Fastighets- och ägarstruktur i skogsbruket 2022

Det tillkommer cirka 10 000 nya skogsägare fysiska personer varje år och dessa är i genomsnitt 47 år visar ny statistik. Könsfördelning bland dessa nya skogsägare det senaste året är 47 procent kvinnor och 53 procent män. Vidare fortsätter trenden med färre skogsägare och färre brukningsenheter vid en jämförelse med föregående år. Det visar Skogsstyrelsens senaste ägarstatistik.

Deklarerad areal produktiv skogsmark

Areal deklarerad produktiv skogsmark uppgår till knappt 24 miljoner hektar, enligt 2022 års fastighetstaxering. Nedan refereras genomgående till deklarerad areal produktiv skogsmark vilket är den areal som anges av fastighetsägarna själva i sin fastighetsdeklaration. Riksskogstaxeringen tillhandahåller den officiella statistiken över skogsmarksareal i Sverige.

I figur 1 görs en indelning av areal deklarerad produktiv skogsmark på olika ägarklasser. Definitioner av dessa klasser finns på sidan Fakta om undersökningen, se länk längst ner.

Ägarklassen enskilda ägare, som innefattar fysiska personer, dödsbon samt enkla bolag som inte är handelsbolag, äger störst areal produktiv skogsmark, knappt hälften (48 procent) 2022. Det näst största innehavet återfinns i klassen Privatägda aktiebolag (25 procent) följt av Statliga aktiebolag (12 procent) och Staten (8 procent). Övriga privata ägare och Övriga allmänna ägare har 6 respektive 1 procent av den deklarerade produktiva skogsmarken. För en liten andel kan ägarklass inte avgöras. Dessa utgör endast en väldigt liten del och har därför uteslutits i figur 1 nedan.

Utvecklingen över tid är relativt stabil enligt figur 1. I slutet av 2010-talet skedde en ökning av arealen för ägarklassen Staten. Delar av denna ökning sker framför allt från och med 2017, och kan till stor del hänföras till en rättelse av den deklarerade arealen.

Enligt figur 2 har ägarklasserna Staten 1,9 miljoner hektar och Statliga aktiebolag 2,8 miljoner hektar. Dessa ägarklasser har stora delar av sitt innehav i landsdelen Norra Norrland med 71 procent respektive 64 procent. Innehavet hos Privatägda aktiebolag (5,9 miljoner hektar) främst är beläget i Södra Norrland med 47 procent. Enskilda ägare (11,4 miljoner hektar), Övriga privata ägare (1,4 miljoner hektar) samt Övriga allmänna ägare (0,4 miljoner hektar) har en relativt jämn fördelning av sitt innehav över landsdelarna.

Enligt figur 2 finns störst areal deklarerad produktiv skogsmark i Norra Norrland (7,4 miljoner hektar), och den största ägarklassen är enskilda ägare, som äger ca 35 procent. Näst störst är Södra Norrland (6,0 miljoner hektar) och här är den största ägarklassen Privatägda AB som äger ca 46 procent. I Svealand deklareras 5,5 miljoner hektar och även här är den största ägarklassen enskilda ägare som äger ca 46 procent. I Götaland finns 4,8 miljoner hektar och den dominerande ägarklassen är enskilda ägare med 77 procent. I Norrbottens län deklareras 4,1 miljoner hektar, detta kan jämföras med 186 000 hektar i Blekinge samt 126 000.hektar på Gotland.. Besök statistikdatabasen för mer länsvis statistik.

Innehavets storlek

Innehavets storlek (per ägare) för olika ägarklasser har beräknats och avser i figur 3 all areal oavsett var den är belägen. År 2022 har ägarklasserna staten, statliga aktiebolag, privatägda AB och övriga privata ägare, 90 procent eller mer av sitt innehav i storleksklassen större än 1 000 hektar. Motsvarande andel för övriga allmänna ägare är 79 procent och endast åtta procent för enskilda ägare.

