EU-arbete
Skogsstyrelsen stöder Regeringskansliet med sakexpertis och svensk representation vid beredning och vid förhandlingar i frågor som handlar om skog inom Europeiska Unionen (EU). Vi medverkar även tillsammans med departementet vid förberedelser av EU positioner inför internationella förhandlingar i olika skogligt baserade processer.
EU har ingen gemensam skogspolitik utan ansvaret för skogspolitiken ligger på varje enskilt medlemsland. Det finns dock en rad politikområden med stor påverkan på skog där EU har befogenhet att lagstifta. Exempel på sådana områden är handel, miljö, klimat och energi.
Olika initiativ som påverkar skog och skogsbruk
EU lagstiftning kring handel, inre marknad, klimat, energi och biologisk mångfald påverkar direkt eller indirekt hur medlemsländer kan utforma sin nationella skogspolitik. Det kan ske antingen genom förändrade förutsättningar för skogsbruket, till exempel hållbarhetskrav för bioenergi, eller genom krav på hur skogarna får eller kan skötas, till exempel fågel- och habitatdirektiven.
Policyinitiativ på EU nivå, inklusive lagstiftning och strategier, som påverkar skogar, skogsbruk och skogssektorn har ökat betydligt de senaste åren.
Den europeiska gröna given
Den europeiska gröna given är kommissionens färdplan för de centrala politiska strategier och åtgärder som krävs för ett hållbart EU och är en viktig del av kommissionens arbete för att genomföra Agenda 2030. Det betonas att alla EU åtgärder och policyer måste bidra till målen med den gröna given.
Den gröna given är ett paket med politiska initiativ för bland annat klimat, miljö, energi, transport, industri och hållbar finansiering. Den europeiska gröna given ska bana väg för en grön omställning i EU och vars slutmål är klimatneutralitet senast 2050.
Paketet stöder EU:s omvandling till ett rättvist och välmående samhälle med en modern och konkurrenskraftig ekonomi.
Flera initiativ ingår den gröna dealen, bland annat 55-paketet, skogsstrategi och avskogningsfri import samt EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030.
Fit for 55
Fit for 55 ingår i den gröna given och 55 %-paketet syftar på EU:s mål att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030. 55 %-paketet består av olika förslag för att se över och uppdatera EU:s lagstiftning och införa nya initiativ för att se till att EU:s politik följer de klimatmål som rådet och Europaparlamentet har enats om.
EU strategi för biologisk mångfald
Strategin för biologisk mångfald presenterades av EU-kommissionen i maj 2020. EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 är en omfattande, ambitiös och långsiktig plan för att skydda naturen och stoppa förstörelsen av ekosystem. Strategin är en central del i EU:s gröna giv.
Strategin innehåller flera åtgärder och åtaganden med direkt bäring på skog:
- Rättsligt skydd för minst 30 procent av EU:s landyta och havsområden samt att integrera ekologiska korridorer.
- Strikt skydda 10 procent av EU:s landyta och EU:s hav.
- Kartlägga och övervaka samt strikt skydda alla urskogar och naturskogar.
- Plantera minst 3 miljarder träd, enligt ekologiska principer.
- Rättsligt bindande mål för restaurering av natur kommer att presenteras under 2021.
- EU-riktlinjer för beskogning och återbeskogning som främjar biologisk mångfald samt metoder för naturnära skogsbruk.
- Skogsbruksplan för alla statliga skogar och öka andelen hos privata skogsägare.
- Starkare styrning av EU:s naturskydd, starkare kontroll, eventuell ny lagstiftning.
EU:s skogsstrategi för 2030
Den nya EU-skogsstrategin för 2030 är ett av flaggskeppsinitiativen för EU:s gröna giv och bygger vidare på Strategi för biologisk mångfald 2030.
Kommissionens utgångspunkt i EU:s skogsstrategi är att skogarna i EU är grundläggande för vår hälsa och vårt välbefinnande och att vi är beroende av dem för tillgång till ren luft, rent vatten och för deras rika biodiversitet. De fyller avgörande funktioner genom att bidra till ekonomin, livskraftiga landsbygdsområden och klimatet genom upptag av koldioxid. Skogarna är även viktiga för ekosystemtjänster, människors hälsa samt ger utrymme för rekreation, kulturarv, hantverk och innovation.
Kommissionen menar att pressen på EU:s skogar ökat påtagligt under de senaste åren till följd av klimatförändringar och mänsklig aktivitet. Kommissionens målsättning med EU:s nya skogsstrategi är därför att övervinna de utmaningar som kommissionen identifierat att skogarna står inför.
Skogsstrategin ska bidra till att nå EU:s mål för biologisk mångfald och målet om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % till 2030 och uppnå klimatneutralitet till 2050. Strategin bekräftar skogarnas centrala och multifunktionella roll samt skogsbrukarnas och hela den skogsbaserade värdekedjans betydelse för att uppnå en hållbar och klimatneutral ekonomi senast år 2050 samt bevara levande och välmående landsbygdsområden.
