Inventering av granbarkborreskador med hjälp av drönare

EU-arbete

Skogsstyrelsen stöder Regeringskansliet med sakexpertis och svensk representation vid beredning och vid förhandlingar i frågor som handlar om skog inom Europeiska Unionen (EU). Vi medverkar även tillsammans med departementet vid förberedelser av EU positioner inför internationella förhandlingar i olika skogligt baserade processer.

Olika initiativ som påverkar skog och skogsbruk

EU lagstiftning kring handel, inre marknad, klimat, energi och biologisk mångfald påverkar direkt eller indirekt hur medlemsländer kan utforma sin nationella skogspolitik. Det kan ske antingen genom förändrade förutsättningar för skogsbruket, till exempel hållbarhetskrav för bioenergi, eller genom krav på hur skogarna får eller kan skötas, till exempel fågel- och habitatdirektiven.

Policyinitiativ på EU nivå, inklusive lagstiftning och strategier, som påverkar skogar, skogsbruk och skogssektorn har ökat betydligt de senaste åren.

Den europeiska gröna given

Den europeiska gröna given är Kommissionens färdplan för de centrala politiska strategier och åtgärder som krävs för ett hållbart EU och är en viktig del av Kommissionens arbete för att genomföra Agenda 2030, och att uppnå dess hållbara utvecklingsmål. Det betonas att alla EU åtgärder och policyer måste bidra till målen med den gröna given.

Den gröna given listar flera mål och åtgärder gällande skog. En av de strategier som räknas in under den gröna given är EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030 som offentliggjordes i maj 2020. Kommissionen annonserar även att de kommer att ta fram en ny EU skogsstrategi och ger samtidigt ett antal prioriteringar gällande denna strategis innehåll.

Några exempel på skogliga mål och åtgärder i den gröna given

  • Utvärdera och föreslå revideringar i alla relevanta klimatrelaterade politiska instrument – inklusive systemet för handel med utsläppsrätter, det reviderade förnybara energidirektivet (REDII) och LULUCF förordningen (markanvändning, markanvändningsförändring och skogsbruk).
  • Öka arealen skog samt förbättra kvalitén av skogen – hållbar beskogning och återbeskogning.
  • Den nya EU skogsstrategin kommer att ha effektiv beskogning, bevarande av skog samt restaurering av skog som huvudmål
  • Genom lagstiftning och andra policyer främja avskogningsfria importer och värdekedjor.

EU strategi för biologisk mångfald

Strategin offentliggjordes av Kommissionen i maj 2020. Ett av syftena med strategin är att ange prioriteringar för EU:s position inför kommande partsmöte med Konventionen om biologisk mångfald (CBD). Strategin innehåller flera åtgärder och åtaganden med direkt bäring på skog:

  • Rättsligt skydd för minst 30 procent av EU:s landyta och havsområden samt att integrera ekologiska korridorer.
  • Strikt skydda 10 procent av EU:s landyta och EU:s hav.
  • Kartlägga och övervaka samt strikt skydda alla urskogar och naturskogar.
  • Plantera minst 3 miljarder träd, enligt ekologiska principer.
  • Rättsligt bindande mål för restaurering av natur kommer att presenteras under 2021.
  • EU-riktlinjer för beskogning och återbeskogning som främjar biologisk mångfald samt metoder för naturnära skogsbruk.
  • Skogsbruksplan för alla statliga skogar och öka andelen hos privata skogsägare.
  • Starkare styrning av EU:s naturskydd, starkare kontroll, eventuell ny lagstiftning.

EU:s skogsstrategi

EU har ingen gemensam skogspolitik utan ansvaret för skogspolitiken ligger på varje enskilt medlemsland. Det finns dock en rad politikområden med stor påverkan på skog där EU har befogenhet att lagstifta. Exempel på sådana områden är handel, miljö, klimat och energi.

I samband med att Sverige, Finland och Österrike år 1995 blev medlemmar i EU fördubblades skogsarealen och därmed också förutsättningarna inom det skogliga området. Det resulterade bland annat i att en skogsbruksstrategi för EU antogs år 1998. Strategin var tänkt att fungera som ett ramverk för skogsrelaterade åtgärder på EU-nivå och strävade efter bättre samordning av politikområden i frågor som rör skog och skogsbruk. Skogsbruksstrategin betonade skogarnas multifunktionella roll för samhällets utveckling och vikten av ett hållbart skogsbruk.

Sedan strategin antogs år 1998 har det inträffat saker i vår omvärld som har gjort att det funnits behov av att uppdatera skogsbruksstrategin. I september år 2013 släppte Kommissionen ett förslag på ny strategi, en Skogsstrategi för skogarna och den skogsbaserade sektorn. Skogsstrategin välkomnades av Rådet och i Europaparlamentet. Strategin prioriterar fortsatt multifunktionell användning av skogar, ett hållbart skogsbruk samt en bättre samordning av EU-lagstiftning och policyer som påverkar skog och skogsbruk i medlemsländer.

Strategin satte mål och vision fram till 2020. Såväl medlemsländerna som Europaparlament angav tidigt att en ny EU skogsstrategi för perioden efter 2020 borde tas fram. Förväntningen är nu att, efter några fördröjningar, en ny EU skogsstrategi kommer att presenteras innan sommaren 2021.

