Det innebär bara att du meddelar Skogsstyrelsen att du är intresserad av att veta mer om möjligheterna att återväta ett eller flera områden på din fastighet. Du förbinder dig inte till något. Skogsstyrelsen tittar först på områdena på kartan och tar sedan kontakt med dig så att vi kan diskutera vidare. Vi kontaktar dig normalt inom ett par månader.

Utsläppen minskar i stort sett på en gång när grundvattennivån stigit. Hur fort grundvattennivån stiger, beror på vattenflödet genom området. Det tar vanligtvis från någon vecka till några månader.

Skogsstyrelsen planerar hur pluggningen ska gå till och tar i samråd med dig fram ett traktdirektiv för åtgärden. Skogsstyrelsen ser också till att själva pluggningen blir gjord. Den görs vanligtvis av en entreprenör som Skogsstyrelsen har avtal med. I små diken kan pluggarna göras av bara torv och annan jord. I större diken görs också någon form av palissadförstärkning samt ett ytligt omlöp. Skogsstyrelsen står för kostnaden för både planeringen och genomförandet av pluggningen.

Du kan avverka skogen som står på området före återvätningen om du inte hellre har den kvar. Det mesta av gran får gärna tas bort. Efter återvätning, och eventuell självföryngring, sköter du området lämpligen med plockhuggning eller avsätts till fri utveckling. Trädtillväxten sänks oftast men inte alltid. Det blir normalt inte möjligt att köra med tunga maskiner på marken längre, utom vid god tjäle eller en längre tids torka.

För närvarande har Skogsstyrelsen bara möjlighet att sköta både planering och pluggning för de markägare som tecknar ett återvätningsavtal. Om området har höga naturvärden, kan det finnas möjligheter inom stödet Nokås.

Du får ersättning för att markvärdet minskar på den areal som får sänkt bärighet och skogstill­växt till följd av dikespluggningen. Värdeminskningen är större på bördiga marker. Ju bördigare mark, desto större utsläpp av växthusgaser dessutom.