Vybild över Åre i höstfärger. Foto: MostPhotos

Statistik om tätortsnära skog

Här hittar du statistik om hur skogen nära våra tätorter ser ut, vem som äger den och hur den brukas.

Vi tillämpar statistikmyndigheten SCB:s definition av en tätort; en koncentrerad bebyggelse med minst 200 invånare. Den tätortsnära skogen i vår statistik finns upp till 3 km från dessa tätorter. Den tätortsnära skogen är i linje med övriga myndigheter uppdelad i fyra block beroende på avstånd till tätort: 0-300 meter, 301-1000 meter, 1001-2000 meter och 2001-3000 meter.

Hur ser den tätortsnära skogen ut?

Areal tätortsnära skog

Sammanlagt 4,3 miljoner hektar skogsmark eller 15 procent av all skogsmark i landet är tätortsnära skog. Större delen av den tätortsnära skogen, 4 miljoner hektar, är produktiv skogsmark.

Skogsmark är mark som bär skog eller som utan produktionshöjande åtgärder har förutsättningar att bära skog med en höjd av ≥5 m och med en kronslutenhet på ≥10 procent.

Skyddad tätortsnära skog

I Norrland är 0,7 procent av den tätortsnära skogen skyddad vilket är betydligt lägre än för den icke tätortsnära skogen där 15 procent är skyddad. I södra Sverige är 3,2 procent av den tätortsnära skogen skyddad vilket är knappt hälften jämfört med den ej tätortsnära skogens 6 procent.

I skyddad skog ingår här nationalparker, naturreservat med föreskrifter mot skogsbruk, biotopskyddsområden, Natura 2000 med skogshabitat, naturvårdsavtal inklusive ekoparker och vitryggsavtal, inomstatlig överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Fortifikationsverket, beslutade biotopskyddsområden och naturreservat som inte vunnit laga kraft samt markersättningar för bildande av naturreservat.

Skogens ålder 

Generellt finns endast mindre skillnader i åldersfördelning för skogen i de olika tätortsnära zonerna och den icke tätortsnära skogen. Den tydligaste skillnaden är att den skog som inte är tätortsnära har en större andel skog som är över 120 år än den tätortsnära skogen. 

Norra Norrland avviker något i sin åldersfördelning med en högre andel skog i alla åldersklasserna från 60 år och uppåt. Inom 300 m från tätort i norra Norrland finns en större andel skog över 100 år än inom den icke tätortsnära skogen.

Skogsmark är mark som bär skog eller som utan produktionshöjande åtgärder har förutsättningar att bära skog med en höjd av ≥5 m och med en kronslutenhet på ≥10 procent.

Trädslagsfördelning

Andelen löv- och blandskog ökar ju närmare tätorten man kommer. För alla landsdelar finns mellan omkring dubbelt och tre gånger så mycket löv- och blandskog upp till 300 meter från tätorten jämfört med den skog som inte är tätortsnära . 

Skogsmark är mark som bär skog eller som utan produktionshöjande åtgärder har förutsättningar att bära skog med en höjd av ≥5 m och med en kronslutenhet på ≥10 procent.

Gammal skog

Andelen skogsmark som klassas som gammal skog är lägre i den tätortsnära skogen än i den skog som inte är tätortsnära för alla landsdelar utom Götaland. I Götaland är andelen gammal skog närmare än 1000 meter från tätorten större än i den skog som inte är tätortsnära.

Andelen gammal skog på produktiv skogsmark varierar från som mest 12 procent i tätortsnära skog närmare än 1 kilometer till tätort i norra Norrland till som minst 5 procent i tätortsnära skog 2 -3 kilometer från tätort i södra Norrland.

Störst andel gammal skog finns i norra Norrland både när det gäller tätortsnära skog och skog som inte är tätortsnära.

Med gammal skog avses skog på skogsmark med en genomsnittlig trädålder över 140 år i Norrland och Dalarnas, Värmlands, och Örebro län (Boreal region) samt över 120 år i övriga landet (Boreonemoral och nemoral region.

Produktiv skogsmark är mark som är lämplig för skogsproduktion och ej väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktion ≥1 m³sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år. Definition av äldre skog: Skog >80 år i den boreala regionen (Norrland, Dalarnas, Värmlands och Örebro län). Skog >60 år i den boreonemorala och nemorala regionen (Svealand och Götaland exklusive Dalarnas, Värmlands och Örebro län).

Äldre lövrik skog

I södra Sverige blir andelen produktiv skogsmark med äldre lövrik skog större ju närmare tätorten man befinner sig. I området 300 meter från tätorten i Götaland och Svealand är andelen äldre lövrik skog mer än dubbelt så stor som den är i den skog som inte är tätortsnära.

I norra Norrland är andelen äldre lövrik skog lika stor eller lägre i den tätortsnära skogen än i den skog som inte är tätortsnära.

I södra Norrland ökar andelen äldre lövrik skog med avståndet från tätorten.

Äldre lövrik skog är skog som i medeltal är äldre än 80 år i boreal region och äldre än 60 år i boreonemoral och nemoral region samt där minst 3/10 av grundytan utgörs av lövträd.

Produktiv skogsmark är mark som är lämplig för skogsproduktion och ej väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktion ≥1 m³sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år. Medelhöjd>= 7 m där minst 3/10-delar av grundytan utgörs av lövträd. Medelhöjd <7 m där minst 3/10-delar av antalet huvudstammar/-plantor utgörs av lövträd. Definition av äldre skog: Skog >80 år i den boreala regionen (Norrland, Dalarnas, Värmlands och Örebro län). Skog >60 år i den boreonemorala och nemorala regionen (Svealand och Götaland exklusive Dalarnas, Värmlands och Örebro län).

