Andelen kända forn- och kulturlämningar i skogen som skadats i samband med avverkning ligger kvar på historiskt låga nivåer. Det visar årets undersökning av kulturmiljöhänsyn i skogen som Skogsstyrelsen har gjort. För att pressa ned antalet skador ytterligare kommer nya kurser i hur man tar bättre hänsyn till spåren av vår historia vid skogsbruk.
Vid årets uppföljning visade det sig att 11 procent av de kända kulturlämningar som till exempel odlingsrösen, husgrunder, kolningsanläggning, boplats eller fångstgrop, hade skada eller grov skada till följd av avverkning. Det är samma nivå som 2022 och den lägsta sedan undersökningarna startade 2012.
– Det är glädjande att vi fortsätter hålla en låg nivå men fler insatser behövs för att fortsätta pressa ned skadorna. Spåren av de berättelser som finns i skogen av Sveriges historia får inte försvinna, säger Cecilia Ulfhielm, kulturmiljöspecialist, Skogsstyrelsen.
Utöver skadorna bedöms också om lämningen har någon påverkan överhuvudtaget. Andelen påverkade lämningar, inklusive skador, ligger på 27 procent, vilket är en liten ökning jämfört med 2022.
Skada och grov skada på kulturlämningar är mest påtagliga i Södra Norrland, vilket utmärker sig som den landsdelen med den högsta nivån av påverkan jämfört med andra landsdelar. Årets resultat visar att 20 procent av kulturlämningarna i området har någon form av skada eller grov skada, vilket innebär en ökning med 6 procent. Andel kulturlämningar som har fått skada eller grov skada är 10 procent i Götaland, vilket är den lägsta skadenivån i regionen sedan inventeringen började.
Markberedning fortsätter vara den enskilt största skadeorsaken (skada eller grov skada) för kulturlämningarna. Årets inventering visar andelen kulturlämningar med skada eller grov skada på grund av markberedning är 6 procent.
För att minska skadorna ytterligare behövs mer kunskap. Därför har Skogsstyrelsen sjösatt en rad kurser med start i höst. Det handlar dels om digitala distansträffar men senare under nästa år också kurser i fält om kulturmiljövård i skogen.
– Intresset för vår historia är stort och förstärks av tv-serien Sveriges historia som just nu sänds. I landskapet finns många kända och okända spår efter tidigare markanvändning, dessa spår behöver bevaras och för det behövs att kunskapen om kulturmiljövård i skogen och planeringen stärkas, säger Roger Nyqvist, arkeolog, Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30
Undersökningen genomförs som stickprovsundersökning av avverknings-anmälningar där avverkningen är utförd och det finns en känd och registrerad kulturlämning. 500 objekt lottas ut i fyra landsdelar. Det finns fyra skadegrader: ingen skada, ringa skada, skada och grov skada.
Innan fältbesök noteras kända uppgifter om objektet såsom; uppgifter om kulturlämning i avverkningsanmälan, kontakt med myndighet (Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen) eller museum, finns meddelande, beslut från myndighet och/eller notering om fältbesök.
Inventerare besöker de 500 avverkningarna. Påverkan på kulturlämningen noteras i fält. Förutom skadeorsak noteras också åtgärder som vidtagits för att märka ut kulturlämningen inför avverkning och inför återväxtåtgärder.