Vägledning för hänsyn till dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus)
Dvärgpipistrell är en av de vanligaste fladdermusarterna i södra och mellersta Sverige. Den förekommer i alla typer av skog, men föredrar gles lövskog. Vanligtvis söker den föda i anslutning till bryn, i kantzonen mellan skog och odlingsmark, i trädbärande betesmarker, i närheten av vatten och i anslutning till bebyggelse. Fladdermöss är beroende av hänsyn på landskapsnivå och den enskilt viktigaste faktorn att ta hänsyn till är tillgången på nattaktiva insekter under hela aktivitetsperioden.
Beskrivning
Dvärgpipistrell är en av Europas minsta fladdermusarter. I södra Sverige kan den förväxlas med de närbesläktade arterna sydpipistrell (Pipistrellus pipistrellus) och trollpipistrell (Pipistrellus nathusii). Dvärgpipistrell blir könsmogen redan första levnadsåret och har en livslängd på cirka 8 till 10 år.
Ekologiska krav
Starka populationer av dvärgpipistrell förekommer i variationsrika skogslandskap med rik tillgång på våtmarker, sjöar, småvatten och vattendrag, där insektstillgång är god under hela aktivitetsperioden (april−oktober). Dvärgpipistrell föredrar lövskog, men förekommer i alla typer av glesare skog. Den födosöker inne bland träden, till exempel i kantzonen mellan skog och öppen mark, i trädbärande betesmarker, längs alléer, i närheten av vatten och i anslutning till bebyggelse. Däremot undviker den stora sammanhängande öppna miljöer såsom åkrar och hyggen. Jaktplatsen utgörs av en ganska begränsad yta, där vegetationen har stor betydelse. Födan består huvudsakligen av mygg och små nattfjärilar.
Dvärgpipistrell kan övervintra nära kolonierna, men en stor del av populationen flyttar och de kan övervintra upp till 800 kilometer från koloniplatsen. Troligen lämnar en del av populationen landet under hösten.
Övervintringsplats
Dvärgpipistrell befinner sig i vinterdvala från ungefär oktober till april, beroende på väderleken och var i Sverige den är. Övervintringsplatsen ska vara frostfri med hög luftfuktighet och inte alltför dragig. Det är fortfarande oklart i vilka miljöer dvärgpipistrell övervintrar i Sverige, men fynd av övervintrande individer har gjorts i hus, trädhål och grottor. Troligen kan den övervintra även bland stenblock och i sprickor i marken. Det händer att fladdermössen vaknar vid något eller några tillfällen under övervintringen för att byta plats eller dricka. Varje uppvaknande kräver extra energi och vaknar en fladdermus allt för många gånger under vintern minskar dess överlevnadschanser.
Viktiga platser på våren
Aktivitetsperioden inleds när temperaturen och insektsaktiviteten stiger. I sydligaste Sverige innebär detta normalt i april. Under den tidiga våren är tillgången på föda begränsad och ojämnt fördelad i landskapet. Det är därför viktigt att fladdermössen snabbt hittar till områden med god tillgång på insekter; särskilt viktiga miljöer är grunda näringsrika sjöar och småvatten i anslutning till lövskog och små vindskyddade våtmarker.
Koloniplats, hemområde, viloplats
I början av maj bildar honorna kolonier i hus eller trädhål. De föder en eller två ungar vid midsommartid. En koloni kan bestå av så många som 300–500 honor. Under kolonitiden håller sig majoriteten av honorna nära kolonin, som regel inom 2 kilometer. De återvänder till kolonin flera gånger under en natt för att ge ungarna di och värme. Ungarna diar i 3−4 veckor, men börjar ge sig ut på egna flygturer runt 3 veckors ålder. Under augusti börjar kolonin att lösas upp och den är normalt helt övergiven i slutet av månaden. De vuxna honorna lämnar kolonin först medan årsungarna stannar lite längre. Upplösningen kan gå på några dagar, men oftast tar det några veckor innan alla individer lämnat kolonin.
Hanarna är inte knutna till kolonierna och uppträder spritt i landskapet. Under sommaren lever de ensamma eller i små grupper fram till i juli då de etablerar individuella parningsrevir och blir mycket stationära. Hanarna tillbringar dagarna i trädhål eller under löst sittande bark.
