Fakta om undersökningen Skogsstyrelsens formella skydd och ersättningar
Statistiken omfattas dels av Skogsstyrelsens beslutade formella skydd, vilket är biotopskyddsområden och tecknade naturvårdsavtal, dels ersättningar som Skogsstyrelsen betalat ut till markägare. I dagsläget enbart intrångsersättning till följd av nekat tillstånd att avverka i fjällnära skog
I denna statistik ingår inte naturvårdsavtal tecknade som vitryggsavtal med Bergvik Skog AB och inte heller så kallade ekoparker tecknade med Sveaskog AB. Mer om avgränsningar och jämförbarhet finns under rubriken Annan Statistik nedan.
Skogsstyrelsens formella skydd
Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda mindre områden som har särskilt stor betydelse för växt- och djurarter eller som av andra skäl är särskilt skyddsvärda. Biotopskyddsbestämmelserna gällande skogsmark har funnits sedan 1994 och beslut om biotopskydd kan fattas av Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller kommunen.
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal mellan en markägare och Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller en kommun. Syftet med naturvårdsavtalen är att utveckla och bevara naturvärden. Sedan 2015 finns också möjlighet att teckna naturvårdsavtal för områden med höga sociala värden. Det kan röra sig om områden som ofta besöks och används för rekreation. Naturvårdsavtal har funnits sedan 1993.
Skogsstyrelsen ansvarar för biotopskydd av områden på skogsmark. På annan mark är länsstyrelsen ansvarig. Kommuner kan besluta om biotopskydd på såväl skogsmark som annan mark. Statistiken här omfattar enbart de biotopskydd och naturvårdsavtal som beslutats respektive tecknats av Skogsstyrelsen.
Beslut om biotopskydd gäller för all framtid medan naturvårdsavtal är tidsbegränsade till högst 50 år. Statistiken som presenteras här omfattar alla nu gällande biotopskydd och naturvårdsavtal.
När det gäller biotopskydd får markägaren ersättning med ett belopp som motsvarar fastighetens minskade marknadsvärde med ett tillägg på 25 procent. Ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp. För naturvårdsavtal varierar ersättningen beroende på hur lång tid naturvårdsavtalet gäller. För ett 50-årigt avtal är ersättningen 60 procent av rotnettot.
Intrångsersättning efter nekad avverkning i fjällnära skog
Föryngringsavverkningar (0,5 ha och större) är en av de åtgärder som ska anmälas till Skogsstyrelsen av markägaren eller dess ombud. Avverkningen får påbörjas tidigast 6 veckor efter det att anmälan gjorts till Skogsstyrelsen. I den fjällnära skogen krävs i stället en ansökan om tillstånd för föryngringsavverkning och det finns ingen motsvarande 6 veckors-regel och ingen nedre arealgräns. Skogsstyrelsen fattar beslut i varje enskilt ansökningsärende och handläggningstiden är längre än för avverkningsanmälningar, bland annat på grund av att fältbesök ofta behöver göras på barmark. Om det finns mycket höga naturvärden inom det ansökta området, vilket är vanligt i den fjällnära skogen, så avslås ansökan om avverkning, helt eller delvis. De ytor som omfattas av avslagsbeslut GPS-mäts och markeras i fält.
Vid ett avslagsbeslut på grund av mycket höga naturvärden har markägaren rätt att begära ersättning. Ersättningen som kan aktualiseras är så kallad intrångsersättning och motsvarar 125 procent av fastighetens marknadsvärdeminskning till följd av beslutet. Bedömning av ersättningsbeloppet görs genom en uppmätning av volymen i fält i de ytor som omfattas av avslagsbeslut. Skogsstyrelsen samlar även in annan information om området som, tillsammans med en analys av relevanta försäljningar av skogsfastigheter i närområdet, ligger till grund för värderingen och därmed intrångsersättningen.
Den 1 september 2022 infördes en lagändring som syftar till att ge tydligare ersättningsregler vid nekade avverkningstillstånd i fjällnära skog samt att tydliggöra att det inte ska vara möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område.
Definitioner och förklaringar
Alkärr
Aldominerade områden där vatten normalt når upp till eller över markytan. Alen har uppkommit genom naturlig föryngring inom eller i direkt anslutning till områden som bedöms ha varit kontinuerligt bevuxna med al i flera trädgenerationer.
Biotoptyper i naturvårdsavtal
För dessa biotoptyper finns inte några fastlagda definitioner.