Strategin innehåller en vision (klimatneutralt 2050) och konkreta åtgärder för att förbättra kvantiteten och kvaliteten på EU:s skogar och stärka deras skydd, återställande och motståndskraft. Den syftar till att anpassa Europas skogar till de nya förutsättningarna med extrema väderförhållanden och den stora osäkerhet som klimatförändringarna medför. Detta är en förutsättning för att skogarna ska kunna fortsätta tillhandahålla sina socioekonomiska funktioner och säkerställa en levande landsbygd med en välmående befolkning.
Kommissionens målsättningar och åtgärder presenteras under sex rubriker som berör stöd för skogens socio-ekonomiska funktioner,
- skydd och restaurering av EU:s skogar samt större skogsarealer
- strategisk övervakning
- rapportering och datainsamling
- forskning och utveckling
- ett inkluderande och sammanhängande styrningsramverk samt
- förbättrat genomförande av existerande lagstiftning.
Avskogningsförordningen
Avskogningsförordningen är ett initiativ inom EU:s skogsstrategi 2030 för att skydda, restaurera och bruka skogar på ett hållbart sätt. Syftet med förordningen är att förhindra handel med varor som bidrar till avskogning och skogsförstörelse runt om i välden. Den 16 maj 2023 antog Ministerrådet avskogningsförordningen.
Den största orsaken till avskogning och skogsförstörelse är att mer skogsmark tas i anspråk som jordbruksmark. Världens växande befolkning och ökande efterfrågan på jordbruksprodukter, särskilt av animaliskt ursprung, förväntas leda till ökad efterfrågan på jordbruksmark och ytterligare avskogning, samtidigt som förändringar i klimatet påverkar livsmedelsproduktionen. Skogar är naturliga kolsänkor och kan, genom upptag av koldioxid, bidra till att bromsa klimatförändringarna.
Därför behövs en omställning till hållbar produktion som inte leder till ytterligare avskogning, skogsförstörelse och utsläpp av växthusgaser.
Förordning om restaurering av natur
Förslaget till förordning om restaurering av natur är ett led i EU:s strategi för biologisk mångfald. I EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 som antogs den 20 maj 2020 åtog sig kommissionen att innan utgången av 2021 ta fram ett förslag till juridiskt bindande mål för återställande av natur i EU.
Medlemsstaterna i rådet har nått en överenskommelse (allmänna riktlinjen) den 20 juni 2023. Den allmänna riktlinjen kommer att fungera som ett mandat för förhandlingarna med Europaparlamentet om lagstiftningens slutliga utformning.
Europaparlamentet antog sin position med ändringsförslag 12 juli 2023. Detta innebär att förhandlingarna mellan rådet och europaparlamentet nu är i gång.
Det övergripande syftet med förslaget är att bidra till en kontinuerlig, långsiktig och varaktig återhämtning av biologiskt rik och motståndskraftig natur i hela unionens land- och havsområden. Det ska ske genom restaurering (återställande) av ekosystem, livsmiljöer och arter. Förordningen ska skapa ett ramverk inom vilket medlemsstaterna så snart som möjligt ska vidta restaureringsåtgärder som sammantaget senast 2030 ska omfatta minst 20 % av unionens land- och havsområden och senast 2050 alla ekosystem som behöver återställas.
Hållbara finanser - taxonomiförordningen
Taxonomiförordningen antogs sommaren 2020. Samtidigt har ett arbete pågått inom en teknisk expertgrupp (TEG) som har tagit fram mer detaljerade tekniska kriterier för granskning för två av hållbarhetsmålen – begränsning av och anpassning till klimatförändring. Baserad på expertgruppens rapport tar kommissionen fram en delegerad akt. En taxonomi samt delegerad akt för de övriga fyra miljömålen ska vara färdig vid slutet av 2021.
Dessa mål är:
- hållbart brukande och bevarande av vatten- och havsresurser
- övergång till en cirkulär bioekonomi
- förebyggande och kontroll av föroreningar
- skydd och restaurering av biologisk mångfald och ekosystem
Det reviderade förnybara energidirektivet (REDII)
Kommissionen kommer att utvärdera genomförandet av det reviderade förnybara energidirektivet samt att se över ambitionsnivån. Ett konsultkonsortium har genomfört en utvärdering av direktivet. Själva direktivet anger att kommissionen ska anta en genomförandetakt med operativ vägledning för att påvisa uppfyllandet av kriterierna för hållbarhet för skoglig biomassa senast 31 januari 2021. Diskussionerna förs inom en expertgrupp under Energigeneraldirektoratet.
EU Flegt-handlingsplan
För att motverka illegal avverkning och handel med illegalt avverkat virke antog EU kommissionen år 2003 en Flegt-handlingsplan. Flegt står för Forest Law Enforcement Governance and Trade. EU är en av de största konsumenterna av trä och träprodukter i världen. Genom handlingsplanen vill kommissionen minska den illegala avverkningen genom att stärka ett hållbart skogsbruk.
Kommissionen vill även förbättra den nationella styrningen och främja handel med legalt producerade träprodukter. Detta har skett bland annat genom att ingå frivilliga partnerskapsavtal med länder som producerar timmer där de garanterar att enbart exportera lagligt avverkat virke till EU. Det sker i utbyte mot biståndsmedel som hjälper länderna att stärka sina styrelseformer för att kunna garantera att lagligt virke exporteras till EU med så kallad Flegt-licens.