Svampskador på träd

Granrost, törskate och rotröta är exempel på olika svampar som kan angripa din skog och orsaka problem och leda till ekonomiska förluster.

Mer information om olika svampar som kan angripa träd finns på SLU:s webbplats (Sveriges Lantbruksuniversitet). 

Almsjuka

Almar på Gotland drabbade av almsjuka

Almsjuka kan drabba alla inhemska arter av alm och orsakas av en svamp. Spridningen sker dels via sporer som överförs av almsplintborre, dels via rotkontakt med smittade träd. Sjukdomsförloppet kan gå mycket snabbt – trädet kan insjukna och dö på bara några få veckor.

Under juli och augusti är det lättast att se vilka almar som är sjuka eftersom angripna träd håller kvar vissna blad.

Mer information om almsjuka

Askskottsjuka

Askskottsjuka i det småbrutna jordbrukslandskapet cirka 1 mil öster om Falkenberg.

Askskottsjuka orsakas av en invasiv mikrosvamp som angriper askträd via blad och grenar in i stammen. Sjukdomen kom till Sverige i början av 2000-talet och kan döda askar i alla storlekar. Vissa askar är dock mindre mottagliga och överlever angrepp.

Du kan läsa mer om askskottsjuka på sidorna 41-46 i Skogsskötselserien - Skador på skog, del 2.

 Skador på skog, del 2 (pdf)

Diplodia

Svampsjukdomen diplodia på contortatall i ett bestånd i Gävleborg

Sjukdomen kan i värsta fall ta död på ett träd men framför allt påverkar den trädets tillväxt och orsakar skador som förhindrar att träden når upp till högkvalitetsskog. Bruna årsskott kan vara ett tecken på att svampen angripit trädet. Diplodia drabbar främst tall som är kraftigt stressad av torka. 

Mer information om Diplodia

Granrost

Granrost.

Granrost är en svampsjukdom som främst drabbar unga granar. Angripna träd får en rostbrun färg på barren. Angreppen är koncentrerade till den nedre delen av kronan. Om hela kronan blivit brun beror detta på en kombination med andra skador, som torka eller olika barkborrar.

Sporspridningen sker under tidig vår och gynnas om det är fuktigt och milt på hösten och vintern då sporgömmena växer ut. Infektionen sker tidigt på våren i de växande skotten från sporgömmen på de fastsittande döda barren från året innan. Symtomen börjar synas på högsommaren i form av gula tvärband och gulfärgning på yttre delen av barren. Senare på hösten eller tidigt nästa vår dör hela barret.

Angriper inte knoppar

Om granarna har hyggligt med vatten skjuter de nya skott och granen blir grön och fin igen. Granrosten angriper inte knoppar och normalt sett överlever en gran ett angrepp av granrost. Syns gröna skott i grenspetsarna så är granen på gång igen.

Torka försvårar

Om det är torrt får de sjuka granarna svårare att försvara sig och det finns stor risk att de angrips av granbarkborre under försommaren. Håller torkan i sig kan de angripas av sextandad barkborre från mitten av juni eller av dubbelögad bastborre från mitten av juli tillsammans med en eventuell andra generation av granbarkborren. 

Gallring förebygger angrepp

Lämplig skötsel är tidig och stark förstagallring, som ger vitala träd och utrymme så att beståndsklimatet inte blir lika fuktigt. Snabb tillväxt möjliggör också tidig slutavverkning, vilket minskar riskerna för en lång rad skador.

Skadade bestånd bör hållas under uppsikt. Fäll inte träd i onödan för det kan trigga igång barkborreangrepp. Kolla hur skotten ser ut – även kraftigt avbarrade granar kan återhämta sig. Om det blir barkborreangrepp (syns på nedfallande gnagmjöl) så bör skadade träd upparbetas och transporteras bort före 1 juli. Om det inte blir barkborreangrepp kan skadade bestånd lämpligen gallras under hösten/vintern.

Gremmeniella

Gremmeniella.

Gremmeniella är en skadegörare på tall, gran och contortatall. På svenska kallas den också för tallens knopp- och grentorka eller granens topptorka, eftersom den skadar genom att döda unga skott och knoppar. Svampen gynnas av fuktiga förhållanden och om träd är försvagade. Gremmeniella kan ge stora ekonomiska förluster.

Du kan läsa mer om Gremmeniella på sidorna 15-22 i Skogsskötselserien - Skador på skog, del 2.

 Skador på skog, del 2 (pdf)

Knäckesjuka

Knäckesjuka

Knäckesjuka är en rostsvamp som värdväxlar mellan tall och asp. Skadorna sätter ner tillväxten på tallen och deformerar stammar och grenar. Små plantor kan dö, men knappast plantor som blivit några decimeter höga. Tallar över 3 meter angrips sällan.

Du kan läsa mer om knäckesjuka på sidorna 23-27 i Skogsskötselserien - Skador på skog, del 2.

