Skogsträd

Tall och gran är de allra vanligaste träden i våra skogar och de finns i hela landet. De lövträd som räknas till de ordinära är exempelvis björk, al och asp. Ek, bok och lönn är exempel på ädellövträd.

Gran

Skiktad grandominerad ungskog

Granen (Picea abies) är vårt vanligaste träd trots att den etablerade sig i landet senare än de flesta andra trädarter. Men redan vid början av vår tidräkning hade granen lyckats erövra nästan hela landet.

Granen trivs på näringsrik, kalkpåverkad jordmån med god vattentillgång. Klimatiskt sett är den ofta härdigare än tallen, men känslig för vårfroster, sedan skottet börjat skjuta. Skogsbränder är ödesdigra för det tunnbarkiga trädet. Granen blåser lätt omkull, eftersom dess rötter ligger ytligt. Den är extra känslig då marken är uppblött av regn.

Mer information om gran (skogskunskap.se)

Tall

Fröträd tall.

Tallen (Pinus sylvestris) var ett av de träd som invandrade medan landisen fortfarande täckte stora delar av Sverige. Den är efter granen vårt vanligaste träd och tallen finns i hela landet. De nordligaste tallarna återfinns norr om Karesuando. Trädet kan växa på många olika marker. Eftersom tallens rotsystem vanligen består av en pålrot eller kraftiga snett nedåtriktade huvudrötter är trädet mer stormhärdigt än gran. 

Mer information om tall (skogskunskap.se)

Björk

Skogskötselserien omslag

I Sverige finns björken i två arter: vårtbjörk och glasbjörk. Fjällbjörken är en variant av glasbjörken. Det vetenskapliga namnet för släktet björk är Betula.

Glasbjörken invaderade mycket tidigt och bildade tillsammans med aspen våra första skogar redan medan landisen låg kvar. Detta var möjligt eftersom trädet är mycket frosthärdigt. Björken växer i hela landet och är ett träd som många tycker om. 

Mer information om björk (skogskunskap.se)

Ek

Ekskog.

Eken (Quercus) är det mäktigaste trädet i vår svenska skog. Detta på grund av ekens stora omkrets som kan bli över 10 meter. Däremot blir eken ytterst sällan över 30 meter hög. Eken kan bli mycket gammal, det sägs över 1 500 år. Men i skogsbruket skördas den vid 120-150 års ålder.

Eken trivs bäst på djup, lerhaltig och mullrik jord, men kan också växa på bergiga marker. Eken är stormfast, eftersom huvudroten kännetecknas av en kraftig pålrot och många förgreningar åt sidorna. Blomningen sker i början av juni. Eken växer från södra Sverige upp till Gävle. I planterad form finns den ända upp till Haparanda.

Mer information om ek (skogskunskap.se)

Bok

Bokskog.

Boken (Fagus sylvatica) är det enda av de ädla lövträden som växer i större bestånd. Tidigare dominerade trädet stora delar av Sydsverige men har bortträngts av människans åtgärder. Bokskogar finns nu bara i Skåne, västra Blekinge och östra Halland. Norr därom finns spridda bestånd upp till Mälardalen. Som parkträd finns boken betydligt längre norrut. 

För att boken ska kunna växa bra behöver den mullrik, lucker och kalkrik jord med god vattentillförsel. Den trivs i kuperad terräng och dominerar bland annat de skånska åsarna. Boken är härdig mot vinterköld men är känslig för vårfroster. Blomningen sker i början av maj vilket är samtidigt som lövsprickningen.

Mer information om bok (skogskunskap.se)

Skogslönnen

Lönnblad och blommor.

Skogslönnen (Acer platanoides) tillhör de ädla lövträden där bland annat ek och bok ingår. I fri ställning får den en vid, lövrik krona och uppskattas därför som parkträd. Lönnen kan nå en betydande storlek. De två grövsta lönnarna som uppmätts på senare tid var båda 5,15 m i omkrets. De växer i Västergötland och Östergötland. 

Lönnen kräver en näringsrik mullmark. Den växer i lövblandskogar men bildar inte några egna bestånd. Den vilda lönnen förekommer mer allmänt bara i sydligaste Sverige, men i varma lägen hittas den upp till norra Värmland och längs södra norrlandskusten.

Mer information om lönn (skogskunskap.se)

Asp

Öppen mark med sparade aspar

Aspen (Populus tremula) är tillsammans med björken det äldsta trädet i vår flora. Trädet förekommer i hela landet, från Skåne upp till fjällgränsen. Aspen är härdig mot låga temperaturer, men kräver samtidigt mycket ljus. Trädet kan finnas på magra marker men den utvecklats bäst på näringsrik jord, gärna ler- eller kalkrik med rikligt och rörligt vatten exempelvis i sluttningar.

Mer information om asp (skogskunskap.se)

Rönn

Rönn.

Rönn (Sorbus aucuparia) växer i hela Sverige från Skåne i söder till skogsgränsen i norr. Den har oftast formen av en buske eller ett litet träd. Den närbesläktade oxeln (Sorbus intermedia) blir ofta betydligt större. 

Rönnens bär är begärliga för många fåglar och även älg och hare tycker om rönn. Trädet har ringa betydelse för dagens virkesproduktion, men veden används gärna som slöjdvirke. Rönnens värde i skogen är främst som naturvårdsträd. Förutom att rönnens bär ger en mycket god gelé, brukar de även användas i vackra höstdekorationer. 

Al

Alkärr.

I Sverige har vi två typer av al: klibbal och gråal. Klibbalen återfinns främst i södra delen av landet medan gråalen återfinns i norr. Det vetenskapliga namnet för släktet al är Alnus.    

De olika alarterna trivs på olika marker, gråalen växer både på torr och på fuktig mark medan klibbalen trivs bäst på vattenrika marker. Klibbalen kan bilda hela sumpskogar, exempelvis alkärr, där träden kan stå helt översvämmade på våren.

Mer information om al (skogskunskap.se)

  • Senast uppdaterad: 2024-03-18