Det finns ett stort behov av naturvårdande skötsel i Sveriges formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar. Att skötseln blir gjord är en central del i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Men, det finns en del hinder på vägen. Därför har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i samverkan med skogens aktörer tagit fram en strategi för natur- och kulturvårdande skötsel.
Framför allt behövs skogsbete, naturvårdsbränning och återställning av dikade sumpskogar. Det som hindrar genomförandet är bland annat brist på entreprenörer, ojämn kunskap om behoven av naturvårdande skötsel och konkurrens med andra arbetsuppgifter. Det finns också utmaningar med att utföra skötselåtgärderna med tillräckligt god hänsyn till exempelvis kulturmiljöer och rennäring, och med att kunna följa upp effekten av utförda åtgärder.
Sedan 2020 har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen samverkat med representanter från storskogsbruket, markägarorganisationerna, den ideella naturvården och flera myndigheter. Målet har varit att ta fram ett underlag för prioritering av åtgärder och förbättra kunskapsläget i våra mest skötselkrävande skogar. Man har även undersökt vilka insatser som behövs för att underlätta genomförandet av naturvårdande skötsel. Resultatet presenteras nu i rapporten ”Natur- och kulturvårdande skötsel av skog. Nationell strategi för skötsel av formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar till 2030”.
– Behovet av en strategi för natur- och kulturvårdande skötsel har varit känt länge. Att den nu finns på plats ser jag som en verklig milstolpe för svensk naturvård och ett viktigt steg för att nå miljömålet levande skogar, säger Claes Svedlindh, avdelningschef på Naturvårdsverket.
Utgångspunkten i samverkansprojektet har varit att skötselbehoven är desamma oavsett om skogen är skyddad formellt som till exempel naturreservat eller biotopskydd, eller om den är frivilligt avsatt av en enskild skogsägare eller ett skogsbolag. Genom att sätta naturvärdenas behov i centrum och titta på vilka praktiska hinder som finns med naturvårdande skötsel är förhoppningen att många olika aktörer ska kunna känna igen sig i strategin och se hur just de kan bidra.
– Det är otroligt värdefullt att så många har valt att bidra i arbetet med att ta fram strategin. Deras deltagande har givit en mycket tydligare bild av vilka insatser som behövs för att det ska bli skillnad i skogen, säger Göran Rune, avdelningschef på Skogsstyrelsen.
Erik Petré, sekreterare på Sveriges Häradsallmänningsförbund instämmer i värdet av att kunna samlas i konstruktiva samtal om skötsel:
– Skogsdebatten är ofta polariserad, men i det här projektet har vi kunnat samlas. Att tillsammans fundera på hur vi med rimlig insats skulle kunna skapa störst nytta genom att sköta dessa skogar har känts produktivt, och det skapar verkstad!
Att kunskapen nu finns sammanställd betyder inte att arbetet är färdigt. Istället är det nu det kan ta fart på riktigt. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket planerar för en fortsatt gemensam väg framåt och kommer under 2024 dels arrangera informationsträffar för att bidra till ett förbättrat kunskapsläge, dels genomföra insatser för att börja undanröja de hinder man identifierat. Bland annat arbetar man med att förtydliga vägledningar för hur olika skogstyper kan skötas och förbättrad uppföljning av utförda åtgärder.
Även deltagarna i samverkansprojektet har planerade aktiviteter för att ta strategin framåt. Cecilia Odelberg, naturvårdsspecialist på Sveaskog berättar:
– På Sveaskog ska vi ta fram nya mål för arbetet med naturvårdande skötsel av våra frivilliga avsättningar. I samband med det kommer vi också se över våra instruktioner och riktlinjer för naturvårdande skötsel. Strategin kommer utgöra ett viktigt underlag i det arbetet och vi kommer fortsätta vara delaktiga i det nationella samverkansarbetet.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30
Läs strategin på Naturvårdsverkets webbplats.