Fakta om undersökningen Avverkning
Skogsstyrelsen använder en modell (top-down modell) för beräkning av årlig bruttoavverkning. Modellen baseras på förbrukningsstatistik, import- och exportstatistik, lagerstatistik samt uppgifter om fällda men kvarlämnade träd. Förbrukningsstatistiken utgörs av skogsindustrins rundvirkesförbrukning (sågtimmer och massaved), förbrukning av rundvirke för energiändamål (brännved) samt övrig rundvirkesförbrukning.
Statistiken omfattar preliminär och slutlig årlig bruttoavverkning uttryckt i skogskubikmeter fördelat på sortiment av stamved avseende hela landet. Bruttoavverkning per ägarklass, län och landsdel redovisas som treårsmedelvärde. Statistiken omfattar också en prognostiserad bruttoavverkning för innevarande år.
Statistiken innehåller även avverkningsuppgifter från SLU Riksskogstaxeringen. Detta gäller bland annat uppgifter om slutavverkad och gallrad areal samt avverkningens fördelning på trädslag. SLU Riksskogstaxeringen genomför en stickprovsbaserad inventering och är statistikproducent, med ansvar för redovisning av officiell statistik avseende skogarnas tillstånd och förändring. Statistiken publiceras årligen i Skogsdata och finns tillgänglig på SLU Riksskogstaxeringens hemsida.
Definitioner och förklaringar
Bruttoavverkning
Total avverkad stamvolym ovan stubbe. Här ingår både tillvaratagna träd och fällda men ej tillvaratagna hela träd (till exempel röjningsstammar). Uttrycks vanligen i m³sk (skogskubikmeter).
Nettoavverkning, m3sk
Total avverkad stamvolym ovan stubbskäret exklusive kvarlämnade fällda hela träd. Uttrycks i m³sk, (skogskubikmeter).
Nettoavverkning, m3f ub
Total avverkad stamvolym ovan stubbskäret exklusive kvarlämnade fällda hela träd, toppar, bark och kvarlämnade stamdelar. Uttrycks i m3f ub (fast kubikmeter under bark)
Sågtimmer
Sågtimmer är grova stammar från träd som sågas upp till sågade trävaror. I kategorin ingår bjälk-, sparr- och slipersämnen samt fanérvirke av barrträd. Från och med 2018 redovisas även rundvirke för industriell produktion av pålar, stolpar, fanér- och tändstickor av lövträd under kategorin sågtimmer.
Massaved
Massaved är rundvirke som används för framställning av pappersmassa och efterföljande pappers- och kartongprodukter. Den delas upp i granmassaved, barrmassaved och olika sortiment av lövmassaved. Från och med 2018 redovisas rundvirke för produktion av träfiberskivor i kategorin massaved.
Brännved av stamvirke
Brännved av stamvirke avser primärt skogsbränsle av stamved. Brännved omfattar traditionell ved som används i småhus och stamvedsflis som används i värme- och kraftvärmeverk
Övrigt virke
Övrigt virke består av andra virkessortiment än sågtimmer, massaved och brännved. Före 2018 bestod kategorin av props, stolpar, kolved, fanér- och tändsticksvirke av lövträd, träullsved, gruvtimmer, flottningsbom och virke i jordbruket exklusive sågtimmer. Från och med 2018 ingår inte rundvirke för industriell produktion av pålar, stolpar, faner och tändstickor av lövträd eller träfiberskivor i kategorin.
Slutavverkning
Avverkning där massaslutenheten är sänkt under 0,3. Syftet är oftast att åstadkomma ny skog (föryngringsavverkning).
Gallring
Beståndsvårdande utglesning av skog med tillvaratagande av virke.
Röjning
Beståndsvårdande utglesning av skog utan egentligt uttag av virke.
Övrig avverkning
Avverkning av fröträd och överståndare, diversehuggning samt hyggesrensning.
Enskilda ägare
Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
Övriga ägare
Staten, statsägda aktiebolag, övriga allmänna, privatägda aktiebolag och övriga privata ägare.
Produktiv skogsmark
Skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år.
Alla ägoslag, exklusive bebyggd mark
Här ingår ägoslagen produktiv skogsmark, myr, berg, fjäll, fjällbarrskog, åker, naturbete och övrig mark (till exempel vägar, kraftledningar och upplagsplatser).