Generellt, för samtliga ägarklasser, finns två olika trender mellan åren 1999 och 2022. Den ena för storleksklasser större än 100 hektar där arealen ökar något, samt i storleksklasser mindre än 100 hektar, där arealen minskar något. Detta förklaras senare till stor del i figur 4 med förändringen hos enskilda ägare.

Enligt figur 4, minskar areal deklarerad produktiv skogsmark för gruppen enskilda skogsägare mellan åren 1999-2022. Framförallt i innehav som är större än fem hektar upp till 100 hektar medan innehavet i storleksklasserna över 100 hektar ökar. För den minsta storleksklassen, 5 hektar eller mindre syns en marginell minskning.

1999 var det deklarerade genomsnittsinnehavet bland fysiska personer (som utgör 99 procent av de enskilda ägarna) 30 hektar medan genomsnittet 2022 är 34 hektar. Medianen, som är det storleksmässigt vanligaste innehavet, har däremot minskat från 13 hektar 1999 till 12 hektar 2022. En förklaring till dessa olika trender kan urskiljas senare i figur 6.

Det könsvisa skillnaderna illustreras i figur 5. År 2022 är medianen för män 14 hektar respektive 9 hektar för kvinnor. Under samma år är medelinnehavet för män är ca 40 hektar jämfört med kvinnornas medelinnehav som är ca 25 hektar.

I figur 6 syns att antal skogsägare i den minsta storleksklassen har ökat samt en ökning i samtliga storleksklasser från >100-200 hektar och uppåt. Klasserna >5-20, >20-50 och >50-100 hektar har däremot minskat relativt kraftigt i antal mellan 1999 och 2022. Detta kan även förklara trenden i Figur 5 om varför medelinnehavet ökar medan medianen minskar mellan åren.

Antal skogsägare (fysiska personer)

År 1999 ägde totalt 354 288 fysiska personer skogsmark i Sverige. Antalet fysiska personer har därefter minskat och år 2022 finns det 310 749 till antalet. Av dessa var 98 procent bosatta i Sverige medan 2 procent var bosatta utomlands. Under perioden 1999 till år 2022 har den andel som är bosatt utomlands ökat från 1 till 2 procent, eller från 3 352 till 7 644 om vi ser till antal. Den största delen av skogsägare boende utomlands är bosatta i Norden, 4 358 till antalet enligt senaste fastighetstaxeringen 2022.

Antal fysiska personer som är skogsägare (bosatta i Sverige) minskade mellan åren 1999 och 2022 med 47 831. Minskningen under perioden syns i samtliga landsdelar under perioden, i figur 7 visas att den största minskningen finns i Götaland, där antalet skogsägande män har minskat med totalt 15 340, även antal kvinnor minskar men trenden är inte lika kraftig hos dem.

I figur 8 visas att Västra Götaland är det län där det bor flest skogsägare, 44 794 till antalet, följt av Stockholms län med 25 132 och Västerbottens län med 22 424. Bland landets skogsägare (fysiska personer) 2022, är 60 procent män, 38 procent kvinnor och 2 procent saknar uppgift om kön. Förändringarna i könsfördelningen är små för perioden från 1999 till 2022. Även år 1999 var andelen kvinnor 38 procent medan andel män var 61 procent och andelen okända en procent. Regionalt är variationsbredden i andelen kvinnor mellan län från 44 till 35 procent. Störst andel kvinnliga skogsägare med 44 procent finns boende i Stockholms län.

Nytillkomna skogsägare

10 554 skogsägare, fysiska personer tillkom 2022 jämfört med föregående års taxering. Av dessa var 47 procent kvinnor och 53 procent män. 1 478 nytillkomna skogsägare är folkbokförda i Västra Götalands län och 1270 i Stockholms län  Medelåldern på nytillkomna skogsägare är 47 år, medelåldern för män är 46 år och 48 år för kvinnor. De äldsta nytillkomna skogsägarna finns i Stockholm med en medelålder på 51 år och de yngsta återfinns i Kronoberg med 44 år i medelålder.

