Åtgärdsstatistik i skogsbruket

Den totala skogsodlingsarealen ökade något jämfört med 2024, främst genom en ökning hos enskilda ägare. Maskinell markberedning ökade, medan gödsling och hjälpplantering låg lägre än föregående år. Även askåterföringen minskade, både i areal och mängd. I årets undersökning redovisas även statistik om kemiskt viltskydd i fält.

Flera av resultaten bygger på skattningar med felmarginal. Mindre skillnader mellan enskilda år bör därför tolkas med försiktighet.

Skogsvårdsåtgärder

Gödsling utfördes på 37 000 hektar under 2025. Det är något lägre än 2024 då arealen var 41 000 hektar. Arealen för gödsling har varierat under de senaste 30 åren. Från 10 000 hektar 2022 till 80 000 hektar 2010. Den kraftiga prisökningen på medel under 2022, till följd av kriget i Ukraina, orsakade en nedgång mellan 2021 och 2022.

Maskinell markberedning ökade mellan 2024 och 2025. Från 161 000 hektar till 193 000 hektar. Ökningen skedde i alla landsdelar och var störst bland enskilda markägare. Även plantering ökade något, från 180 000 hektar till 186 000 hektar.

Föryngring genom skogsodling

Skogsodling är ett samlingsbegrepp för både plantering och sådd. Arealen som har föryngrats genom skogsodling har varierat över tid. Under perioden 2020–2022 var arealen större än under övriga delar av tidsserien. År 2023 och 2024 minskade den totala arealen. År 2025 uppgick arealen till 200 300 hektar, jämfört med 192 000 hektar år 2024.

Förändringen mellan 2024 och 2025 förklaras främst av att arealen hos enskilda ägare ökade, från 98 000 hektar till 109 000 hektar. Hos övriga ägare minskade arealen under samma period.

Antal hjälpplantor

Under perioden 2005–2018 var antalet hjälpplantor mellan 21 och 36 miljoner per år. Efter den torra sommaren 2018 ökade antalet och under 2019 planterades 58 miljoner hjälpplantor.

Från 2020 sker en nedåtgående utveckling fram till och med 2023. År 2024 ökade antalet till 43 miljoner plantor för att sedan minska igen 2025 till 33 miljoner plantor. Minskningen mellan 2024 och 2025 var störst i Norrland.

Hyggesfritt skogsbruk

Statistiken avser uppskatta areal produktiv skogsmark där det bedrivs hyggesfritt skogsbruk som brukningsform. Det är inte en skattning av mängden hyggesfria åtgärder som utförts ett enskilt år. Denna skattning skiljer sig därför något jämfört med mycket av statistiken om åtgärder i skogsbruket som avser enskilda åtgärder utförda under ett år.

Hyggesfritt skogsbruk definieras i statistiken som skogsmark med produktionsmål där skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att större kala ytor uppstår. Statistiken omfattar därmed inte mark inom frivilliga avsättningar, improduktiv skogsmark eller med målklassningen naturvård orörd eller naturvård med skötsel. Hyggesfria metoder är till exempel olika former av blädning och plockhuggning, luckhuggning och överhållen skärm.

Under 2025 omfattade det hyggesfria skogsbruket 735 000 hektar i Sverige. Den största arealen fanns hos enskilda ägare. Jämfört med 2024 ligger den totala punktskattningen på ungefär samma nivå. Däremot har fördelningen mellan ägarkategorier förändrats. Arealen hos enskilda ägare minskade från 535 000 hektar 2024 till 475 000 hektar 2025. Arealen hos övriga ägare ökade från 198 000 hektar till 260 000 hektar.

Areal med skogsbruksplan

År 2025 uppskattas 17,8 miljoner hektar ha en aktuell skogsbruksplan. Med en aktuell skogsbruksplan avses en plan som inte är äldre än 10 år gammal.

1,7 miljoner hektar saknade helt skogsbruksplan. För 253 000 hektar fanns en plan för endast en del av innehavet. För 1,5 miljoner hektar fanns en plan som är äldre än tio år.

Skillnaderna mellan åren är små och ryms inom den statistiska felmarginalen. Det betyder att det inte går att se några säkra förändringar över tid.

Skogsodling med contortatall inom det storskaliga skogsbruket

Under 2025 uppgick arealen som skogsodlats med contortatall till 4 300 hektar. Det är en ökning jämfört med 3 300 hektar 2024. Under 1980-talet, då etableringen var som störst, uppgick motsvarande areal till i genomsnitt 32 000 hektar per år.

I Dalarna, Västmanland och Örebro län rapporterades ingen odling av contortatall under 2025.

Den ackumulerade arealen som skogsodlats med contortatall sedan 1980 uppgår till 501 000 hektar. Uppgift för 2018 saknas eftersom undersökningen inte genomfördes det året.

Utförd askåterföring

Statistiken avser areal och total mängd aska som spridits årsvis. Mängden redovisas i ton, räknat som torrsubstans.

Både arealen och den totala mängden aska minskade 2025 jämfört med 2024. Arealen minskade från 16 400 hektar till 12 800 hektar medan mängden minskade från 50 300 ton till 40 200 ton. Mängden aska per hektar låg däremot kvar på ungefär samma nivå, 3,1 ton per hektar.

Under perioden 2009–2025 har askåterföring i genomsnitt omfattat 12 000 hektar och 41 000 ton per år. Av arealen har 80 procent funnits i Götaland, 18 procent i Svealand och 2 procent i Norrland.

Mängden askåterföring kan variera mellan år. Det finns flera möjliga förklaringar till variationen. Höga nederbördsmängder kan försämra maskinernas bärighet i skogen vid askåterföring. Större askproducenter, till exempel värmeverk, kan byta bränsle vilket påverkar mängden spridningsbar aska. Entreprenörer kan sluta med askåterföring om lönsamheten är låg. Osäkerhet om askåterföring bland skogsägare kan också påverka mängden askåterföring.

Behandling med kemiskt skydd mot klövvilt i fält

Under 2025 års undersökning samlades uppgifter in om kemiskt viltskydd. Skyddet appliceras på plantor i fält för att minska betesskador från klövvilt, till exempel älg och hjort. Uppgifterna avser behandling som utförts på plats efter plantering och gäller enbart det småskaliga skogsbruket.

Undersökningen visar att 60 400 hektar behandlades under 2025. Av den behandlade arealen fanns störst andel i Götaland, följt av Svealand. I både norra och södra Norrland förekom behandlingen endast i begränsad omfattning.

Röjd areal

Statistik om röjd areal samlas in av Riksskogstaxeringen. I diagrammet nedan redovisas ett 5-årsmedelvärde över röjd areal i tusentals hektar. För mer information om röjd areal se

Statistik om röjning (Riksskogstaxeringen)