Död ved

Angående förekomsten av skog med mycket död ved finns inget tydligt mönster och nivån är generellt mellan 5-10 % av den produktiva skogsmarksarealen både inom och utanför den tätortsnära zonen för samtliga landsdelar.

Mycket död ved betyder här mer än 20 kubikmeter per hektar död ved som är 20 cm eller mer i diameter

Grova träd

Förekomsten av grova träd är en av indikatorerna i miljömålet. I denna sammanställning har vi behövt anpassa definitionen något för att behålla tillräcklig statistisk säkerhet. Definitionen av grova träd är här träd med en diameter i brösthöjd på minst 40 cm.

Antalet grova levande träd per hektar är högst närmast tätorten och minskar med avståndet bort från tätorten. Inom 300 meter från tätorten finns för samtliga landsdelar dubbelt till tre gånger så många grova träd per hektar jämfört med den skog som inte är tätortsnära.

Grova träd är träd som är minst 40 cm i brösthöjdsdiameter.

Vem äger den tätortsnära skogen?

Ungefär hälften av skogen upp till 300 meter från tätorten ägs av enskilda ägare. Kommuner och regioner äger 33 procent. Med ökande avstånd från tätorten minskar andelen ägd av kommuner och regioner och i stället ökar andelen ägd av enskilda ägare. 76 procent av skogen 2-3 km från tätorten ägs av enskilda ägare. Privata aktiebolag äger 12 procent eller mindre av den tätortsnära skogen oavsett avstånd till tätorten.

Den skog som inte är tätortsnära har en jämnare ägarfördelning; 42 procent ägs av enskilda ägare, 25 procent av privata aktiebolag och 31 procent av övriga ägare.

Ägarklasser:

  • Enskilda: Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
  • Privata AB: Aktiebolag som inte är ägda av staten, kommuner eller landsting.
  • Sveriges kommuner och Regioner (SKR): Kommunala och landstingsägda marker.
  • Övriga: Statens fastighetsverk, övriga statliga ägare, aktiebolag med staten som majoritetsägare (Sveaskog) samt övriga allmänna ägare. Här ingår också ecklesiastika ägare, allmänningar och besparingsskogar.

Hur brukas den tätortsnära skogen?

Årlig föryngringsavverkning

Föryngringsavverkningen i tätortsnära skog var under avverkningssäsongen 2022/2023 omkring 37 000 hektar. Detta motsvarar 0,92 procent av den tätortsnära produktiva skogsmarksarealen. I skog som inte är tätortsnära föryngringsavverkades 0,9 procent av arealen.

Avverkningsintensiteten inom den tätortsnära skogen ökar med avståndet från tätorten. 

Sammanhängande kalmarksareal

Avverkningar kan ske vid olika tidpunkter och vara kopplade till flera avverkningsärenden men ändå uppfattas som samma kalmark. För att ta hänsyn till detta har vi aggregerat avverkningar utförda under en treårsperiod och som har en gemensam gräns till sammanhängande kalmarksarealer. Om en kalmark tillhör flera olika tätortsnära zoner räknas den in i samtliga zoner den tillhör.

I norra Norrland ökar den sammanhängande kalmarksarealen med avståndet från tätorten. Kalmarksarealen går från en median av 2 hektar i området 300 meter från tätorten till 4 hektar i den skog som inte är tätortsnära. Sett till de områden som har störst andel kalmark (95:e percentilen) är motsvarande siffror 10 hektar och 20 hektar.

Södra Norrland visar en liknade trend som norra Norrland med en ökande storlek på kalmarksarealen ju längre avståndet blir från tätorten. Medianvärdet går från 2,4 hektar i 300 meters zonen till 3,3 hektar i den skog som inte är tätortsnära.

I Svealand är skillnaderna mellan de olika avstånden till tätorten mindre. Medianvärdet ökar från 2,5 hektar upp till 300 meter från tätorten till 2,8 hektar i området 2 till 3 kilometer från tätorten. Medianvärdet för den skog som inte är tätortsnära är 2,6 hektar, vilket är lägre än för den tätortsnära skogen.

Götaland avviker från de övriga landsdelarna i och med att både median och 95:e percentilvärdena är relativt lika för samtliga tätortsnära zoner och den skog som inte är tätortsnära.

Kulturlämningar

Kulturlämningar är spår efter människors verksamhet från stenålder till nutid. De visar hur människorna levde och brukade landskapet och skogen. Sveriges skogar är fyllda av minnen efter människors liv och arbete under flera tusen år. Det kan vara exempelvis gravar, röjningsrösen, torplämningar och fäbodar.

Statistiken har tagits fram genom att räkna antalet kända lämningar registrerade i både Riksantikvarieämbetets databas och Skogsstyrelsens databas "Skog & Historia". Dessa lämningar har sedan kopplats till respektive tätortsnära zon och landsdel. Det är viktigt att notera att antalet registrerade lämningar inte bara speglar förekomsten av kulturlämningar, utan också sannolikheten att de har upptäckts och dokumenterats.

Exempelvis visar statistiken att antalet lämningar per 1000 hektar skogsmark minskar med ökat avstånd från en tätort. Detta beror sannolikt både på att det historiskt funnits fler lämningar i områden där människor bott, och på att vi oftare hittar lämningar i närheten av där vi rör oss i dagens skogar.

Den högsta tätheten av kända lämningar finns i zonen 0–300 meter från en tätort i Svealand, med knappt 100 kända lämningar per 1000 hektar skogsmark. Den lägsta tätheten finns i skogsområden som inte är tätortsnära i norra Norrland, med endast 5 lämningar per 1000 hektar.

De vanligaste typerna av kulturlämningar inkluderar förhistoriska gravar, lämningar efter bosättningar och spår av produktion och tillverkning.