Skog och hälsa
För många människor är skogen betydelsefull för välbefinnandet. Skogens och naturens roll för hälsa är också ett växande forskningsfält. Att främja attraktiva skogar för upplevelser och rekreation i städer och på landsbygd utgör ett viktigt bidrag för folkhälsan.
Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och svaghet, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Samhället har förändrats på ett sätt som gör att vi sitter still mycket mer, hanterar mycket information och bor och vistas i miljöer som ställer höga krav på vår uppmärksamhet. Utöver det finns många andra krav att hantera som man inte alltid själv råder över. Allt detta påverkar hur vi mår och vilka möjligheter vi har att behålla vår hälsa.
Ströva i skog och mark för ökat välbefinnande
Att gå i skog och mark ensam eller tillsammans med andra ökar känslan av välbefinnande – både för våra sinnen och vår fysik. Återkommande undersökningar av svenskars friluftsvanor visar att människor ofta är ute i skog och mark på sin fritid. Utanför bebyggda områden är skogen den mest besökta friluftsmiljön och flest besök görs i tätortsnära skogar. De vanligaste aktiviteterna är promenader. Vistelse i en välbekant och omtyckt skog eller naturpräglad miljö brukar ge en lugnare känsla, man hör sina tankar och blir vaken för sina sinnen. Detta bidrar till att man känner en helhet, att man tillhör sig själv, dem man har sällskap med eller till och med som en del i ett större sammanhang.
Forskning om skog och hälsa
När hälsa kommer på tal i relation till naturmiljöer refereras bland annat till sambanden mellan psykologisk trötthet och reparerande gröna miljöer. När människor i allt högre grad använder en riktad uppmärksamhet och koncentration som tar mycket kraft och energi utan återhämtning kan konsekvensen bli utmattning.
Skog och natur kan råda bot och ge kraft och energi genom en variationsrik miljö med slingrande men kravlösa linjer som väcker fascination. Grönska och grönområden behövs i alla miljöer, men är särskilt viktigt i anslutning till våra bostäder och vid förskolor och skolor. Det kan räcka med att se träd och grönska genom ett fönster för att få positiva känslor. Närhet är en förutsättning för att regelbundet kunna besöka naturpräglade områden. I allmänhet är 300 meter ett tröskelvärde för att människor ska uppsöka grönområden för rekreation. För yngre barn, äldre och funktionshindrade rekommenderas i allmänhet ännu kortare avstånd.
Man ser även gynnsamma effekter vid rehabilitering efter sjukdomar och svåra skador. Detta har testats bland annat vid sjukhus. En studie i England visar på tydliga samband mellan högre hälsa hos personer som exponeras för gröna miljöer i sin boendeomgivning än de som inte gör det. Två forskare, Grahn och Stigsdotter, visar i en enkätstudie i södra Sverige att tillgången till gröna miljöer i form av trädgårdar, parker och skogar sänkte stressen hos människor. Finns det sådana miljöer söker sig människor ut. De sammanfattar forskningen från olika håll med att:
- Utevistelse medför aktivitet vilket påverkar motståndskraften mot stress
- Naturligt dagsljus påverkar hormonnivåer och den biologiska klockan vilka i sin tur påverkar stress
- Att sinnena, syn, hörsel, smak, lukt och känsel, stimuleras sänker mängden stresshormon
- Estetiska upplevelser, konst-, kultur- och skönhetsupplevelser påverkar upplevelsen av stress positivt