Tallplantor i en papperslåda. . Foto: Barbro Wickström

Levererade skogsplantor

Här hittar du statistik om levererade skogsplantor i Sverige. Vi redovisar uppgifterna per trädslag, produktionssätt, härkomst och användning av plantskydd.

Statistiken om levererade skogsplantor är årlig och bygger på uppgifter som samlas in genom en enkät. Levererade skogsplantor avser de plantor som levererats för användning (utplantering) i Sverige. Enkäten skickas till alla registrerade företag som bedriver yrkesmässig handel med skogsodlingsmaterial. Totalt rör det sig om cirka 40 företag. I enkäten finns även frågor om levererat frö.

Skogsstyrelsen har publicerat uppgifter om produktionen av skogsplantor sedan 1998. Syftet har varit att kunna kvantifiera omfattningen av levererade skogsplantor och frö för användning i Sverige. Undersökningen ingår i Sveriges officiella statistik och har produktnummer JO0313.

Utöver den enkät som genomförs för att samla in nationell statistik sammanställs även intermittent uppgifter om införsel av plantor och frö från andra länder utifrån Skogsstyrelsens register för införsel av skogsodlingsmaterial. Företag som handlar med plantor och frö från utlandet ska anmäla detta till myndigheten, enligt Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2002:2) om produktion för saluföring samt införsel för saluföring av skogsodlingsmaterial. Denna redovisning har startår 2004 och utgör inte officiell statistik.

Figurerna som presenteras är interaktiva diagram och man kan klicka på olika kategorier eller grupper och välja vad som visas i diagrammet. Man kan även visa alla siffror i tabellen genom att välja knappen längst upp till höger i varje diagram. Under rubriken till höger finns länkar till vår statistikdatabas för alla diagram som redovisas nedan.

Levererade skogsplantor 2022

År 2022 levererades 422 miljoner skogsplantor, vilket är en minskning med 30 miljoner (7 procent) från 2021. De senaste årens ökning av levererade plantor av tall, gran, contortatall och övriga lövträd bromsades in 2022.

Mängden tallplantor har ökat stadigt sedan 2013 men minskade med knappt 8 miljoner, till knappt 229 miljoner under 2022, jämfört med 2021. Även mängden granplantor minskade, med knappt 21 miljoner, till drygt 176 miljoner under 2022

Minskning av levererade plantor under 2022

Samtidigt som total mängd levererade skogsplantor minskade 2022 ökade lärk, sitkagran, övriga barrträd och björk, men från låga nivåer. Gruppen övriga barrträd tillsammans med lärkarter och sitkagran ökade under 2022 med 1,5 miljoner plantor (30 procent), jämfört med 2021.

Ökningen av contortatall under 2020 och 2021 avstannade under 2022 och jämfört med 2021 minskade levererade plantor av contortatall med 34 procent till 3,3 miljoner plantor. Från och med 2019 särredovisas lärk och sitkagran från övriga barrträd. 2022 levererades 4,8 miljoner lärkplantor, vilket är en ökning med 29 procent. Sedan 2020 har levererade lärkplantor ökat med 79 procent. Även levererade plantor av sitkagran (som minskade under 2020-2021) ökade. Under 2022 levererades 1 miljon plantor, vilket är en ökning med 36 procent jämfört med 2021.

Antalet levererade plantor av björk (2,3 miljoner) ökade med 29 procent. Levererade övriga lövträd (1,5 miljoner) minskade dock med 16 procent.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Tall (54,2 procent) tog under 2020 över ställningen från gran (41,8 procent) som det vanligaste trädslaget bland levererade skogsplantor och fortsätter att öka sin andel. Gran- och tallplantor utgjorde tillsammans 96 procent av det totala antalet levererade skogsplantor. Contortatallen stod för 1,5 procent och lärk 1,1 procent. Sitkagran, björk och övriga barr- och lövträd utgjorde var för sig mindre än 0,6 procent av antalet levererade skogsplantor.

Det bör noteras att dessa värden inte anger hur trädslagen fördelar sig i den framtida skogen. En betydande del av tallen och nästan all björk och merparten av övriga lövträd i skogen har föryngrats naturligt.

Logotyp Sveriges officiella statistik

Täckrot dominerar som produktionssätt

Täckrot är det helt dominerande produktionssättet för skogsplantor. 2022 ut-gjorde täckrotsplantor 89 procent av alla levererade skogsplantor. Barrotsplantor utgjorde 7 procent.

Från 2019 redovisas en ny kategori av produktionssätt – hybridplanta. 2022 producerades sammanlagt 4 procent av levererade skogsplantor som hybridplantor.

Tall och contortatall produceras i princip enbart som täckrotsplantor. Andelen granplantor som producerades som täckrot 2022 var 79 procent.

Bland barrträden produceras 91 procent av övriga barrträd som barrot (inklusive hybridplanta), 72 procent av sitkagran, 68 procent av lärk, 21 procent av gran och endast 1 procent av tall. Bland lövträd producerades 94 procent av övriga lövträd som barrot och 58 procent av björk.

Logotyp Sveriges officiella statistik
Logotyp Sveriges officiella statistik

Förökningssätt för skogsplantor

Från och med 2019 redovisas om levererade skogsplantor förökats från frö eller är vegetativt förökade. Totalt sett förökas levererade barrplantor från frö till i princip 100 procent och den vegetativt förökade andelen är mycket liten.