Skogskubikmeter (m³sk)
Volymen av trädstammar ovan stubbskäret (1 procent av trädhöjden) inklusive bark och topp, men exklusive grenar.
Fastkubikmeter (m³f ub)
Volymen av trädstammar exklusive bark, toppar och grenar.
Landsdelar
Norra Norrland = AC och BD län
Södra Norrland = Z, Y, och X län
Svealand = AB, C, D, U, T, S och W län
Götaland = E, H, K, G, F, O, N och M län
Så gör vi statistiken
Skogsstyrelsens bruttoavverkningsmodell
Skogsstyrelsen använder en modell (top-down modell) för beräkning av årlig bruttoavverkning. Modellen baseras på förbrukningsstatistik, import- och exportstatistik, lagerstatistik samt uppgifter om fällda men kvarlämnade träd. Förbrukningsstatistiken utgörs av skogsindustrins rundvirkesförbrukning (sågtimmer och massaved), förbrukning av rundvirke för energiändamål (brännved) samt övrig rundvirkesförbrukning. Förbrukningsuppgifterna justeras med uppgifter om import och export av rundvirke samt lagerförändringar för att beräkna nettoavverkningen.
Bruttoavverkningen beräknas slutligen genom att nettoavverkningen adderas med uppgifter om fällda träd som avverkats men kvarlämnats vid avverkningen.
Skogsstyrelsen gör också en prognos för bruttoavverkning för det innevarande året. Bruttoavverkningsmodellen används även för detta men i stället för faktisk virkesförbrukning baseras denna på förväntad förbrukning. Denna förväntade förbrukning baseras på prognoser för produktion av sågade trävaror och pappersmassa inom skogsindustrin och prognoser inom energisektorn. Åtgångstal används för att uppskatta hur mycket virke som förväntas att gå åt för skogsindustrins prognostiserade produktion.
Förbrukning av rundvirke i industrin
Uppgifter om förbrukning av rundvirke i skogsindustrin kommer från en årlig undersökning som genomförs av Biometria (tidigare SDC). Biometria samlar in uppgifter om förbrukning av rundvirke och annan virkesråvara inom träfiberindustri och trämekanisk industri. Detta avser sågverk, massindustrier och skivindustrier. Från och med 2018 ingår också tändstickstillverkare och stolpindustrier i undersökningen.
Brännved
Uppgifter om uttag av virke för energiändamål hämtas sedan 2013 från Energimyndighetens undersökning ”Produktion av oförädlade trädbränslen”. Uppgifter för tidigare år är baserade på underlag från Skogliga konsekvensberäkningar 1999. I uppgiften om brännved ingår från och med 2013 förutom sådan brännved som främst används inom småhus även sådan brännved som består av stamvedsflis och stamved i träddelsflis som används i större energianläggningar.
Övrigt virke
Övrigt virke avser annat virke än timmer, massaved och brännved. Uppgiften baseras på en äldre bedömning. Från och med 2018 ingår inte längre rundvirke för industriell produktion av pålar, stolpar, faner och tändstickor av lövträd eller träfiberskivor i kategorin.
Handel med rundvirke
Skogsstyrelsen använder uppgifter från SCB:s utrikeshandelsstatistik.
Lagerförändring
Uppgifterna kommer från Skogsstyrelsens undersökning, Lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis. Lagerförändringen av barrsågtimmer och massaved beräknas som utgående lager vid årets slut minus ingående lager vid årets början. Uppgift om lager av lövsågtimmer saknas varför inte någon justering görs för lagerförändringar för lövsågtimmer.
Kvarlämnade fällda hela träd
Uppgifter om kvarlämnade fällda hela träd är en del av bruttoavverkningen och statistiken hämtas från Riksskogstaxeringen. Fram till och med 2013 räknade Skogsstyrelsen fram en kvot för kvarlämnade träd som multiplicerades med nettoavverkningen i skogskubikmeter. Kvoten var ett femårsmedeltal av kvarlämnade träd enligt Riksskogstaxeringen delat med femårsmedeltal av nettoavverkning enligt Riksskogstaxeringen. Under åren 2014–2017 användes ett treårsmedeltal av kvarlämnade träd enligt Riksskogstaxeringen direkt. Från och med 2018 räknas en kvot i form av ett femårsmedeltal mellan kvarlämnade träd enligt Riksskogstaxeringen och ett femårsmedeltal av Skogsstyrelsens nettoavverkning.