Biotopskyddsområde
Biotopskyddsområden är mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Styrande författning är Miljöbalken (1998:808). Områdena är vanligtvis 2-10 ha men kan vara upp till ca 20 ha stora. Ofta rör det sig om nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, länsstyrelsen, kommunen och markägaren kan ta initiativ till att bilda biotopskyddsområden. Besluten gäller för all framtid. På skogsmark är det vanligtvis Skogsstyrelsen som ansvarar för besluten.
Beslutade biotopskyddsområden
Beslut om biotopskydd gäller från beslutsdatum. Beslutet vinner dock inte laga kraft förrän tre veckor efter det att beslutet delgivits, om inte beslutet överklagats innan dess. Om så sker inträffar lagakraft tidpunkten tre veckor efter det att mark- och miljödomstolens beslut delgivits den/de klagande. Tidpunkten för laga kraft kan ytterligare framflyttas genom överklagande hos Mark- och miljööverdomstolen.
Brandfält
Områden där skog brunnit och där det finns ett påtagligt inslag av levande eller döda trädstammar med tydliga brandskador. Träden har uppnått minst gallringsbara dimensioner före branden
Ersättning
För biotopskydd får markägaren ersättning med ett belopp som motsvarar fastighetens minskade marknadsvärde med ett tillägg på 25 procent. Ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp. För naturvårdsavtal varierar ersättningen beroende på för hur lång tid avtalet gäller. För ett 50-årigt avtal är ersättningen 60 procent av rotnettot.
För intrångsersättning till följd av nekad avverkning i fjällnära skog gäller samma 25 procentiga tillägg. Eftersom det först behöver inkomma en ansökan om tillstånd att få föryngringsavverka som då kan nekas och därefter görs bedömningen om ersättningen så är handläggningstiden längre, det kan dröja mer än ett år från avslag till utbetalning.
Hassellundar och hasselrika skogar
Lundar eller skogar med rik förekomst av hassel inom områden som bedöms ha varit kontinuerligt bevuxna med hassel under de senaste 100 åren.
Kalkmarksskogar
Skogar som uppkommit genom naturlig föryngring på kalkrika marker inom områden som bedöms ha varit kontinuerligt trädbevuxna i flera trädgenerationer. Fältskiktet är ofta örtrikt.
Källor med omgivande våtmarker
Områden där grundvatten koncentrerat strömmar ut och skapar våtmarker.
Lövbrännor
Lövträdsrika områden där lövträden uppkommit genom naturlig föryngring efter brand. Träden har nått en höjd av minst 5 meter.
Mark med mycket gamla träd
Gran, tall, ek och bok är normalt mycket gamla träd när de uppnått en ålder som är minst dubbelt så hög som lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Övriga trädslag bör normalt ha uppnått en ålder av minst 100 år. Med mark avses här det område som behövs för att bevara träden eller de trädanknutna arter som lever i marken, på träden eller i träden.
Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark
I mindre vattendrag är vattenfåran vid normala flöden vanligen mindre än 10 meter bred. Vattendraget är normalt vattenförande under hela året. Skogsbäckar och mindre åar eller delsträckor av sådana vattendrag är exempel på mindre vattendrag. Småvatten är normalt högst ett hektar stora med en permanent eller periodvis uppträdande vattenyta. Omgivande mark till mindre vattendrag eller småvatten utgörs av dråg, sumpskog eller annat område som är påverkat av närheten till vattnet.
Myrholmar
Av myr helt omgivna fastmarksområden med skog som uppkommit genom naturlig föryngring. I områdena har ingen eller endast obetydlig avverkning skett under de senaste 30 åren eller så bedöms områdena ha varit kontinuerligt trädbevuxna i flera trädgenerationer. Där finns ofta ett inslag av mycket gamla träd eller ett påtagligt inslag av död ved.
Naturvårdsavtal
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som kan tecknas mellan markägare och staten genom Skogsstyrelsen eller länsstyrelserna. Även kommuner kan teckna naturvårdsavtal. Avtalen är tidsbegränsade till längst 50 år och är frivilliga. Syftet med avtalen är att utveckla och bevara naturvärden. Sedan 2015 finns också möjlighet att teckna avtal för områden med höga sociala värden. För dessa områden är utgångspunkten att bevara och utveckla skogar med höga sociala värden, det vill säga de värden som skapas av människans upplevelser av skogen.
