Dubbelbeckasin.

Så här kan en utredning om fridlysta arter gå till

Inför en skogsbruksåtgärd är du som markägare ansvarig för att ta reda på om det finns fridlysta arter som kräver speciell hänsyn. På den här sidan beskriver vi hur processen att utreda förekomst av fridlysta arter kan gå till och vad du som markägare behöver tänka på.

1. Gör en tydlig anmälan

När du gör en avverkningsanmälan eller en annan anmälan om samråd enligt miljöbalken, så behöver den innehålla tydliga beskrivningar av den planerade åtgärden. En tydlig anmälan underlättar handläggningen och kan göra att Skogsstyrelsens utredning går snabbare.

Du som skogsägare är den som kan din fastighet bäst. Med ledning av vilken naturtyp som finns i ett område, förekomst av strukturer som död ved, boträd,bergbranter, raviner, fuktstråk eller liknande i skogsmark, är det möjligt att i alla fall dra preliminära slutsatser om vilka arter som sannolikt kan finnas inom området. Undersök platsen, var nyfiken och ta del av relevant information från exempelvis SLU:s Artfakta och Artportalen. Ställ frågor till ditt ombud eller till Skogsstyrelsen. Med kunskap om förhållandena på platsen finns goda förutsättningar att följa gällande regelverk.

Skyddet för arter gäller under hela året, men påverkan på arterna kan variera beroende på årstid.

Tänk på att:

  • Ange vilka fåglar eller andra fridlysta arter som finns i det aktuella området.
  • Beskriv vilken hänsyn du planerar att ta för att inte skada eller störa fridlysta arter, deras växtplatser, fortplantningsområden eller boplatser. Hänsynen kan exempelvis innebära att åtgärden inte kommer att utföras under den tid en viss fågelart häckar.
  • Ju utförligare underlag du kan lämna i din anmälan/ansökan, desto smidigare går hanteringen av ditt ärende.

2. Inledande utredning

Skogsstyrelsen gör en inledande utredning om vilken naturmiljö som berörs av den anmälda åtgärden. Här prövas alltid fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Handläggaren kontrollerar vilken befintlig information som rapporterats in i till exempel artportalen och bedömer om det behövs fortsatt utredning i ärendet. Skogsstyrelsen granskar bland annat följande:

  • Framgår det i anmälan att markägaren har skaffat sig kunskap om åtgärdens påverkan på miljön?
  • Finns det med en redovisning av eventuella nödvändiga anpassningar?
  • Kan valet av plats för åtgärden innebära negativ miljöpåverkan?

Om beskrivningen av åtgärden är så bristfällig att det inte går att göra en bedömning av påverkan på fridlysta arter kan Skogsstyrelsen begära in komplettering av underlaget.

3. Skogsstyrelsen kan begära in fler uppgifter

Om Skogsstyrelsen bedömer att det behövs mer information inleder myndigheten en huvudutredning för att hämta in fler uppgifter från markägaren.

Som regel inhämtas uppgifter antingen genom en begäran om uppgifter, eller genom ett föreläggande.

Begäran om att lämna in uppgifter

En begäran om att lämna in uppgifter innebär att markägaren får möjlighet att inom en viss tid komplettera informationen.

Exempel: I Artportalen finns uppgifter om en rovfågelhäckning inom området som är anmält för avverkning. Skogsstyrelsen skickar en begäran till markägaren om att undersöka om det finns ett boträd i området och redovisa resultatet skriftligen med en karta.

Föreläggande om att lämna in uppgifter

Ett föreläggande om att lämna in uppgifter innebär att markägaren behöver komma in med en mer utförlig redovisning av information.  

Exempel: Den planerade åtgärden bedöms kunna få mycket stor miljöpåverkan och i anmälan finns endast sparsam information om planerade anpassningar. Markägaren föreläggs att inkomma med en utförlig redovisning av planerade anpassningar, vilka bedömningar av miljöpåverkan hen själv har gjort och vilken teknik som kommer att användas.

Föreläggande om att utföra undersökningar

Ett föreläggande om att utföra undersökningar innebär att markägaren behöver göra en utredning för att ta reda på om fridlysta arter kommer att påverkas av den planerade åtgärden. 