Samägande

Samägandet mellan män och kvinnor visas i nedanstående figur. I figur 10 redovisas de tre klasserna Kvinnligt, Manligt och Båda könen för fysiska personer där uppgift om kön finns. Äger kvinnor och män gemensamt (en eller flera) indelas dessa i klassen Båda könen, dessa äger 3,1 miljoner hektar 2022. 1,6 miljoner hektar ägs endast av kvinnor, en eller flera gemensamt i klassen Kvinnligt och motsvarande indelning görs för män i klassen Manligt, dessa äger nästan 6,2 miljoner hektar 2022.

Utvecklingen över tid visar att andelen areal deklarerad produktiv skogsmark som ägs av båda könen har sjunkit från 32 procent år 1999 till 28 procent år 2022. Samtidigt har den andel av arealen som ägs av endast män ökat från 54 procent 1999 till 56 procent 2022. Den andel av arealen där kvinnor står för hela innehavet har en liten ökning skett under perioden från 14 till 15 procent.

Regionalt finns skillnader mellan olika län och där spretar även utvecklingen något i förhållande till utvecklingen för hela landet.

Skogsägarnas ålder

Under perioden 1999 till 2022 har skogsägarnas medelålder (fysiska personer) ökat från i medeltal 55 till 61 år oavsett kön. Regionalt finns vissa skillnader mellan län avseende medelålder och variationsbredden för 2022 är en medelålder från 60 år till 63 år.

Brukningsenheter

En brukningsenhet utgörs av den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägarkonstellation. En korrigering har gjorts av hela serien i tabell 05. Antal brukningsenheter efter region och ägarklass. Antal brukningsenheter i Sverige mellan 1999 och 2022 har minskat från 245 583 till 231 992.

I figur 11 illustreras antalet brukningsenheter landsdelsvis, Götaland har nästan tre gånger så många brukningsenheter som Norra- eller Södra Norrland. Svealand har nästa dubbelt så många som de Norrländska landsdelarna.

Enligt figur 12 har antal brukningsenheter som ägs av fysiska personer har minskat under perioden 1999 till 2022 från drygt 236 000 till knappt 222 0000. Brukningsenheterna ägda av fysiska personer kan indelas i utboägd, närboägd och delvis utboägd utifrån var ägaren bor i relation till var brukningsenheterna ligger.

Under perioden 1999 till 2022 ökade antal utboägda brukningsenheter från 22 procent till 26 procent medan antal delvis utboägda brukningsenheter minskade från 9 till 6 procent 2022. Antalet närboägda brukningsenheter minskade något under perioden men andelen närboägda brukningsenheter är däremot under perioden konstant, 68 procent vid jämförelse mellan år 1999 och år 2022.

Regionalt finns skillnader mellan län avseende utboägande. Enligt figur 13 finns störst andel utboägande i Jämtlands län med 37 procent följt av Dalarna med 34. Störst andel närboägande finns 2022 i Gotlands län med 82 procent följt av Uppsala län med 79 procent.

Skogsägande per kommun

Areal deklarerad produktiv skogsmark i kommuner kan variera mycket mellan olika år och ett fåtal kommuner i Sverige har ingen deklarerad produktiv skogsmark.

Största deklarerade skogsmarksarealen bland kommuner i Sverige år 2022 har Gällivare kommun med mer än 736 000 hektar följt av Strömsund och Jokkmokk kommun med 663 000 respektive 638 000 hektar.

Flest antal markägare som äger mark i kommunen har Skellefteå med 7 234 ägare fördelat på 5 046 brukningsenheter följt av Örnsköldsvik 5 607 fördelat på 3 907 brukningsenheter och Gotland med 4 880 ägare fördelat på 3 347 brukningsenheter. Största median brukningsenheterna ibland Sveriges kommuner 2022, återfinns i Kiruna 106 hektar, följt av Pajala 85 hektar och Sorsele 76 hektar. För mera kommunvis statistik se Skogsstyrelsens statistikdatabas.