Biotopskyddsområde
Det är vanligt att livsmiljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter bara påträffas som små spridda öar i ett mer alldagligt landskap. I den svenska lagstiftningen finns en möjlighet att skydda sådana områden som så kallade biotopskyddsområden.
Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden med höga naturvärden.
Dessa områden bidrar till att bevara miljöer med höga naturvärden. Enligt Miljöbalken kan "Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda"... skyddas som biotopskyddsområden. Sådana skyddsvärda områden finns spridda i landskapet.
Det vanligaste är att Skogsstyrelsen ansvarar för detta naturskydd på skogsmark men även kommuner kan bilda biotopskyddsområden. Att inrätta biotopskyddsområden är en viktig del av arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar.
Kriterier för biotopskyddsområden
För att ett område ska kunna bli biotopskyddsområde måste det överensstämma med någon av de 19 definierade biotoptyper som finns. Området måste också vara prioriterat i strategin för formellt skydd av skog. Ett biotopskyddsområde är normalt cirka 2-10 hektar stort, men kan undantagsvis vara upp till cirka 20 hektar.
Nationell strategi för formellt skydd av skog
Detta gäller i ett biotopskyddsområde
- Området är skyddat för all framtid.
- Skogsstyrelsen märker upp områdets gränser i terrängen.
- Inom området är det förbjudet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön.
- Markägaren erbjuds kompensation som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde samt ett påslag med 25 procent.
Ekonomisk ersättning och värdering
Vem äger och förvaltar marken?
Vid ett beslut om biotopskyddsområde behåller markägaren äganderätten till det skyddade området. Med äganderätten följer såväl rättigheter som skyldigheter.
Exempelvis kommer eventuella intäkter vid virkesuttag i samband med naturvårdande skötselåtgärder tillfalla markägaren. Även jakt- och fiskerätter kvarstår hos markägaren.
På motsvarande sätt medför äganderätten att markägaren fortsatt har kvar vissa skyldigheter kopplade till fastigheten, precis som innan biotopskyddsområdet bildades. Exempel är eftersläckning vid eventuella skogsbränder, och att vid behov åtgärda träd som fallit eller riskerar att fall ut från området, över exempelvis en väg, i den utsträckning markägaren var ansvarig innan biotopskyddsbeslutet.
Biotopskyddsområdena förvaltas av Skogsstyrelsen. Det innebär bland annat att områdena besöks och kontrolleras. Vid besöken undersöker vi till exempel om gränsmarkeringarna behöver förbättras, om det skett några överträdelser mot beslutet samt om det behövs naturvårdande skötsel för att naturvärdena ska bevaras eller utvecklas.
Skogsstyrelsens ansvar är begränsat till bevarandet av naturmiljön i området. Myndigheten får endast vidta de åtgärder som behövs för att vårda den skyddade biotopen. Skogsstyrelsen övertar därmed inte något ansvar för att exempelvis:
- Åtgärda träd som har fallit ut från det skyddade området eller träd inom området som riskerar att falla.
- Underhålla eventuella stigar, leder, rastplatser och vindskydd inom området.
Planerar du en åtgärd i ett biotopskyddsområde?
Det är möjligt att ansöka om dispens från förbudet att vidta åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet.
- Dispensansökan är förenad med en avgift och ansökan prövas av Skogsstyrelsen.
- För att få dispens krävs att det finns särskilda skäl för att utföra åtgärden. Det betyder att skälen för att utföra åtgärden just inom biotopskyddsområdet prövas mot den skada åtgärden riskerar att medföra.
- Ta gärna kontakt med Skogsstyrelsen om du har frågor om en åtgärd.
Ansökan om dispens för att utföra åtgärd i biotopskyddsområde, blankett (pdf)