Exempel: I området som är anmält för avverkning finns observationer av fridlysta och känsliga arter. Vissa av arterna har fortplantningsområden eller viloplatser som kan vara svåra att identifiera. För att ta reda på hur de fridlysta arterna nyttjar området behövs en noggrann inventering av berörda arter.

När Skogsstyrelsen får in den nya informationen granskas bland annat följande:

  • Framgår det att uppgifterna har hämtats in med tillräckligt noggranna metoder?
  • Har undersökningarna genomförts i relevanta områden?
  • Har undersökningarna genomförts vid rätt tidpunkt och/eller vid tillräckligt många tillfällen för att få ett tillförlitligt underlag?
  • Framgår det att den som utfört en undersökning har haft dokumenterad kompetens (om detta har bedömts vara nödvändigt)?
  • Uppfyller informationen det underskott på information som tidigare har konstaterats?
  • Är det klarlagt vilka negativa miljöeffekter som kan uppstå och hur dessa ska undvikas genom verksamhetsutövarens anpassningar?

Under utredningens gång kan fler förelägganden bli aktuella om det framkommer ny information som gör att Skogsstyrelsen behöver begära in fler uppgifter eller undersökningar.

4. Skogsstyrelsen fattar beslut

När Skogsstyrelsen bedömer att ärendet är tillräckligt utrett utifrån gällande omständigheter så avslutas handläggningen av ärendet. Om det krävs anpassningar för att undvika negativ påverkan på fridlysta arter så fattar Skogsstyrelsen ett beslut med stöd av miljöbalken med föreläggande om sådana anpassningar. Innan beslutet fattas får du som markägare möjlighet att ta del av och kommentera de uppgifter som ligger till grund för beslutet. Exempel på sådana uppgifter är information som du som markägaren själv bidragit med, information från kartdata (GIS), information från andra myndigheter eller från 3:e part.

När beslutet är utskickat och delgivet finns det möjlighet att under en 3-veckorsperiod överklaga beslutet. Sker ingen överklagan vinner beslutet laga kraft och åtgärden kan genomföras med de beslutade anpassningarna.

Skogsstyrelsen kan förbjuda åtgärd vid bristfälligt underlag

Om inte Skogsstyrelsen har fått in tillräckligt med information, trots begäran om mer underlag, kan Skogsstyrelsen förbjuda åtgärden i de fall en åtgärd kan få allvarliga konsekvenser för till exempel en fridlyst art. Detta enligt försiktighetsprincipen i miljöbalken som innebär att myndigheten behöver förbjuda en åtgärd på grund av att underlaget är bristfälligt och inte kan visa på att tillräcklig hänsyn till fridlysta arter tagits.

 

Frågor och svar

Varför begär Skogsstyrelsen in utredningar om fridlysta arter?

Bestämmelsen om kunskapskravet kom till när miljöbalken beslutades. Flera vägledande domar har nu tydliggjort att detta även gäller fullt ut för skogsbruksåtgärder och pågående markanvändning.

I domarna framgår att det måste finnas ett bra underlag om förekomsten av fridlysta arter som berörs och hur man kan undvika att fridlysta arter påverkas negativt.

Om jag följer Skogsstyrelsens vägledningar kring fridlysta arter, kan jag vara trygg med att jag lämnat tillräcklig hänsyn då?

Ja det bör du vara men vilken hänsyn som krävs är alltid en anpassning från fall till fall beroende på vilken åtgärd och vilken fridlyst art det rör sig om.

De artvisa vägledningarna är endast stödjande dokument och anger inte vilken hänsyn som lagen kan kräva, i vissa fall kan hänsynen behöva vara mer och i andra fall mindre omfattande än vad de artvisa vägledningarna anger. För att avgöra vad som är tillräcklig hänsyn behöver du som markägare har god kunskap om din fastighet och vilka fridlysta arter som förekommer där.

Jag har fått ett beslut om att jag inte får avverka på grund av förekomst av fridlysta arter. Kan jag överklaga?