Avverkning enligt Riksskogstaxeringen (RT)
Stubbinventeringen innebär registrering av alla stubbar från den senaste avverkningssäsongen med en diameter på minst 5 cm. Avverkningssäsongen avgränsas med tidpunkterna för knoppsprickningen under det föregående och innevarande taxeringsåret. Utöver inmätning av stubbar från avverkade träd, anges typ av avverkning samt alla övriga data som registreras på Riksskogstaxeringens provytor. Under senare år har avverkningsstatistiken förbättrats genom att uppgifterna från stubbinventeringen kompletteras med avverkningsuppgifter från återinventerade permanenta provytor där avverkning skett under föregående säsong. Härigenom ökar stickprovets storlek, medelfelet minskar och risken för systematiska fel minskar. Riksskogstaxeringens uppgifter redovisas som femårsmedeltal.
Bruttoavverkning med fördelning på ägarklass och län
För att fördela bruttoavverkningen på ägarklass och län/landsdelar används uppgifter från Skogsstyrelsens åtgärdsundersökningar. Även uppgifter om utförd röjning är hämtade från dessa undersökningar. Undersökningarna är utformade så att de tillsammans täcker hela skogsbruket.
Statistikens tillförlitlighet
I bruttoavverkningsmodellen eftersträvar Skogsstyrelsen att använda bästa tillgängliga indatakällor. Flera olika datakällor används och statistikens tillförlitlighet är i stor utsträckning kopplad till osäkerheterna i dessa datakällor. Om felaktiga värden används har det en direkt påverkan på resultatet i bruttoavverkningsmodellen. Framräknad bruttoavverkningsvolym kan vara både överskattad och underskattad. I dagsläget finns bara medelfelsuppskattning för kvarlämnade fällda hela träd och för delar av brännvedsstatistiken. Utöver urvalsfel kan det dessutom finnas systematiska fel. Det är därför inte möjligt att uppskatta hur stort det totala felet är i beräkningarna. Här följer därför istället en beskrivning av olika osäkerheter som kan noteras i de källor som används.
Import och export av rundvirke
Bruttoavverkningsberäkningen är mycket känslig för huruvida statistik över handel med rundvirke är korrekt eller inte. En ökad import kan minska behovet av inhemskt virke i industrin och därmed avverkningen. Genom åren har i huvudsak officiell utrikeshandelsstatistik från SCB använts i bruttoavverkningsberäkningen. SCB:s uppgifter om import och export av rundvirke redovisas i enheten kubikmeter (m3f). Denna enhet antas vara fast kubikmeter under bark (m3fub) för den slutliga statistiken 2019 och den preliminära statistiken 2020.
SCB:s statistik bygger för utrikeshandel inom EU på en urvalsundersökning där företagen månadsvis får rapportera hur mycket de importerat och exporterat. Handel hos företag som inte ingår i undersökningen modellberäknas av SCB. Utrikeshandel med länder utanför EU registreras i obligatoriska tulldeklarationer som utgör indata till SCB:s statistik. SCB gör vad Skogsstyrelsen känner till inte några omfattande kvalitetskontroller av inrapporterade värden.
I Biometrias redovisning samlas importuppgifter in vad avser den förbrukade mängden rundvirke i träfiber- och trämekanisk industri som är importerad. Uppgifterna hos Biometria är i m3f ub.
För år 2020 redovisar Biometria en import av rundvirke på 6,7 miljoner m3f ub medan SCB redovisar en preliminär import på 7,2 miljoner m3fub, det vill säga en skillnad på ca 0,5 miljoner m3fub. Uppgifterna är dock inte helt jämförbara då lagerförändringar av importvirke inte är beaktat i Biometrias uppgifter. För åren 2016–2019 har skillnaderna mellan Biometrias och SCB:s totala import av rundvirke varierat från -0,5 till +0,5 miljoner m3fub.
Skogsstyrelsen utreder för närvarande kvaliteten i handelsstatistiken tillsammans med SCB.