EU Flegt-handlingsplan

För att motverka illegal avverkning och handel med illegalt avverkat virke antog EU kommissionen (KOM) år 2003 en Flegt-handlingsplan. Flegt står för Forest Law Enforcement Governance and Trade. EU är en av de största konsumenterna av trä och träprodukter i världen. Genom handlingsplanen vill KOM minska den illegala avverkningen genom att stärka ett hållbart skogsbruk.

KOM vill även förbättra den nationella styrningen och främja handel med legalt producerade träprodukter. Detta har skett bland annat genom att ingå frivilliga partnerskapsavtal med länder som producerar timmer där de garanterar att enbart exportera lagligt avverkat virke till EU. Det sker i utbyte mot biståndsmedel som hjälper länderna att stärka sina styrelseformer för att kunna garantera att lagligt virke exporteras till EU med så kallad Flegt-licens.

Det första frivilliga partnerskapsavtalet (VPA) ingicks med Ghana (2009), följt av Kamerun, Republiken Kongo, Centralafrikanska republiken, Liberia, Indonesien, Vietnam, Honduras och Guyana. Förhandlingar pågår just nu med Demokratiska Republiken Kongo, Elfenbenskusten, Gabon, Laos och Thailand. VPA-förhandlingar med Malaysia har skjutits upp. Det enda landet som för närvarande kan erbjuda produkter med en Flegt-licens är Indonesien, sedan den 15 november 2016.

Insatser för att skydda och återställa världens skogar

Som en del i arbetet med Flegt-handlingsplan presenterade Kommissionen i juli 2019 ett meddelande om att intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar. Syftet med meddelandet är, dels att få till en ökning av det globala skogsskyddet av främst naturskogar med urskogskaraktär och dels att öka världens skogsareal och förbättra skötseln av befintliga naturskogar i syfte att förbättra människors hälsa och möjligheter till försörjning för kommande generationer i hela världen.

Ur meddelandet framkommer bland annat att utsläpp av växthusgaser som hänger samman med avskogning är en stor orsak till klimatförändringarna. Om klimatförändringarna ska kunna stoppas måste avskogning och skogsförstörelse stoppas. Att bevara skyddsvärda skogar samt att nyplantera och restaurera förstörda skogar bidrar effektivt till att hejda global avskogning, och skapar därmed möjligheter till ekonomisk utveckling i världen. Detta kräver att särskild vikt läggs vid hållbar produktion och konsumtion av jordbruksprodukter och skogsbaserade produkter, eftersom omkring 80 procent av den globala avskogningen orsakas av den ökande andelen mark som används till jordbruk. Utvidgning av tätorter, utveckling av infrastruktur samt gruvnäring är också drivkrafter för avskogning. Det är uppenbart att EU inte kan vända den globala avskogningstrenden på egen hand och söker därför möjligheten att ingå i olika allianser.

Kommissionen har därför fastställt fem övergripande prioriteringar och 36 förslag på åtgärder som ska genomföras av kommissionen och 22 förslag på åtgärder som rekommenderas för myndigheter, näringsliv och det civila samhället i medlemsstaterna att genomföra. De fem övergripande prioriteringarna är:

  1. Minska EU:s ekologiska fotavtryck på land och främja konsumtionen av produkter från avskogningsfria leveranskedjor inom EU
  2. Samarbeta med producentländer för att minska trycket på skogarna samt se till att EU:s utvecklingssamarbete inte bidrar till avskogningen
  3. Stärka det internationella samarbetet för att stoppa avskogning och skogsförstörelsen och uppmuntra till återställande av skogarna
  4. Omfördela pengar till stöd för en mer hållbar markanvändning
  5. Stödja tillgången till och kvaliteten på information om skogar och leveranskedjor för råvaror samt stödja forskning och innovation

Hållbara finanser - taxonomiförordningen

Taxonomiförordningen antogs sommaren 2020. Samtidigt har ett arbete pågått inom en teknisk expertgrupp (TEG) som har tagit fram mer detaljerade tekniska kriterier för granskning för två av hållbarhetsmålen – begränsning av och anpassning till klimatförändring. Baserad på expertgruppens rapport tar Kommissionen nu fram en delegerad akt som ska vara färdig 2021. En taxonomi samt delegerad akt för de övriga fyra miljömålen ska vara färdig vid slutet av 2021.

Dessa mål är:

  • hållbart brukande och bevarande av vatten- och havsresurser
  • övergång till en cirkulär bioekonomi
  • förebyggande och kontroll av föroreningar
  • skydd och restaurering av biologisk mångfald och ekosystem

Det reviderade förnybara energidirektivet (REDII)

Kommissionen kommer att utvärdera genomförandet av det reviderade förnybara energidirektivet samt att se över ambitionsnivån. Ett konsultkonsortium har genomfört en utvärdering av direktivet. Själva direktivet anger att Kommissionen ska anta en genomförandetakt med operativ vägledning för att påvisa uppfyllandet av kriterierna för hållbarhet för skoglig biomassa senast 31 januari 2021. Diskussionerna förs inom en expertgrupp under Energigeneraldirektoratet.

  • Senast uppdaterad: 2020-08-11