Vegetativ förökning av levererade plantor tillämpas främst för lövplantor. 13 procent av övriga levererade lövträdsplantor var vegetativt förökade 2022. Av övriga lövplantor är det främst hybridasp och poppel som förökas vegetativt.

Mekaniskt plantskydd något större andel än oskyddade

Andelen plantor som levereras med någon form av plantskydd mot snytbagge (mekaniskt eller kemiskt) har ökat sedan 2016. Under 2022 var 72, 43 respektive 22 procent av gran-, tall- och contortaplantorna försedda med snytbaggeskydd. Användningen av insekticider minskade till 5 procent av granplantorna och 2 procent av tallplantorna.

Andelen mekaniskt skyddade plantor har ökat från 17 procent 2014 till runt 50 procent de senaste tre åren. Det går inte i statistiken att urskilja var i landet skyddade respektive oskyddade plantor används.

Logotyp Sveriges officiella statistik
Logotyp Sveriges officiella statistik

Huvudsakligen svensk härkomst för plantor

Frön delas upp i beståndsfrö från skogar och plantagefrön från särskilt anlagda fröplantager (fröodlingar).

Majoriteten (84 procent) av de levererade skogsplantorna 2022 kom från plantagefrö från svenska fröplantager. Detta är oförändrat jämfört med 2021. Svenskt och utländskt beståndsfrö utgjorde 3 respektive 4 procent. Utländskt plantagefrö stod för 8 procent av härkomsten av de levererade skogsplantorna.

Användningen av beståndsfrö har minskat och användningen av plantagefrö har ökat sedan frågan om härkomst inkluderades i undersökningen. Fördelat per trädslag kom tall och contortatall i princip enbart från plantagefrö med svensk härkomst (95 respektive 100 procent).

74 procent av granplantorna kom från svenska fröplantager, vilket är en ökning jämfört med 71 procent 2021. Av 2022 års granplantor härstammade 12 procent från utländskt beståndsfrö och 9 procent från utländskt plantagefrö, att jämföra med 10 respektive 11 procent 2021.

Plantor av lärk och sitkagran härstammade 2022 till största del från utländskt plantagefrö (85 respektive 96 procent). Även övriga barrträd härstammade i huvudsak från utländskt plantagefrö (81 procent). Utländskt beståndsfrö utgjorde 17 procent av levererade skogsplantor av övriga barrträd.

Av björkplantorna som levererades 2022 kom 49 procent från plantagefrö med svensk härkomst och 47 procent med utländsk härkomst. Andelen björk från utländska fröplantager ökade med ca 14 procent jämfört med 2021, När det gäller övriga lövträd kom 45 procent från utländskt beståndsfrö, vilket är en minskning från 2021 års 60 procent. 23 respektive 24 procent hade härkomst från svenskt respektive utländskt plantagefrö. Andelen svenskt respektive utländskt plantagefrö har lite mer än fördubblats från 2021

Logotyp Sveriges officiella statistik

Införsel av plantor och frön för skogsbruket

Skogsstyrelsens registrering av införsel av plantor och frön som den här fördjupningen baseras på har en eftersläpning på två år. Det innebär att årets redovisning baseras på data till och med 2021 med startår 2004.
Dessa uppgifter är inte en del av den officiella statistiken om levererade skogsplantor.

Inom EU råder fri handel för skogsplantor och frön. Däremot finns anmälningsplikt för in- och utförsel av plantor och frön och anmälan görs till Skogsstyrelsen. Import av skogsplantor och frö från länder utanför EU är tillåtet för vissa länder, däribland Norge. För dessa länder råder tillstånds- och anmälningsplikt.

Plantor och frön som förts in i Sverige från andra länder kan, men behöver inte, ha sin härkomst i avsändarlandet. En betydande del av infört material har svensk härkomst men något steg i produktionen har skett i avsändarlandet.

Införsel av plantor

Under 2021 fördes det in 54,7 miljoner plantor till Sverige från andra länder. Det innebär att cirka 12 procent av de levererade plantorna 2021 (452 miljoner plantor totalt) åtminstone delvis producerats utanför Sverige. Det är dock oklart om plantorna levererats samma år som de infördes.

Under 2021 fördes flest plantor in från Norden och Baltikum med 57 procent. Plantor från övriga Europa stod för 42 procent av införseln. Långsiktigt har införseln av skogsplantor minskat från övriga Europa och ökat från Norden och Baltikum. Se figur 8 i pdf-filen nedan.

Införseln av plantor domineras av gran (undantaget 2008 och 2013) som stått för över 80 procent av den totala införseln av plantor. Andelen införda granplantor 2021 (71,5 procent) var dock den lägsta sedan registreringen startade. Av den minskade andelen gran är det tall som har tagit flest andelar. Tall står nu för 16,3 procent av andelen införda plantor, vilket är den högsta andelen tall sedan registreringen startade. Bland de övriga trädslagen är lärk vanligast. Se figur 9 i pdf-filen nedan.

Införsel av frö

Införseln av frö varierar kraftigt över tid, både gällande mängd och trädslag. Införseln av frö summerade 2021 till 434 kg.