Lager av rundvirke
Skogsstyrelsen gör en lagerundersökning med syfte att fånga upp lager av barrsågtimmer, massaved och flis vid fyra tillfällen per år. Undersökningen fångar alla inköpsföretag, massaindustrier och större sågverk. Fram till och med 2018 undersöktes ett urval av sågverksföretag med en omsättning under 50 miljoner kr miljoner kr. Från och med 2018 genomförs en total undersökning även av dessa företag. Vid bortfall imputeras svar för de större företagen. För de mindre företagen uppräknas volymen i relation till hur företag som svarat har redovisat.
Det är känt att lagret av sågtimmer vid bilväg underskattas. En uppskattning från 2015 visar att det kan röra sig om mellan 300 000 och 900 000 m3sk. Denna underskattning påverkar bruttoavverkningen genom att lagerförändringen av detta lager inte ingår i bruttoavverkningsberäkningen.
Biometrias undersökning till sågverk, massa- och skivindustrin
Uppgifter från Biometria baseras på en undersökning till sågverk (som förbrukar mer än 2 000 m3f ub rundvirke) samt till massa- och skivindustrin. Från och med 2018 ingår också tillverkning av stolpar och tändstickor.
Från och med 2020 baseras uppgifterna för sågverk och andra trämekaniska industrier på administrativa inmätningsuppgifter från Biometrias virkesredovisningssystem (VIOL) medan uppgifter för massaindustrin liksom tidigare samlats in via enkäter.
Virkesförbrukningsuppgifterna i sågverk och andra trämekaniska industrier avser från och med 2020 den inmätta volymen. Här ingår således volymer som mätts in under året men som låg i lager vid årets utgång. Vid beräkning av bruttoavverkningen görs en korrigering av detta utifrån Skogsstyrelsens lagerstatistik för sågtimmer.
Inmätta volymer av sågtimmer kan innefatta leveransgilla stockar som sågverket väljer att sälja vidare. Biometria justerade för 371 000 m3f ub vidareförsålda volymer 2020. Volymerna kan ha varit större vilket innebär en överskattning av virkesförbrukningen och bruttoavverkningen.
Uppgifter om småsågverkens råvaruförbrukning (som förbrukat mer än 2 000 m3f ub sågtimmer) härrör från den senaste sågverksinventeringen som genomfördes i början av 2000-talet och en uppdaterad bedömning av Småsågarnas riksförbund. Totalt bedöms rundvirkesförbrukningen i småsågverk uppgå till 650 000 m3f ub.
Brännved
Energimyndighetens undersökning om oförädlade trädbränslen består av flera olika undersökningar. En totalundersökning av Svenska Trädbränsleföreningens medlemsföretag och ett urval av övriga företag. Dessutom ingår uppgifter från undersökningen av småhusens energianvändning när det gäller brännved. Undersökningen har relativt hög svarsfrekvens och svaren är noggrant granskade. Täckningsfel och mätfel kan förekomma.
Skogsstyrelsen räknar om de uppgifter som presenteras till m3f ub med omvandlingstalen 2,04 MWh/m3f (stamvedsflis), 2.05 MWh/m3f (träddelsflis) och 2,25 MWh/m3f (brännved) och 0,88 m3f ub/m3f. Det är möjligt att en del av det som redovisas i Energimyndighetens undersökning inte har så mycket bark, det försvinner i hanteringen av virket. Skogsstyrelsens omräkning kan alltså innebära att volymen brännved underskattas. Även omvandlingstalen mellan energimått (MWh) och volymmått (m3f) är en osäkerhetskälla.
När det gäller träddelsflis utgår beräkningarna från att 50 procent av den totala vikten hos ett träd som är 15 cm i diameter är stamved. Detta är en grov uppskattning i och med att andelen stamved är högre hos större träd och lägre hos mindre.
Skogsstyrelsens undersökningar om åtgärder i skogsbruket
Undersökningen om det storskaliga skogsbruket är näst intill heltäckande och svaren antas vara av god kvalitet. Även fördelning av åtgärdsvolymerna per län bedöms vara tillförlitliga. Uppgifterna för det småskaliga skogsbruket är mer osäkra. Fram till och med 2017 samlades uppgifterna in genom intervjuer och från och med 2019 via webbaserade enkäter. Insamlade uppgifter bedöms vara av god kvalitet men undersökningen utgörs av ett stickprov varför urvals- och bortfallsfel påverkar tillförlitligheten i statistiken.