Ja, alla beslut om förelägganden eller förbud som innebär att en åtgärd behöver anpassas eller att åtgärden är förbjuden kan överklagas.

I slutet av beslutsdokumentet finns en överklagandehänvisning där det framgår hur man ska göra om man vill överklaga. Från den dag man fick ta del av beslutet har man som markägare tre veckor på sig att överklaga. Om beslutet inte överklagas inom denna tid vinner det laga kraft och då är det inte längre möjligt att överklaga beslutet.

Markägaren har även möjlighet att söka dispens från artskyddsförordningens förbud. Om dispensen beviljas så innebär det att markägaren kan få utföra sin planerade åtgärd. Dispens söks hos länsstyrelsen.

Min granne har avverkat utan hinder men jag blir hindrad, hur kan det bli så?

När anmälan kommer in till Skogsstyrelsen sker ett urval, som exempelvis bygger på digitala kartunderlag, för att prioritera ärenden till fortsatt utredning. Det kan leda till att du men inte din granne kontaktas av Skogsstyrelsen.

Det är markägaren som är ansvarig för att utreda vilka fridlysta arter som riskerar att påverkas negativt av en avverkning samt vidta åtgärder för att undvika det.

Artskyddet, precis som andra delar i lagstiftningen, bygger på att alla tar sitt ansvar och gör sitt bästa för att följa lagen. 

 

Kan jag avverka 6 veckor efter anmälan om jag inte fått något förbud från Skogsstyrelsen?

Ja, men på egen risk om det inte är utrett vilka fridlysta arter som eventuellt kan ta skada av åtgärden.
Det är markägaren som är ansvarig för att utreda vilka fridlysta arter som riskerar att påverkas negativt av en avverkning samt vidta åtgärder för att undvika det.

Kan jag få ersättning för att jag inte kan avverka på grund av fridlysta arter?

Det är inte klarlagt i vilken omfattning markägare har rätt till ekonomisk ersättning. Det finns domstolsavgöranden som pekar på att det i vissa fall, men inte alltid, kan finnas en rätt till ersättning. Ett resonemang som domstolarna fört är att en förutsättning för att få ersättning är att markägaren sökt och nekats dispens från artskyddsförordningens förbud.

I 31 kapitlet i miljöbalken kan man läsa om ersättning vid ingripande av det allmänna. Där framgår det bland annat att man kan väcka talan hos mark- och miljödomstolen om ersättning. Det innebär att man stämmer staten på ersättning. Detta måste göras inom ett år från det att beslutet på vilket anspråket grundas har vunnit laga kraft.

Vilka arter omfattas av artskyddsförordningen och var hittar jag information om arterna?

Enligt artskyddsförordningen är alla vilda fåglar fridlysta och förbuden i bestämmelsen omfattar därför alla vilda fåglar. I artskyddsförordningens 4 och 7 §§ finns fridlysningsbestämmelser för alla vilda fåglar och arter markerade med n och N i artskyddsförordningens bilaga 1.

Hur djur- och växtarter som omfattas av de nationella fridlysningsbestämmelserna är skyddade finns i 6, 8 och 9 §§ artskyddsförordningen. De arter som omfattas av dessa förbud framgår av Bilaga 2 till artskyddsförordningen.

 

Var kan jag hitta information om artuppgifter på min fastighet?

På Skogsstyrelsens Mina sidor och i Artportalen kan du se vilka kända fynd av arter som finns, men informationen där är inte komplett. Det är du som markägare som är ansvarig för att ta reda på vilka fridlysta arter som kan komma att påverkas av din planerade åtgärd oavsett om de är kända sedan tidigare eller inte. Det är även du som markägare som är ansvarig för att vidta åtgärder för att förhindra att artskyddsförordningens regler kränks när en åtgärd utförs på fastigheten.

Vilken rätt har ideella föreningar att inventera min mark?

Det är inte en fråga som Skogsstyrelsen kan svara på. Allemansrätten innebär dock att alla kan röra sig fritt i den svenska naturen. Vilka rättigheter och skyldigheter som ingår i allemansrätten kan man läsa mer om på Naturvårdsverkets hemsida.  

  • Senast uppdaterad: 2022-07-01