Risad basväg i gallrat granbestånd.

Öka markens bärighet

Det finns flera sätt att öka markens bärighet. Förutom att lägga ut ris som är ett effektivt hjälpmedel kan du också bygga en kavelbro, använda markskonare som maskin- eller stockmattor eller flyttbara broar.

Att risa bas- och stickvägar, det vill säga bygga tjocka risbäddar är ett enkelt och billigt sätt att förbättra bärigheten och därmed minska spårbildning och körskador. Riset slits dock ganska snabbt och måste därför fyllas på eller rättas till under arbetets gång.

Du bör planera för att skördaren risar bas- och stickvägar innan skotaren börjar köra ut virke. Det ska även finnas ris som skotaren kan använda för at underhålla risbädden. Är bärigheten mycket dålig kan du förstärka med massavedsbitar under riset. Risning och förstärkning av bas- och stickvägar måste ske förebyggande. När körskador väl uppstått är det svårt att förstärka marken igen.

Risa i första hand, sälj det som blir över

Kostnaden för risning är den tid som det tar för skördaren att lägga ut riset. Värdet av riset påverkas också om det är tänkt att säljas som skogsbränsle. Tidsåtgången för risning varierar, men är inte hög när skördaren gör det samtidigt som avverkning sker. Dessutom vinner skotaren ofta körtid och sänker kostnaden för bränsle. Försäljning av grot bör inte ske på bekostnad av mark- och vattenskador. Risa därför i första hand och sälj det som blir över.

Efter avslutat arbete är det viktigt att ta bort ris eller virke som hamnat i diken eller vattendrag och riskerar att dämma. Laga körskador som riskerar att slam rinner ut i sjöar och vattendrag. Ris på stigar, leder och forn- eller kulturlämningar måste du också rensa bort.

Kavelbro

Genom att lägga massaved tätt efter varandra kan du bygga en kavelbro över partier med dålig bärighet. För att stärka bron ytterligare kan du ha längsgående virke eller slanor i botten. Du kan öka bärigheten ytterligare och minska slitaget genom att även risa bron. Använd lågt betalda sortiment till kavelbrovirket.

Erfarenheten visar att en praktisk gräns för byggande av kavelbro är cirka 40 meter, det vill säga cirka två skotarlass.

Markskonare

Markskonare, stockmattor, träbroar - kärt barn har många namn och utseendet kan variera något. Vanligen består en markskonare av bjälkar eller klent timmer som hålls samman av en bult eller en vajer. De kan variera i längd från cirka 4.70 - 7 meter och bredden är vanligen 0.75 meter. Vanligen använder man dem i par om två, över partier med dålig bärighet. Det är viktigt att de läggs så plant som möjligt för att undvika att de knäcks eller trycks undan av maskinen som kör över dem.

Stabilisera kanterna

Markskonare kan också användas för att maskinen ska kunna ta sig över ett dike eller en bäck. Det är viktigt att du stabiliserar kanten på diket eller bäcken med tvärliggande virke innan markskonaren läggs dit. Du måste även stabilisera på- och avfarterna. Annars kan du skada dikes- och bäckkanterna och riskera att slam och andra föroreningar förs ut i vattnet.

Kostnaden för att använda markskonare är låg eftersom de har en låg inköpskostnad i förhållande till sin hållbarhet och lätt kan tas med av en skotare. De flesta bolag och entreprenörer har i dag markskonare på lager som de tar ut vid behov.

Virkesbro

Det blir allt vanligare att skördaren bygger broar av material på plats, över diken eller vattendrag. Genom att stabilisera diket eller vattendragets kanter med stockar och sedan lägga bärande virkesbitar över vattendraget gör du en stomme till bron. Kavla sedan denna med massaved och risa.

Metoden är både billig och effektiv och ger dessutom broar som du kan använda under flera år framöver. Ofta behöver du inte ta bort dem utan de ruttnar ned och försvinner med tiden. Är det risk för dämning eller mycket höga flöden kan du behöva ta bort broarna eller kontrollera så att de inte rasat ihop.

  • Senast uppdaterad: 2019-08-20