Ovanför gränsen för fjällnära skog
Gränsen för fjällnära skog beskrivs i Förordning om gränserna för fjällnära skog; SKSFS 1991:3.
Produktiv skogsmark
Skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år.
Ras- eller bergbranter
Öppna eller trädbeskuggade ras-, block- eller bergbranter. I trädbeskuggade branter har ingen eller endast obetydlig avverkning skett under de senaste 30 åren eller så bedöms områdena ha varit kontinuerligt trädbevuxna i flera trädgenerationer.
Ravinskogar
Skogar som uppkommit genom naturlig föryngring i smala, djupt nedskurna dalar med branta och beskuggade sidor, till exempel bäckraviner, klyftdalar och kanjondalar. I områdena finns ofta ett påtagligt inslag av död ved. Där har ingen eller endast obetydlig avverkning skett under de senaste 30 åren eller så bedöms områdena ha varit kontinuerligt trädbevuxna i flera trädgenerationer.
Rik- och kalkkärr
Kärr vars vegetation är tydligt påverkad av kalkrikt eller annat mineralrikt vatten.
Skogens sociala värden
Skogens sociala värden är de värden som skapas av människans upplevelser av skogen.
Skogsmark
Mark inom ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder.
Strand- eller svämskogar
Strand- eller svämskogar har uppkommit genom naturlig föryngring i anslutning till vatten. I områdena har ingen eller endast obetydlig avverkning skett under de senaste 30 åren eller så bedöms områdena ha varit kontinuerligt trädbevuxna i flera trädgenerationer.
Strand- eller vattenmiljöer
Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad.
Äldre betespräglad skog
Tydligt betespräglade skogar med äldre, extensivt nyttjat barr-, löv- eller blandskogsbestånd som uppkommit genom naturlig föryngring. Områdena har under skogens uppväxt och mognad utan längre uppehåll betats åtminstone in på 1960-talet av hästar, nötkreatur, får eller getter.
Äldre naturskogsartade skogar
Äldre skogar som uppkommit genom naturlig föryngring. I områdena har ingen eller endast obetydlig avverkning skett under de senaste 30 åren eller så bedöms områdena ha varit kontinuerligt trädbevuxna i flera trädgenerationer. Där finns ett inslag av mycket gamla träd eller ett påtagligt inslag av död ved.
Äldre sandskogar
Äldre skogar som uppkommit genom naturlig föryngring på sedimentmarker med grus, sand eller mo. I områdena har ingen eller endast obetydlig avverkning skett under de senaste 30 åren eller så bedöms områdena ha varit kontinuerligt trädbevuxna i flera trädgenerationer. Där finns ofta ett inslag av mycket gamla träd
Örtrika allundar
Aldominerade, lundartade skogar med ett fältskikt av örttyp. Alen har uppkommit genom naturlig föryngring på friska eller fuktiga marker inom eller i direkt anslutning till områden som bedöms ha varit kontinuerligt bevuxna med al i flera trädgenerationer.
Örtrika sumpskogar
Skogar med ett fältskikt av örttyp där vatten normalt når upp till eller nästan upp till markytan. Skogarna har uppkommit genom naturlig föryngring inom eller i direkt anslutning till områden som bedöms ha varit kontinuerligt trädbevuxna i flera trädgenerationer.
Så gör vi statistiken
Uppgifterna bygger på Skogsstyrelsens interna ärendehanteringssystem Navet.
Ett moment vid bildandet av biotopskyddsområden är att avgränsa området i fält. Gränsen digitaliseras och läggs in i ärendehandläggningssystemet. I fält sker även uppmätning av volymen skog. Uppgifterna används för en värdering som ligger till grund för ersättningens storlek. Liknande procedur finns även för naturvårdsavtal.
Beslut om nya biotopskyddsområden, tecknande av naturvårdsavtal samt utbetalning av intrångsersättning sker kontinuerligt under året. Handläggningstiden från avslaget avverkningstillstånd till utbetalning av intrångsersättning kan vara mer än ett år. Det betyder att beslutet kan vara taget året innan utbetalningen genomförs, i statistiken är det utbetalningen som är mätpunkten. Anledningen till detta är att det då berör samma anslag och år som ersättningarna till Skogsstyrelsens formella skydd, vilket är lämpligt eftersom ersättningarna betalas ut just från samma anslag.
I januari/februari året efter gör vi en sammanställning och en analys av det gångna årets arbete. Därefter publicerar vi den officiella statistikens resultat. Statistiken avser Skogsstyrelsens formella skydd som beslutats fram till och med den 31 december respektive år samt intrångsersättning till följd av nekat tillstånd att avverka i fjällnära skog som utbetalts fram till samma datum.
