Vitryggig hackspett som hackar på en stam. Foto: john j. henderson

Vitryggig hackspett och dess livsmiljöer

Den vitryggiga hackspetten (Dendrocopos leucotos) hör till de mest hotade fågelarterna i Sverige. Från att tidigare varit ganska vanlig fanns kring år 2000 bara en handfull par. De senaste åren har vi sett en glädjande ökning av fåglar i landet. För att hjälpa arten att överleva finns sedan 2005 ett åtgärdsprogram för arten och dess livsmiljö. Skogsstyrelsen är en part i det arbetet.

Vitryggig hackspett kallas för paraplyart eftersom omkring 200 andra hotade och rödlistade växt-och djurarter är beroende av samma slags skogsmiljöer. Hur arten trivs kan fungera som en värdemätare för den biologiska mångfalden i Sveriges lövskogar. Under den senaste säsongens inventeringar har ett 60-tal fåglar observerats i Sverige, varav omkring 20 par och elva bekräftade häckningar (2023). Det är en ökning från läget kring 2000 då det endast fanns en handfull häckande par. Ökningen beror på att fåglar från starka populationer i Finland och Ryssland flyger in i norra Sverige och hittar goda livsmiljöer.

Vad behöver en vitryggig hackspett?

Vitryggig hackspett har stora krav på sin livsmiljö och lever i skog med stor andel lövträd och många döda och döende lövträd. Fågeln är beroende av lövträden både för att hitta föda och för sin häckning. Födan består främst av vedlevande insekter med koppling till asp, al, björk och sälg. Vitryggen behöver stora arealer med bra kvalitet. Ett revir under häckningssäsong är minst 100 hektar stort. Om vintern söker fågeln föda över större arealer lövrik skog.

Idag häckar vitryggen framförallt på enstaka platser i Mellansverige och längs Norrlandskusten. Orsaken till att arten minskat är att skogslandskapet förändrats och blivit fattigt på lövträd. Viktiga störningsfaktorer som skogsbränder och översvämningar har i stort sett upphört, samtidigt som skogarna brukats med fokus på barrträd. Vitryggens ursprungliga livsmiljöer har nästan helt försvunnit. Istället har det igenväxande kulturlandskapet blivit allt viktigare för arten.

Åtgärdsprogram för vitryggig hackspett

Eftersom akuta åtgärder behövs för att rädda kvar vitryggig hackspett i Sverige har arten ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet omfattar i dagsläget arbete i länen Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Dalarna, Gävleborg, Kalmar, Västerbotten och Norrbotten.

Syftet är att bevara och återskapa livsmiljöer för vitryggig hackspett och mer än hundra hotade följearter. Målet är att på sikt få tillbaka ett livskraftigt bestånd av vitryggig hackspett i Sverige. Det första åtgärdsprogrammet (ÅGP) beslutades 2005 och vi har just avslutat den andra programperioden (2017-2021) som nu utvärderas.

På sikt behövs en population om 200 par, eller omkring 500 fåglar, för att arten ska vara livskraftig. För att nå dit behövs långsiktighet, tålamod och en successiv ökning av lövandelen i Sveriges skogar.

Samverkan är avgörande

Arbetet med åtgärdsprogrammet drivs av Naturvårdsverket, berörda länsstyrelser, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen samt skogsbruket och ornitologiska föreningar.

Åtgärderna riktas i första hand till de få större landskap i landet där det finns förutsättningar för en häckande population. Där behövs skydd av lämpliga miljöer samt restaurering och skötsel för att behålla skogar med ett stort lövinslag. Utsättningar av ungar uppfödda i fångenskap minskar risken att arten försvinner från landet innan åtgärderna har fått effekt.

Flera skogsbolag i Mellansverige gör stora satsningar och har formaliserat sina frivilliga avsättningar i avtal med Skogsstyrelsen. Det omfattar vitryggsavtal på sammanlagt omkring 10 000 ha. Sveaskog gör också riktade satsningar inom några av sina ekoparker. Länsstyrelserna bildar även naturreservat och naturvårdsavtal inom ramen för programmet.

Att öka andelen lövträd i produktionslandskapet, bevara lövskog i frivilliga avsättningar och lämna lövträd som hänsyn vid skogsbruksåtgärder är också viktiga bidrag som stärker den biologiska mångfalden knuten till vitryggens landskap.

Skogsstyrelsens roll

Skogsstyrelsen arbetar med bevarande av lövskogar i form av biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, och genomför ofta naturvårdande skötsel i de här områdena. Vi  genomför också tillsyn och rådgivning kring skötsel av lövmiljöer. Samverkan med alla andra nämnda aktörer är också en viktig del av Skogsstyrelsens arbete.

Hur kan jag bidra?

I åtgärdsprogrammet går det att läsa mer om var det görs särskilda satsningar på lövskogar med vitryggig hackspett i fokus och vad som bidrar till att arbetet går framåt.

Några värdefulla bidrag du som markägare kan göra är att:

  • Bevara lövskogar, genom frivillig avsättning eller anmäla intresse för formellt skydd
  • Lämna hänsyn till lövmiljöer vid avverkning.
  • Sköta lövmiljöer för att bevara och utveckla dem.
  • Senast uppdaterad: 2024-01-30