Parningsområde/plats
Parningsperioden inleds i juli med att hanarna bildar parningsrevir (ca 200 m i diameter). Reviret kan vara en liten skogsdunge med lämpliga viloplatser (trädhål eller träd med lös bark) där djuren kan vara under dagen. En framgångsrik hane kan para sig med flera honor. De parade honorna blir inte dräktiga direkt, utan förvarar spermierna i livmodern under hela vinterdvalan. När de vaknar upp i april sker befruktningen. Dräktighetstiden är upp till 10 veckor, men den varierar något och styrs framför allt av temperatur och födotillgång.
Utbredning och regionala skillnader
Arten förekommer mycket talrikt i södra Sverige upp till Bergslagen och de sydligaste delarna av Gävleborgs län. Tätheterna avtar snabbt norrut längs Norrlandskusten, men det finns fynd av arten upp till södra Västerbotten.
Indikator på skyddsvärd skog
Förekomst av dvärgpipistrell har ett begränsat signalvärde för skyddsvärda skogsmiljöer. Fladdermöss är rörliga och enskilda individer kan röra sig över stora områden. Enstaka fynd av en art behöver därför inte betyda att det finns höga kvaliteter just där fyndet gjorts. Om det finns kolonier, upprepade fynd eller högre tätheter av individer i ett område är det värdefullt för fladdermöss vilket innebär att det finns behov av förstärkt hänsyn.
Faktorer som missgynnar eller hotar arten
Den enskilt viktigaste faktorn är tillgång på föda i form av nattaktiva insekter under hela aktivitetsperioden. Det innebär att all markanvändning som försämrar eller minskar tillgången på insekter på landskapsnivå påverkar arten negativt.
Dikning och torrläggning av våtmarker oberoende av deras storlek, leder till minskad insektsförekomst och minskar skogens värde som livsmiljö.
Kvaliteten på landmiljön påverkas negativt vid överföring av lövrik skog till barrskog.
Åtgärder som leder till minskad förekomst av äldre, gles skog och då särskilt tillgång på hålträd och träd med löst sittande bark kan leda till brist på koloniplatser och viloplatser.
Stora sammanhängande planteringar och stora hyggen minskar längden bryn och landskapets heterogenitet och därmed födotillgången och mängden lämpliga jaktplatser.
Det är okänt om, och i vilken omfattning, individer som övervintrar i marken kan påverkas av markberedning och körning med tunga maskiner. Men det är troligt att skador på stenmurar, odlingsrösen och andra kulturlämningar från tidigare brukande kan leda till att övervintringsplatser förstörs.
Behov av hänsyn − allmänt
Fladdermöss är beroende av hänsyn på landskapsnivå. Fokus ska ligga på att bevara och återställa alla typer av vatten och våtmarker samt fuktiga skogspartier. Sväm- och sumpskog ska alltid sparas, och äldre lövmiljöer bör alltid sparas, för födosök samt som koloniplatser och viloplatser. Utöver kantzonen mot vatten och våtmarker bör en tillräckligt bred skyddszon av uppväxt skog sparas för att skapa och bevara vindskyddade födosöksmiljöer.
Dvärgpipistrell undviker stora öppna områden Genom att binda samman befintliga skogsbestånd med korridorer av uppväxt skog skapas ett fladdermusvänligt landskap.
”Småvattenlandskap” med rik förekomst av våtmarker och närliggande fuktiga skogsbestånd producerar rikligt med föda och är viktiga födosöksområden. Genom att öka andelen lövskog och bevara även små och tillfälliga våtmarker är det möjligt att skapa ett mera fladdermusvänligt landskap.
Gläntor och lämnade hänsynsytor ökar variationen samtidigt som mängden bryn och vindskyddade miljöer ökar.
Hålträd och träd med löst sittande bark är viktiga koloni-, vilo- och övervintringsplatser. Vindsäkra dessa genom att spara grupper av omgivande träd.
Områdesskydd och frivilliga avsättningar
Förekomst av dvärgpipistrell är som regel inte motiv för formellt områdesskydd. Frivilliga avsättningar av sumpskogsbestånd, våtmarker och andra viktiga födosöksområden gynnar arten.