Viltskydd och åtgärder om skogen blivit skadad
Målet är att uppnå en balans mellan skog och vilt. Det innebär att det ska vara möjligt att föryngra med barrträd utan att det krävs viltskyddsbehandling eller hägn i föryngringsfasen. Vid högt viltbetestryck kan förebyggande åtgärder, som viltskydd eller hägn, trots allt vara nödvändigt för att få upp en skog av god kvalitet. Skog som redan blivit betesskadad kan i vissa fall förbättras med olika typer av åtgärder, exempelvis beskärning eller hjälpplantering.
Viltskyddsbehandla plantorna
En förebyggande åtgärd är att skydda enskilda plantor med hjälp av olika viltskydd, även kallade repellenter. Djuren avskräcks från att beta på behandlade växtdelar genom kemiska viltskydd som smakar eller luktar illa (oftast spray eller pasta som appliceras direkt på plantorna), eller mekaniska viltskydd som skyddar toppen på trädet. Vanligast är behandling av toppskott på tall och behandlingen måste återupprepas flera år i rad. Hur stor viltskyddseffekten blir beror på många faktorer, däribland hur väl appliceringen lyckats, hur stort betestrycket är och hur mycket alternativt foder som finns tillgängligt. Viltskyddsbehandlingen behöver upprepas under flera års tid, under hela tidsperioden som trädens toppskott befinner sig inom tillgänglig beteshöjd.
Hägna ute djuren
Stängsling ska i normalfallet inte behövas vid föryngring av barrträd, björk eller bok men vid högt betestryck kan stängsling av hela eller delar av föryngringen vara en effektiv metod för att förebygga skador eftersom djuren stängs ute. Åtgärden medför ökade kostnader och du måste underhålla stängslet regelbundet samt plocka ned det när risken för betesskador är över och plantorna vuxit ur betesbegärlig höjd.
Föryngring av ädellöv (utöver bok) i södra Sverige är ett undantagsfall. Där behövs ofta viltskydd, även vid måttligt betestryck. Vid föryngring av ädellöv finns möjlighet att söka ekonomiskt stöd för att anlägga hägn eller utföra viltskyddsbehandling från Skogsstyrelsen.
Beskärning
Beskärning är en åtgärd som kan höja det framtida ekonomiska värdet på plantor som redan skadats av vilt. När toppen på plantor eller unga träd skadas bildas ofta dubbeltoppar och sprötkvistar vilket i framtiden kan sänka kvalitén på virket. På begränsade objekt kan du genom beskärning klippa bort dubbeltoppar och sprötkvistar och på så vis förbättra den framtida virkeskvaliteten.
Hjälpplantering
Om ett bestånd har stora betesskador och den framtida produktionen riskerar att bli låg kan en hjälpplantering i vissa fall förbättra produktionen. Chansen att lyckas med en hjälpplantering beror på hur det skadade beståndet ser ut. Avgörande är till exempel hur stora luckorna är och hur långt den ursprungliga föryngringen har kommit. Hjälpplantering i en föryngring med små plantor och stora luckor lyckas oftast bäst.
Förtida avverkning
I undantagsfall kan förtida avverkning också bli aktuellt. Om beståndet är mycket glest, med många döda plantor och de kvarvarande stammarna har allvarliga kvalitetsfel som till exempel krökar, dubbeltoppar, kraftiga sprötkvistar eller allvarliga barkgnag kan det vara aktuellt. Du måste alltid kontakta Skogsstyrelsen innan en förtida avverkning kan bli aktuell då det krävs dispens.