 Skador på skog, del 2 (pdf)

Phytophthora

Angrepp av skadesvampen Phytopthora på ekstam.

Phytophthora-arter är svampliknande mikroorganismer med förmågan att orsaka allvarliga skogsskador på framförallt al, ek och bok i södra Sverige. Phytophthora skadar de fina rötterna och orsakar utglesade kronor eller sår på stammen. Symtomen är dock diffusa och kan lätt förväxlas med andra skadeorsaker, vilket gör att det behövs expertis och laboratorieanalys för att bekräfta smittan.

Den internationella växthandeln är den viktigaste spridningsvägen för Phytophthora.

Du kan läsa mer om Phytophthora på sidorna 47-52 i Skogsskötselserien - Skador på skog, del 2.

 Skador på skog, del 2 (pdf)

Rotmurkla

Rotmurkla

Rotmurkla är en mycket vanlig svamp i nyligen bränd skog. Den lever på nyligen dödade eller försvagade rotsystem hos barrträd.

Fruktkroppar syns mest året efter branden och det är också då riskerna för planterade barrplantor är störst. Du kan undvika problem med rotmurkla genom att låta hygget vila eller genom att använda dig av sådd eller självföryngring istället för plantering.

Du kan läsa mer om rotmurkla och hur man kan förebygga skador på sidorna 42-45 i Skogsskötselserien - Skador på skog, del 1.

 Skador på skog, del 1 (pdf)

Rotröta

Rotröta i gran.

Rotröta är ett samlingsnamn för skador som orsakas av flera vednedbrytande svampar. Den viktigaste svampen i Sverige är rottickan som årligen orsakar ekonomiska förluster i miljardklassen.

Mest drabbas granen men även andra trädslag angrips. Med kunskap om hur olika skogsskötselåtgärder påverkar rottickans spridning och med rätt planering kan du hålla tillbaka angrepp.

Du kan läsa mer om rotröta på sidorna 16-34 i Skogsskötselserien - Skador på skog, del 1.

 Skador på skog, del 1 (pdf)

Snöskytte

En tall som drabbats av snöskytte.
Snöskytte är en svampsjukdom som vid gynnsamma förhållanden kan orsaka svåra skador och döda träd i tallföryngringar i norra Sverige.

Svampen angriper endast barr som varit täckta med snö. Svampens rottrådar (mycel) växer genom snön från planta till planta. Skadornas omfattning står i direkt proportion till snötäckets tjocklek och hur länge det har legat.

Du kan läsa mer om snöskytte på sidorna 35-41 i Skogsskötselserien - Skador på skog, del 1.

 Skador på skog, del 1 (pdf)

Tallskytte

Tallplanta angripen av tallskytte. Fotograferat i Sjöatorp, Alvesta, våren 2021.
Tallskytte är en svampsjukdom som främst drabbar unga tallar i södra och mellersta Sverige samt i plantskolor i hela landet. Angripna barr blir röd-gröna för att övergå i rödbrunt under våren. På sommaren kan träden bli kala så när som på de nya gröna, ofta förkortade, årsskotten.

Skadorna koncentreras oftast till de yngsta barren i kronans nedre del. Angrepp leder till minskad tillväxt och små plantor dör ofta. Vid svåra angrepp kan även stora tallar angripas och om angreppen upprepas kan tallen dö. Om det blir en sval och mycket regnig juni månad kan dock mycket hårt angripna träd repa sig och överleva.

Hög nederbörd under sommaren gynnar sporspridningen och kan leda till mycket allmänna angrepp på hösten.

Sprids på sensommaren och hösten

Livscykeln för tallskytte är ettårig. Sporerna sprids på sensommaren och hösten och strax därefter kan bleka fläckar synas på angripna barr. Barren hinner ofta falla av under sommaren innan fruktkropparna utvecklas. Dessa är svarta och ovala och öppnar sig med en längsgående springa. Till skillnad från tallbarrsprickling har tallskytte inga svarta tvärband mellan de längsgående fruktkropparna.

Röjning är bästa skyddet

Svaga och misskötta plantor klarar sig sämst mot tallskytte. För dig som skogsägare gäller det att plantröja i täta föryngringar i tid (cirka 0,5-1,0 meter höga) och ha koll på utvecklingen. Om ett stort antal plantor skulle dö bör du överväga att hjälpplantera.

Törskate

Svampangrepp av törskate på tallgren.

Törskatesvampen angriper både yngre och äldre tall. Betydande angrepp på yngre tall har på senare år uppträtt i norra Sverige, framför allt i norra Norrland. Törskate kan ge stora ekonomiska förluster eftersom den leder till stora avgångar i ungskog och yngre gallringsskog. 

Du kan läsa mer om Törskatesvampen på sidorna 28-33 i Skogsskötselserien - Skador på skog, del 2.

Skador på skog, del 2 (pdf)

  • Senast uppdaterad: 2024-03-26