Under 2023 betalade Skogsstyrelsen ut nästan 309 miljoner kronor i intrångs-ersättningar till markägare för nekad avverkning i fjällnära områden. Det är en kraftig ökning sedan 2020 då de första ersättningarna om 3 miljoner kronor betalades ut. Samtidigt fortsatte den låga nivån för Skogsstyrelsens bildande av formellt skydd under 2023.
År 2020 avslutades en rättsprocess som resulterade i att Skogsstyrelsen började betala ut intrångsersättning till markägare som nekats tillstånd att avverka i fjällnära områden. Under 2020 var det enbart enstaka intrångsersättningar som betalades ut men de efterföljande åren ökade mängden utbetalningar kraftigt. Orsaken var en stor ökning av ansökningar om tillstånd att avverka i den fjällnära skogen. 2021 betalades 72 miljoner kronor ut i intrångsersättning, 2022 var det 248 miljoner och senast under 2023 betalades 309 miljoner kronor till de markägare som nekats avverkning. Totalt har intrångsersättning betalats ut avseende nekad avverkning för 16 700 hektar skogsmark i den fjällnära skogen under åren 2020 till 2023.
Nästan 62 procent av den intrångsersatta skogsmarken i fjällen fram till 2023 låg i Västerbottens län medan 36 procent avsåg skogsmark i Jämtlands län. Resterande 2 procent var fördelat mellan länen Dalarna och Norrbotten.
De arealer som Skogsstyrelsen har betalat ut intrångsersättning för är inte formellt skyddade som Skogsstyrelsens biotopskydd och naturvårdsavtal är. Under rubriken Beskrivning nedan finns de tre formerna mer utförligt beskrivna.
Vid sista december 2023 fanns drygt 8 900 biotopskyddsområden på sammanlagt 34 800 hektar som bildats av Skogsstyrelsen. Det fanns även cirka 5 500 tecknade naturvårdsavtal med totalt 40 000 hektar (ekoparksavtal och vitryggsavtal inkluderas inte här). Under 2023 tillkom 810 hektar biotopskydd och 210 hektar naturvårdsavtal. Sammantaget var detta den lägsta nivån nybildning av Skogsstyrelsens formella skydd sedan 1998. Det är också femte året i rad där mindre än 1 500 hektar blir formellt skyddad. Åren med störst nybildning var under 2002 till 2005 då cirka 6 000 hektar per år blev formellt skyddade.
En viktig anledningen till att nivån under 2020-talet sjunkit är att den största delen av anslaget behövt reserveras för intrångsersättningar till markägare som ansöker om avverkning i fjällnära skog men där tillstånd ofta nekas.
Sammanlagt har drygt 3,1 miljarder kronor betalats ut för biotopskyddsområden och 565 miljoner kronor för naturvårdsavtalen sedan år 1993. I genomsnitt var ersättningen under 2023 cirka 185 000 kr per hektar för biotopskydd, vilket är den högsta nivån någonsin. Prisökningen på fastigheter innebär att ersättningen stiger över tid.
Naturvårdsavtalen hade en genomsnittlig ersättning på 47 000 kr per hektar under 2023, vilket är en ökning från de närmast föregående åren. Ersättningen påverkas av till exempel virkesvärdet på marken vilket gör att den kan variera mellan åren beroende på var i landet de nya naturvårdsavtalen finns. Även avtalets längd påverkar, där kortare avtal generellt har lägre ersättning. Många nybildade korta naturvårdsavtal kan därför minska den genomsnittliga ersättningen ett år.
Från och med denna publicering så inkluderas även intrångsersättning till följd av nekad avverkning i fjällnära skog i statistiken. I det anslag som Skogsstyrelsen tilldelas för att bilda nya biotopskydd och naturvårdsavtal ingår även utbetalning av intrångsersättning till nekad avverkning i fjällnära skog. Det finns även annan intrångsersättning som betalas ut för t ex nekad avverkning på grund av artskydd men denna är ännu ej medräknad i statistiken.
Intrångsersättning betalas ut till markägare som ansökt om tillstånd men nekats avverkning i fjällnära skog, på grund av förekomst av mycket höga naturvärden i den fjällnära regionen. Markägaren behöver först ansöka om tillstånd att avverka sin fjällnära skog.
Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda små områden med stor betydelse för växt- och djurarter. Markägaren får då ersättning med ett belopp som motsvarar fastighetens minskade marknadsvärde med ett tillägg på 25 procent.
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt och tidsbegränsat avtal. Ersättningen varierar beroende på hur lång tid som avtalet gäller. Tiden kan variera mellan ett och femtio år. För ett 50-årigt avtal får markägaren 60 procent av områdets rotnetto i ersättning.
Statistiken redovisar intrångsersättningar till följd av nekade ansökningar om tillstånd ovan gränsen för fjällnära skog som utbetalats av Skogsstyrelsen senast 31 december 2023, samt beslut om biotopskyddsområde till och med 31 december 2023, inklusive ej laga kraftvunna beslut om inte annat anges.
Statistiken för naturvårdsavtal omfattar avtal tecknade av Skogsstyrelsen, exklusive arealer som ingår i vitryggs- och ekoparksavtal. Statistiken avser avtal som var gällande sista december 2023. En viss mängd naturvårdsavtal övergår i till exempel naturreservat eller upphör att gälla med tiden och statistiken underskattar därför mängden bildade naturvårdsavtal något avseende tidigare årtal.
Biotopskydd och naturvårdsavtal kan även formas av andra myndigheter och kommuner. Statistiken som presenteras här rör de som tecknats av Skogsstyrelsen. Det finns även andra typer av formellt skyddad skogsmark som till exempel naturreservat. En samlad redovisning av allt nytillkommet formellt skydd inom skog görs senare under våren av SCB och Naturvårdsverket i statistiken om Skyddad Natur. Även statistiken om Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark som publiceras av SCB i juni innehåller skattningar om formellt skydd av skog.
Inga överlappsanalyser mot andra typer av formellt skydd har gjorts i denna statistik.
Undersökningen ingår i Sveriges officiella statistik.
Vi publicerar resultaten i vår statistikdatabas.
Här finns länkar till tabeller om områdesskydd i Skogsstyrelsens statistikdatabas. Välj länken längst ner om du vill skapa egna tabeller och figurer.