Pärluggla. Foto: Kenneth Johansson

Artskyddsförordningen i skogen

Alla vilda fåglar samt vissa utpekade växter och djurarter är fridlysta genom artskyddsförordningen. Det innebär att det är förbjudet att på olika sätt skada eller störa dem.

Det svenska artskyddet regleras i artskyddsförordningen

I artskyddsförordningen finns fridlysningsbestämmelser som både grundar sig på EU-lagstiftning och internationella överenskommelser samt svenska fridlysningsregler. Bestämmelser skiljer sig åt i tillämpning eftersom vissa delar vilar på EU-direktiv och andra på vår egen svenska fridlysning.

Artskyddsförordningen (riksdagen.se)

Artskyddsförordningens olika paragrafer hanterar olika artgrupper

Artskyddsförordningens regler ska säkra de fridlysta arternas överlevnad. Reglerna för arterna ser olika ut beroende på hur de är skyddade.

  • Fåglar hanteras i 4 § artskyddsförordningen. Alla vilda fåglar omfattas av förbuden och det är förbjudet att skada deras bon eller ägg samt störa dem. Störningar som har väsentlig betydelse för att upprätthålla en tillfredsställande nivå för fågelns population omfattas också av förbuden.

Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma tolkning av EU-domstolens dom den 1 augusti 2025 i mål C-784/23 (pdf)

  • Fridlysta djurarter återfinns i 4 a§ artskyddsförordningen och de som har markerats med N eller n i bilaga 1 har ett strikt skydd, oavsett artens bevarandestatus. Det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda dessa djur, störa dem, förstöra eller samla in ägg i naturen samt att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
  • Fridlysta växtarter markerade med N eller n finns i 7 § artskyddsförordningen. De har ett skydd som syftar till upprätthållandet av en livskraftig population på lokal, regional och nationell nivå.
  • För svenska fridlysta arter är de åtgärder förbjudna som kan påverka den aktuella artens bevarandestatus negativt. Förbuden som gäller för svenska fridlysta arter finns i 6, 8 och 9 §§ artskyddsförordningen och arterna som omfattas av dessa bestämmelser räknas upp i bilaga 2 till artskyddsförordningen.

Fridlysta växtarter

Vissa växtarter är fridlysta enligt 7 § artskyddsförordningen. De arter som är markerade med N eller n omfattas av ett skydd som ska bidra till livskraftiga populationer på lokal, regional och nationell nivå.

Nationellt fridlysta arter

Nationellt fridlysta arter är indelade i fyra olika skyddsklasser. Vilken skyddskategori en art tillhör framgår av bilaga 2 till artskyddsförordningen. Skyddsklassen avgör vilka förbud som gäller för arten.

Förbuden som gäller för nationellt fridlysta arter finns i 5a och 6 §§ samt 8–9 b §§ artskyddsförordningen.

Du kommer långt med god miljöhänsyn

I skogsbruket innebär artskyddet att du behöver anpassa dina skogliga åtgärder så att de inte leder till förbjuden påverkan på fridlysta arter.

I de flesta fall räcker det långt med god miljöhänsyn. Det kan till exempel handla om att:

  • spara boträd
  • lämna skyddszoner
  • undvika åtgärder under perioder då arterna är särskilt känsliga för störning.

I vissa fall kan det dock behövas mer omfattande anpassningar, till exempel att du ändrar brukningsmetod eller avstår från att genomföra åtgärden. 

Hänsyn till miljö och skyddade arter 

Vägledningar och kunskapsstöd

En åtgärd som påverkar en fridlysta art kan behöva anmälas för samråd

Om du planerar en åtgärd som kan påverka en fridlyst art negativt kan du behöva göra en anmälan för samråd.

En anmälan för samråd görs ofta i samband med en avverkningsanmälan eller en ansökan om tillstånd till avverkning. Du kan också anmäla samråd separat via Mina sidor eller på en blankett.

Skogliga åtgärder som kräver samråd - Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen handlägger din anmälan och fattar beslut

När du har skickat in din anmälan handlägger vi ärendet och bedömer vilken naturmiljö som berörs av den anmälda åtgärden. I den prövningen ingår alltid att vi bedömer utifrån fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen.

Om det krävs anpassningar utöver det du beskrivit i din anmälan, för att undvika förbjuden påverkan på fridlysta arter, kan vi besluta om sådana åtgärder med stöd av miljöbalken.

Innan vi fattar beslut får du som markägare möjlighet att ta del av de uppgifter som ligger till grund för beslutet och att lämna synpunkter.

Riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket

Så här kan du planera för fridlysta arter och göra en bra anmälan

Möjlighet att överklaga beslut

Du kan överklaga Skogsstyrelsens beslut. Möjligheten att överklaga är en viktig del av rättssäkerheten.

Du kan också ansöka om dispens från artskyddsförordningens förbud. Ansökan görs hos länsstyrelsen.

Rätt till ersättning 

Högsta domstolen har i en dom från våren 2023 slagit fast att markägare normalt inte har rätt till ersättning av staten för begränsningar i markanvändningen på grund av artskyddsförordningen. Under speciella omständigheter kan det dock eventuellt finnas rätt till ersättning enligt allmänna principer. Enligt Högsta domstolen förutsätter det att inskränkningen avsevärt har försvårat den pågående markanvändningen inom berörd del av fastigheten, att inskränkningen i det enskilda fallet är så särskilt betungande att det inte framstår som rimligt att den enskilde ensam får bära konsekvenserna av inskränkningen samt att markägaren har ansökt om, men nekats dispens enligt artskyddsförordningen.

Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma analys av dom från Högsta domstolen i mål T 538-22 (pdf)

Regeringen har under våren 2026 tagit fram en proposition med förslag om ersättning till följd av artskyddet.

Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet (Regeringen.se)

  • Senast uppdaterad: 2026-04-27