Grip on Life finansierar utvecklingen av ett helt nytt digitalt kartverktyg för att göra det lättare att undvika att sjöar och vattendrag påverkas negativt vid åtgärder i skog och mark. - Det är ett verktyg som vi tänker kan användas både av myndigheter som handlägger ärenden, skogsbruket och enskilda markägare, säger Anders Hejnebo, Skogsstyrelsen.
Vid åtgärder i skogen, till exempel en avverkning, är det viktigt att inte slam och sediment som bland annat kan innehålla tungmetaller förs ut i sjöar och vattendrag. Men eftersom vatten rör sig i landskapet, kan i värsta fall en åtgärd ganska långt ifrån en sjö eller ett vattendrag ändå få negativa effekter på vattenkvaliteten.
– Med hjälp av verktyget Forest Hydrocheck, som är under utveckling, går det att identifiera om det är stor risk för påverkan på vattenkvaliteten vid en skoglig åtgärd. För även om ett område ligger en bit ifrån ett vattendrag eller en sjö, så kan vattnet påverkas av åtgärden om det finns "kontakt", säger Anders Hejnebo, skogskonsulent på Skogsstyrelsen och en dem som jobbar med utvecklingen av Forest Hydrocheck.
”Kontakt” innebär att vatten rinner från området där åtgärden genomförs och ut i vattendraget eller sjön, via en bäck, ett dike eller som ytvatten.
Och det är just om den här ”vattenkontakten” finns och hur omfattande den är som Forest Hydrocheck informerar om.
– Vi får uppgifter om egenskaper hos flödet genom att utläsa avstånd och lutning mellan området och vattendraget/sjön. Dessutom går det att se om det är avrinning till prioriterat vatten. Forest Hydrocheck visar även områdets maximala flödesackumulering, arealen blöt mark nära ett vattendrag och andelarna torr, frisk, fuktig eller blöt mark.
Det sistnämna hämtas från SLU:s markfuktighetskarta i Skogliga grunddata.
Anders Hejnebo förklarar att en viktig skillnad mellan markfuktighetskartan och Forest Hydrocheck är att Forest Hydrocheck fångar upp hur vattnet förväntas röra sig i landskapet. Det blir en dimension till.
– För skogsbruket tror vi att det här kan bli ett jättebra hjälpmedel i planeringen för att undvika skador. Likaså när Skogsstyrelsen och andra myndigheter ska handlägga ärenden är det möjligt att göra en bedömning av en planerad åtgärds påverkan i förväg. I rådgivningssammanhang eller för arbetet med återvätning av dikade torvmarker tror vi också att verktyget kan komma till nytta.
Grunden till kartverktyget är den nationella laserskanningen. Laserdata används för att skapa en höjdmodell som visar egenskaper på markytan.
– Höjdmodellen ger bland annat information om lutning och används som underlag för hydrologiska analyser och i AI-modeller som visar var det är blött, säger GIS-specialist Liselott Nilsson, Skogsstyrelsen, som driver utvecklingen av verktyget.
Grip on Life har även anlitat en extern konsult, SWECO, och samarbetat med universitetslektor William Lidberg vid SLU, som tagit fram en förbättrad höjdmodell för hela landet som implementerats i Forest Hydrocheck.
Förhoppningen är att kartverktyget kommer att lanseras under 2024.
Den tredje veckan i november inträffar Internationella GIS-dagen, i år 15 november. Det är med anledning av detta som vi i Grip on Life vill uppmärksamma vårt arbete med kartverktyget Forest Hydrocheck. GIS är en förkortning av Geografiskt informationssystem.