På länsnivå blir skattningen av de flesta variabler alltför osäkra för ett enstaka år. Därför redovisas länsvisa uppgifter som glidande treårsmedelvärden. Det relativa medelfelet varierar mellan länen, små län har generellt större fel än stora.
SLU Riksskogstaxeringens skattning av bruttoavverkning
SLU Riksskogstaxeringen inventerar årligen ett stickprov av Sveriges landareal. Riksskogstaxeringens skattningar av femårsmedeltal för bruttoavverkad volym för hela Sverige har ett medelfel på cirka 4,5 procent. Skattningar av medelfel publiceras löpande av Riksskogstaxeringen. Utöver stickprovsfel, finns systematiska fel, bland annat orsakat av oupptäckta stubbar från avverkade träd.
Studier har visat att stubbinventeringen underskattar den avverkade volymen med cirka 7 procent, ett fel som det kompenseras för i beräkningarna. Några motsvarande systematiska fel i skattningarna av avverkad areal har inte kunnat beläggas. Vid analys av den kontrolltaxering som genomförs på Riksskogstaxeringen har det konstaterats att säsongsbedömning och klassificering av avverkningsåtgärder håller mycket hög träffsäkerhet.
Under de senaste 15 åren ligger Skogsstyrelsens skattningar vid fyra tillfällen (2006, 2007, 2014 och 2015) utanför Riksskogstaxeringens skattningar då felmarginalen beaktas. Ett konfidensintervall på 95 % innebär inte att det sanna värdet alltid ligger inom intervallet, bara oftast. Skillnaden för den senaste perioden (2015–2019) uppgår till 5,9 procent (5,0 miljoner m3sk). Perioderna är dock inte fullt jämförbara då Skogsstyrelsens uppgifter avser kalenderår och Riksskogstaxeringens avverkningssäsong.
Utöver skillnader orsakade av urvalsfel och periodicitet rör det sig om skillnader orsakade av skillnader i metoder och datakällor. Skogsstyrelsens beräkningsmodell baseras som tidigare beskrivet på en rad olika källor som var och en har kända och okända osäkerheter. Fördelen med Skogsstyrelsens modell till skillnad från Riksskogstaxeringen är att den har högre aktualitet genom att den ger en årsskattning, och det redan året efter referensåret, samt att den ger en prognos för innevarande år. Beräkningsmodellen är också baserad på produktions-, utrikeshandels-, energi- och lagerstatistik vilket ger en god jämförbarhet och samanvändbarhet med flera andra statistikområden.
En fördel med Riksskogstaxeringens avverkningsskattningar är att Riksskogstaxeringen har kvalitetskontroll på hela statistikproduktionskedjan, från fältinventering till beräkningar. Riksskogstaxeringens skattningar är viktiga ur kvalitetssynpunkt för Skogsstyrelsens officiella bruttoavverkningsstatistik och över en längre tidsperiod bör de båda skattningarna följa varandra.
Utvecklingsarbete för bättre kvalitet
Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen genomförde under 2019 och 2020 en gemensam kvalitetsstudie över de två bruttoavverkningsmodellerna . Studien resulterade i ett antal slutsatser som ligger till grund för ett pågående utvecklingsarbete för att förbättra kvalitén i indata till Skogsstyrelsens bruttoavverkningsmodell.
Genomsnittligt avverkad areal för slutavverkningar
Genomsnittlig areal för slutavverkningar större än eller lika med 0,5 hektar baseras på Skogsstyrelsens register för avverkningsanmälningar och registrerade uppgifter om utförd avverkning som kan kopplas till dessa anmälningar. Utförd avverkning registreras inom Skogsstyrelsens tillsynsverksamhet med stöd av fjärranalysbaserade metoder där satellitbilder tagna vid olika tidpunkter jämförs för att identifiera och avgränsa avverkningar. Verksamheten är heltäckande men det finns osäkerheter och dessa kan delvis bedömas genom en jämförelse mellan avverkad areal enligt detta register och SLU Riksskogstaxeringens skattningar av slutavverkad areal.