Gödslingen av skogsmark sjönk med 77 procent mellan 2021 och 2022, visar Skogsstyrelsens åtgärdsundersökning. Gödslingen har inte varit så låg sedan kvävegödslingen inleddes i stor skala på 1960-talet. Nedgången orsakades av de höga priserna på gödsel till följd av kriget i Ukraina.
Under 2022 gödslades 9 900 hektar produktiv skogsmark i Sverige. Det är en minskning med 77 procent jämfört med året innan då 42 700 hektar gödslades. Inte sedan 1963, när kvävegödsling av skogsmarken precis lämnat försöksstadiet, har gödslingen varit så låg. Under de senaste 20 åren har den gödslade arealen varierat, som lägst var den 13 800 hektar under 2002 och högst 80 400 hektar 2010. Nedgången mellan 2021 och 2022 har orsakats av den kraftiga prisökningen på gödselmedel under 2022, en följd av kriget i Ukraina. Importprisindex för gödselmedel och kväveprodukter ökade med 100 procent samma år, medan producentprisindex ökade med 38 procent.
De senaste årens höga avverkningstakt, i kombination med liten användning av naturlig föryngring som föryngringsmetod, fortsätter att ge avtryck på återväxtåtgärderna som ökar eller ligger kvar på höga nivåer. Under 2022 markbereddes 197 500 hektar och planterades 214 400 hektar. Det kan jämföras med genomsnittet för de föregående 10 åren där det markbereddes i snitt 170 400 hektar och planterades 175 100 hektar per år.
Skogsstyrelsen har undersökt skogsodlingen sedan 1955. Skogsodling är ett samlingsbegrepp för både plantering och sådd. Under 2022 skogsodlades 223 600 hektar, vilket är i nivå med både 2021 och 2020. Dessa tre senaste åren har skogsodlingen varit högre än någonsin tidigare i Skogsstyrelsens årliga mätning.
Efter den torra sommaren 2018 så sattes 58 miljoner hjälpplantor under 2019. Dessförinnan hade 20 till 36 miljoner hjälpplantor använts per år sedan 2005. Sedan 2019 har hjälpplanteringen minskat gradvis och 2022 sattes det 39 miljoner plantor.
Skogsstyrelsen har undersökt omfattningen av hyggesfritt skogsbruk sedan 2020. Det är inte enskilda hyggesfria åtgärder som undersöks, utan i vilken omfattning markägarna har för avsikt att bruka marken så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor.
Under 2022 omfattade hyggesfritt skogsbruk 720 000 hektar i Sverige, cirka 3 procent av den produktiva skogsmarken, vilket är i nivå med 2021. Skattningen har en felmarginal som ger ett konfidensintervall från 608 000 hektar till 832 000 hektar. Det avser ett 95 procentigt konfidensintervall och beskrivs under förklaring av statistiken nedan. Störst areal, cirka 512 000 hektar brukades hyggesfritt av enskilda ägare och cirka 208 000 hektar brukades hyggesfritt av övriga ägare.
Skogsstyrelsens åtgärdsstatistik baseras på ett slumpmässigt stickprov av småskaliga skogsbruk (äger mindre än 5 000 ha) och en totalundersökning av det storskaliga skogsbruket (äger mer än 5 000 ha).
Samtliga skattningar som presenteras här har en statistisk felmarginal. Det intervall som bildas av skattningen och felmarginalen är ett 95-procentigt konfidensintervall. Det innebär att om man skulle upprepa undersökningen så skulle det i 19 fall av 20 täcka in det sanna (men okända) värdet. Intervallets storlek beror av antalet observationer i urvalet och hur stor spridning variabeln har. Vanligen skrivs felmarginalerna inte i löpande text men finns tillgängliga i Skogsstyrelsens statistikdatabas tillsammans med skattningarna. Däremot har det tagits med i texten ovan just om det hyggesfria skogsbruket då detta undersökts så få gånger vilket innebär en ökad osäkerhet.
Här finns länkar till tabeller om åtgärder i skogsbruket i Skogsstyrelsens statistikdatabas. Välj länken längst ner om du vill skapa egna tabeller och figurer.