EU-arbete
Skogsstyrelsen stöder Regeringskansliet med sakexpertis och svensk representation vid beredning och vid förhandlingar i frågor som handlar om skog inom Europeiska Unionen (EU). Vi medverkar även tillsammans med departementet vid förberedelser av EU positioner inför internationella förhandlingar i olika skogligt baserade processer.
EU har ingen gemensam skogspolitik utan ansvaret för skogspolitiken ligger på varje enskilt medlemsland. Det finns dock en rad politikområden med stor påverkan på skog där EU har befogenhet att lagstifta. Exempel på sådana områden är handel, miljö, klimat och energi.
Olika initiativ som påverkar skog och skogsbruk
EU lagstiftning kring handel, inre marknad, klimat, energi och biologisk mångfald påverkar direkt eller indirekt hur medlemsländer kan utforma sin nationella skogspolitik. Det kan ske antingen genom förändrade förutsättningar för skogsbruket, till exempel hållbarhetskrav för bioenergi, eller genom krav på hur skogarna får eller kan skötas, till exempel fågel- och habitatdirektiven.
Policyinitiativ på EU nivå, inklusive lagstiftning och strategier, som påverkar skogar, skogsbruk och skogssektorn har ökat betydligt de senaste åren.
Den europeiska gröna given
Den europeiska gröna given är Kommissionens färdplan för de centrala politiska strategier och åtgärder som krävs för ett hållbart EU och är en viktig del av Kommissionens arbete för att genomföra Agenda 2030, och att uppnå dess hållbara utvecklingsmål. Det betonas att alla EU åtgärder och policyer måste bidra till målen med den gröna given.
Den gröna given listar flera mål och åtgärder gällande skog. En av de strategier som räknas in under den gröna given är EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030 som offentliggjordes i maj 2020.
Några exempel på skogliga mål och åtgärder i den gröna given
- Utvärdera och föreslå revideringar i alla relevanta klimatrelaterade politiska instrument – inklusive systemet för handel med utsläppsrätter, det reviderade förnybara energidirektivet (REDII) och LULUCF förordningen (markanvändning, markanvändningsförändring och skogsbruk).
- Öka arealen skog samt förbättra kvalitén av skogen – hållbar beskogning och återbeskogning.
- Den nya EU skogsstrategin kommer att ha effektiv beskogning, bevarande av skog samt restaurering av skog som huvudmål
- Genom lagstiftning och andra policyer främja avskogningsfria importer och värdekedjor.
Fit for 55
Fit for 55 ingår i den gröna given och 55 %-paketet syftar på EU:s mål att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030. 55 %-paketet består av olika förslag för att se över och uppdatera EU:s lagstiftning och införa nya initiativ för att se till att EU:s politik följer de klimatmål som rådet och Europaparlamentet har enats om.
EU strategi för biologisk mångfald
Strategin för biologisk mångfald presenterades av EU-kommissionen i maj 2020. EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 är en omfattande, ambitiös och långsiktig plan för att skydda naturen och stoppa förstörelsen av ekosystem. Strategin är en central del i EU:s gröna giv.
Strategin innehåller flera åtgärder och åtaganden med direkt bäring på skog:
- Rättsligt skydd för minst 30 procent av EU:s landyta och havsområden samt att integrera ekologiska korridorer.
- Strikt skydda 10 procent av EU:s landyta och EU:s hav.
- Kartlägga och övervaka samt strikt skydda alla urskogar och naturskogar.
- Plantera minst 3 miljarder träd, enligt ekologiska principer.
- Rättsligt bindande mål för restaurering av natur kommer att presenteras under 2021.
- EU-riktlinjer för beskogning och återbeskogning som främjar biologisk mångfald samt metoder för naturnära skogsbruk.
- Skogsbruksplan för alla statliga skogar och öka andelen hos privata skogsägare.
- Starkare styrning av EU:s naturskydd, starkare kontroll, eventuell ny lagstiftning.
EU:s skogsstrategi
I samband med att Sverige, Finland och Österrike år 1995 blev medlemmar i EU fördubblades skogsarealen och därmed också förutsättningarna inom det skogliga området. Det resulterade bland annat i att en skogsbruksstrategi för EU antogs år 1998. Strategin var tänkt att fungera som ett ramverk för skogsrelaterade åtgärder på EU-nivå och strävade efter bättre samordning av politikområden i frågor som rör skog och skogsbruk. Skogsbruksstrategin betonade skogarnas multifunktionella roll för samhällets utveckling och vikten av ett hållbart skogsbruk.
Sedan strategin antogs år 1998 har det inträffat saker i vår omvärld som har gjort att det funnits behov av att uppdatera skogsbruksstrategin. I september år 2013 släppte Kommissionen ett förslag på ny strategi, en Skogsstrategi för skogarna och den skogsbaserade sektorn. Skogsstrategin välkomnades av Rådet och i Europaparlamentet. Strategin prioriterar fortsatt multifunktionell användning av skogar, ett hållbart skogsbruk samt en bättre samordning av EU-lagstiftning och policyer som påverkar skog och skogsbruk i medlemsländer.
EU:s skogsstrategi för 2030
Den nya EU-skogsstrategin för 2030 är ett av flaggskeppsinitiativen för EU:s gröna giv och bygger vidare på Strategi för biologisk mångfald 2030.