Statistikens tillförlitlighet
Statistikens tillförlitlighet är god. En del fel kan dock förekomma. Det kan bland annat röra sig om felmätta arealer, felregistrering i ärendehanteringssystemet, ej uppdaterad status i registret och fel som uppstår vid uttag av statistiken ur registret.
Registret uppdateras och rättas löpande. Det händer att beslut om biotopskydd överklagas och ändras. Det händer även att objekt, särskilt naturvårdsavtal, upphör att gälla. Det kan till exempel bero på att avtalstiden tar slut eller att området ombildas till annan skyddstyp. Uppgifter för ett visst år kan alltså se annorlunda ut om Skogsstyrelsen skulle ta fram dem ur Navet vid ett senare tillfälle. Vid varje publiceringstillfälle så inkluderas de formella skydd och ersättningar som var gällande vid 31 december det senaste mätåret. Det gör att statistik för äldre årtal också revideras årligen.
Vi har valt att inte publicera statistik över årliga ersättningar på länsnivå och biotoptyp. Det har att göra med att ersättningsnivåer för enskilda objekt lätt kan röjas då det är få objekt inom vissa län och biotoptyper.
För biotopskydd gäller att utbetalning av ersättning i de flesta fall sker inom en månad från det att beslutet vunnit laga kraft, det vill säga högst 7 veckor efter det att beslutet tagits (först tre veckor då det finns möjlighet att överklaga och sedan högst fyra veckor för att administrera utbetalningen). Oftast sker utbetalning inom 4 veckor.
Om beslutet överklagas betalas ersättning ut först när dom i ärendet kommit vilket kan dröja ett eller flera år. Detta innebär även att ersättning som överenskoms sent under året inte betalas ut innan året är slut. Statistiken över ersättningar är alltså inte samma som den faktiskt utbetalade ersättningen.
Skogsstyrelsen får fatta beslut om biotopskydd utan att vara överens om ersättningen med markägaren. Då registreras ersättningen som 0 kr i beslutet. Överenskommelse om ersättning ska då ske senast ett år efter det att beslutet vunnit laga kraft, vilket innebär att uppgifter om ersättning i statistiken inte omfattar samtliga beslut som fattats under året. I de fall överenskommelse inte kan nås fattas beslut om ersättning av domstol. Det sker i några enstaka fall om året.
Mer information om statistiken finner du i dokumentet kvalitetsdeklaration som du hittar på vår webbplats.
Annan statistik
Statistiken om Skogsstyrelsens formella skydd redovisas tillsammans med andra uppgifter om skyddad produktiv skogsmark i det statistiska meddelandet ”Skyddad natur” som publiceras av SCB.
Statistiken ingår även i SCB:s statistik om Formellt skydd, Frivilliga avsättningar, Hänsynsmark och Impediment. I SCB:s statistik görs en överlappsanalys mellan olika former av formellt skydd. Mark kan ha flera typer av skydd och överlappet kan räknas till en annan skyddsform. Det kan göra att arealerna som presenteras utan överlapp i SCB:s statistik inte stämmer överens med arealerna i denna statistik. Vidare finns skillnader som listas nedan som gäller både med eller utan överlapp.
Denna statistik ser enbart till Skogsstyrelsens beslutade biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, i SCB:s statistik ingår även beslut från kommuner och länsstyrelser. Vidare räknas i denna statistik samtliga biotopskyddsområden som är beslutade senast 31 december årligen, medan SCB:s statistik enbart gäller laga kraftvunna beslut till och med samma datum.
Ytterligare en skillnad är att så kallade vitryggs- och ekoparksavtal (två särskilda former av naturvårdsavtal) som bildats utan ersättning inte har inkluderats i denna statistik men de är inkluderade i SCB:s statistik.
Vidare baseras arealen produktiv skogsmark i SCB:s statistik på en analys mot nationella marktäckedata (NMD) medan uppgifterna i denna sammanställning bygger på enbart Skogsstyrelsens registeruppgifter.
Sammantaget kommer arealerna som förekommer i SCB:s statistik inte att stämma med Skogsstyrelsens statistik av ovan angivna skäl, det möjliggör också att Skogsstyrelsen kan publicera statistiken redan i februari medan SCB:s statistik publiceras sen vår/sommar.