav, blanksvart spiklav, tallticka, tallgråticka, korktaggsvampar, fjälltaggsvampar, korallfingersvampar, vintertagging, grovticka, blomkålssvamp, lakritsmusseron, goliatmusseron.

Andra namn

Gammeltall, suptall, värktall, gränstall och kjolgran är några andra namn som i större eller mindre grad överlappar med biotoptypen.

Biotopskydd

Dessa miljöer kan ges ett formellt skydd genom beslut om biotopskydd. Då anges biotopen mark med mycket gamla träd.

  • Senast uppdaterad: 2020-04-16