Kommissionens utgångspunkt i EU:s skogsstrategi är att skogarna i EU är grundläggande för alla européers hälsa och välbefinnande och att vi är beroende av dem för tillgång till ren luft, rent vatten och för deras rika biodiversitet. De fyller avgörande funktioner genom att bidra till ekonomin, livskraftiga landsbygdsområden, klimatet genom att generera upptag av koldioxid, ekosystemtjänster, människors hälsa såväl som att ge utrymme för rekreation, kulturarv och hantverk och innovation. Kommissionen menar att pressen på EU:s skogar ökat påtagligt under de senaste åren till följd av klimatförändringar och mänsklig aktivitet. Kommissionens målsättning med EU:s nya skogsstrategi är därför att övervinna de utmaningar som kommissionen identifierat att skogarna står inför.
Kommissionens målsättningar och åtgärder presenteras under sex rubriker som berör stöd för skogens socio-ekonomiska funktioner,
- skydd och restaurering av EU:s skogar samt större skogsarealer
- strategisk övervakning
- rapportering och datainsamling
- forskning och utveckling
- ett inkluderande och sammanhängande styrningsramverk samt
- förbättrat genomförande av existerande lagstiftning.
Insatser för att skydda och återställa världens skogar
Som en del i arbetet med Flegt-handlingsplan presenterade Kommissionen i juli 2019 ett meddelande om att intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar. Syftet med meddelandet är, dels att få till en ökning av det globala skogsskyddet av främst naturskogar med urskogskaraktär och dels att öka världens skogsareal och förbättra skötseln av befintliga naturskogar i syfte att förbättra människors hälsa och möjligheter till försörjning för kommande generationer i hela världen.
Ur meddelandet framkommer bland annat att utsläpp av växthusgaser som hänger samman med avskogning är en stor orsak till klimatförändringarna. Om klimatförändringarna ska kunna stoppas måste avskogning och skogsförstörelse stoppas. Att bevara skyddsvärda skogar samt att nyplantera och restaurera förstörda skogar bidrar effektivt till att hejda global avskogning, och skapar därmed möjligheter till ekonomisk utveckling i världen. Detta kräver att särskild vikt läggs vid hållbar produktion och konsumtion av jordbruksprodukter och skogsbaserade produkter, eftersom omkring 80 procent av den globala avskogningen orsakas av den ökande andelen mark som används till jordbruk. Utvidgning av tätorter, utveckling av infrastruktur samt gruvnäring är också drivkrafter för avskogning. Det är uppenbart att EU inte kan vända den globala avskogningstrenden på egen hand och söker därför möjligheten att ingå i olika allianser.
Kommissionen har därför fastställt fem övergripande prioriteringar och 36 förslag på åtgärder som ska genomföras av kommissionen och 22 förslag på åtgärder som rekommenderas för myndigheter, näringsliv och det civila samhället i medlemsstaterna att genomföra. De fem övergripande prioriteringarna är:
- Minska EU:s ekologiska fotavtryck på land och främja konsumtionen av produkter från avskogningsfria leveranskedjor inom EU
- Samarbeta med producentländer för att minska trycket på skogarna samt se till att EU:s utvecklingssamarbete inte bidrar till avskogningen
- Stärka det internationella samarbetet för att stoppa avskogning och skogsförstörelsen och uppmuntra till återställande av skogarna
- Omfördela pengar till stöd för en mer hållbar markanvändning
- Stödja tillgången till och kvaliteten på information om skogar och leveranskedjor för råvaror samt stödja forskning och innovation
Hållbara finanser - taxonomiförordningen
Taxonomiförordningen antogs sommaren 2020. Samtidigt har ett arbete pågått inom en teknisk expertgrupp (TEG) som har tagit fram mer detaljerade tekniska kriterier för granskning för två av hållbarhetsmålen – begränsning av och anpassning till klimatförändring. Baserad på expertgruppens rapport tar Kommissionen fram en delegerad akt. En taxonomi samt delegerad akt för de övriga fyra miljömålen ska vara färdig vid slutet av 2021.
Dessa mål är:
- hållbart brukande och bevarande av vatten- och havsresurser
- övergång till en cirkulär bioekonomi
- förebyggande och kontroll av föroreningar
- skydd och restaurering av biologisk mångfald och ekosystem
Det reviderade förnybara energidirektivet (REDII)
Kommissionen kommer att utvärdera genomförandet av det reviderade förnybara energidirektivet samt att se över ambitionsnivån. Ett konsultkonsortium har genomfört en utvärdering av direktivet. Själva direktivet anger att Kommissionen ska anta en genomförandetakt med operativ vägledning för att påvisa uppfyllandet av kriterierna för hållbarhet för skoglig biomassa senast 31 januari 2021. Diskussionerna förs inom en expertgrupp under Energigeneraldirektoratet.
EU Flegt-handlingsplan
För att motverka illegal avverkning och handel med illegalt avverkat virke antog EU kommissionen (KOM) år 2003 en Flegt-handlingsplan. Flegt står för Forest Law Enforcement Governance and Trade. EU är en av de största konsumenterna av trä och träprodukter i världen. Genom handlingsplanen vill KOM minska den illegala avverkningen genom att stärka ett hållbart skogsbruk.
Kommissionen vill även förbättra den nationella styrningen och främja handel med legalt producerade träprodukter. Detta har skett bland annat genom att ingå frivilliga partnerskapsavtal med länder som producerar timmer där de garanterar att enbart exportera lagligt avverkat virke till EU. Det sker i utbyte mot biståndsmedel som hjälper länderna att stärka sina styrelseformer för att kunna garantera att lagligt virke exporteras till EU med så kallad Flegt-licens.