Människor på promenad i lövskog. Foto: Jenny Leyman

Frivilliga avsättningar och certifierad areal

Statistiken beskriver hur stora arealer skogsägare frivilligt har avsatt för naturvårdsändamål samt hur stor areal som omfattas av de två certifieringssystemen PEFC respektive FSC.

En frivillig avsättning är enligt Skogsstyrelsens definition ett område med sammanhängande produktiv skogsmark för vilket markägare frivilligt fattat beslut om att inte göra åtgärder som kan skada dess naturvärde, kulturmiljövärde och/eller sociala värde. Området ska finnas dokumenterat i plan eller annan handling.

Skogscertifiering är ett frivilligt åtagande som skogsägare kan ta för ett ansvarsfullt och uthålligt skogsbruk. Certifieringen innebär att skogsägare åtar sig att anpassa skogsbruket efter särskilda regler om hur de bedriver skogsbruk, vilken hänsyn de tar till miljön och villkoren för dem som arbetar inom skogsbruket.

2022 var:

  • 1,4 miljoner hektar frivilligt avsatta  
  • 14,8 miljoner hektar certifierade

Areal frivilliga avsättningar

Arealen frivilliga avsättningar 2022 var 1,4 miljoner hektar vilket är en ökning med cirka 50 000 hektar jämfört med 2021. Över tiden har de frivilliga avsättningarna ökat sedan mätningen startade 1996, först i snabb takt fram till 2010 och därefter långsammare, vilket framgår av figur 1.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Av arealen frivilliga avsättningar står enskilda markägare för 40 procent och övriga markägare för 60 procent. Enskilda markägare är fysiska personer och dödsbon medan övriga markägare är aktiebolag, offentliga markägare, trossamfund och andra juridiska personer.

Andelarna kan jämföras med att enskilda markägare äger 53 procent av all produktiv skogsmark utanför formellt skydd och övriga ägare resterande 47 procent. Det innebär att hos gruppen enskilda ägare utgör de frivilliga avsättningarna något under 5 procent av arealen produktiv skogsmark utanför formellt skydd medan motsvarande siffra för övriga ägare är nästan 8 procent.

84 procent av arealen frivilliga avsättningarna, mindre än 1,2 miljoner hektar, är inom den skogsmark som är certifierad med FSC eller PEFC. Den icke certifierade skogsmarken står för resterande 200 000 hektar av de frivilliga avsättningarna. Totalt var nästan 8 procent av den certifierade arealen frivilligt avsatt.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Största arealen frivilliga avsättningar återfinns i Jämtlands län följt av Norrbottens län. Minsta arealen frivilliga avsättningar finns i Gotlands län. I figur 3 finns uppgifter för alla län.

Frivilliga avsättningar kan sättas i relation till den produktiv skogsmarksarealen. I figur 4 visas frivilliga avsättningar som andel av den produktiva skogsmarksarealen utanför formellt skydd för varje län. Även där har Jämtland den högsta andelen med 8 procent och Gotland har lägst andel.

Både statistiken med länsindelning och ägarkategorier innehåller något större osäkerhet än skattningar för hela landet eftersom ett fåtal respondenter i undersökningen inte kan ange någon exakt uppdelning där. I dessa fall använder Skogsstyrelsen annan hjälpdata eller antaganden för att fördela ut statistiken per län och ägarkategori.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Avser produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden enligt SLU Riksskogstaxeringen (2019, senaste femårsmedelvärdet)

Logotyp Sveriges officiella statistik

Certifierad areal

Den produktiva skogsmarksarealen som var certifierad enligt PEFC eller FSC uppgick 2022 till drygt 14,8 miljoner hektar vilket är omkring 67 procent av all produktiv skogsmark utanför formellt skydd. Det är en ökning med ungefär 20 000 hektar jämfört med 2021.

Många skogsägare är certifierade enligt båda certifieringsorganisationerna, se figur 5. Hela 75 procent av den certifierade arealen är dubbelcertifierad, det vill säga både certifierad enligt FSC och PEFC. 19 procent har enbart PEFC certifiering och 6 procent enbart FSC. Se figur 5.

PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification , FSC Forest Stewardship Council

Logotyp Sveriges officiella statistik

Mest certifierad skogsmarksareal finns i Norrbottens län där ungefär 2,3 miljoner hektar skogsmark är certifierad. På Gotland är 26 000 hektar av skogsmarken certifierad vilket är minst areal av alla län. I figur 6 visas certifierad produktiv skogsmarksareal för alla län.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Skogstillståndet i geokodade frivilliga avsättningar

Statistiken om frivilliga avsättningar är en bearbetning av data som antingen är insamlad via enkäter eller kartor (geodata). Dessa båda datakällor ger tillsammans en helhetsbild av de frivilliga avsättningarna. Med geodata finns sedan en möjlighet att göra fördjupad statistik när den kombineras med Riksskogstaxeringen. Men eftersom geodata enbart står för 45 procent av de frivilliga avsättningarna och är koncentrerad till Norrland och Svealand är det inte längre en komplett helhetsbild av de frivilliga avsättningarna.

I detta avsnitt om egenskaper hos de frivilliga avsättningarna är det just bara dessa 45 procent som är representerade och skattningarna ska inte ses som en helhet av alla frivilliga avsättningar.

Barrskogsdominans

Drygt 90 procent av de frivilliga avsättningarna består av barrskog. Övrig produktiv skogsmark består till 83 procent av barrskog. Liksom den övriga produktiva skogsmarken domineras alltså frivilliga avsättningar av barrskog, se figur 7. Dominansen av barrskog är som störst i södra Norrland där 95 procent av arealen består av barrskog.

Observera att resultaten i figuren bara avser 45 procent av de frivilliga avsättningarna, det går inte att säga hur representativ denna delmängd är för alla frivilliga avsättningar.

Mer gammal skog i frivilliga avsättningar än i annan skog

Inom frivilliga avsättningar är 89 procent av arealen skog äldre än 81 år. Skog äldre än 121 år utgör 66 procent. Motsvarande uppgifter för övrig produktiv skogsmark är 26 respektive 13 procent, se figur 8.

Störst andel skog i den äldsta åldersklassen, 121+ år, finns i södra Norrland, 75 procent, och lägst i Svealand, 44 procent.

Observera att resultaten i figuren bara avser 45 procent av de frivilliga avsättningarna, det går inte att säga hur representativ denna delmängd är för alla frivilliga avsättningar.

Mer virke i frivilliga avsättningar än i övrig skog

Virkesvolym per hektar av levande träd och död ved är högre inom frivilliga avsättningar jämfört med övrig produktiv skogsmark, se figur 9.

Volymen har ökat för levande träd sedan mitten av 1980-talet. Det gäller både för frivilliga avsättningar och övrig produktiv skogsmark. Volymen levande träd inom frivilliga avsättningar har ökat med 65 procent från 119 till 196 kubikmeter per hektar, motsvarande relativa ökning för övrig produktiv skogsmark är cirka 30 procent.

Volymen död ved i frivilliga avsättningar har ökat med 60 procent från 15 till 24 kubikmeter per hektar sedan 1990-talet. Volymen död ved i övrig skog har också ökat men inte i samma omfattning.

De frivilliga avsättningarna avser bara 2021, skogsmarken som avsättningarna ligger på har sedan följts bakåt i tiden med hjälp av Riksskogstaxeringens tidserier. Observera att resultaten i figuren bara avser 45 procent av de frivilliga avsättningarna, det går inte att säga hur representativ denna delmängd är för alla frivilliga avsättningar.

Liknande andel lövträd och hård död ved

I figur 10 jämförs volymen lövträd inom frivilliga avsättningar och övrig produktiv skogsmark med totala virkesvolymen i respektive område. Även volymen död ved jämförs med totala volymen död ved i området.

Sammantaget för de tre landsdelarna är andelen lövträd 20 procent lägre inom frivilliga avsättningar än inom övrig produktiv skogsmark medan andelen hård död ved är lika stor. 

Note that the results in the figure refer to only 45 percent of voluntary set-asides, it is not possible to say how representative this subset is for all voluntary set-asides.

Vanligare med äldre lövrik skog, gammal skog och naturtypsklassad skog

Andelen äldre lövrik skog, andelen gammal skog och andelen naturtypsklassad skog är betydligt högre inom frivilliga avsättningar i de tre landsdelarna jämfört med övrig produktiv skogsmark. Äldre lövrik skog och gammal skog är enligt de svenska miljömålen för Levande skogar. Naturtypsklassad skog är enligt Artikel 17 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG.