Statistik om fastigheter och ägare

Vem äger den svenska skogen? Hur gamla är skogsägarna och var i landet bor de? Nedan finns samlad statistik om skogsägandet från år 1999 och framåt.

Statistiken bygger på lantbruksenheter ur fastighetstaxeringen och grunden till uppgifterna bygger därmed på de uppgifter som fastighetsägarna själva lämnar i sin fastighetsdeklaration. Den areal som redovisas i statistiken avser därför deklarerad produktiv skogsmark.

Fastighets- och ägarstruktur i skogsbruket 2025

Genomsnittsinnehavet bland svenska skogsägare (fysiska personer) har ökat från 31 hektar 1999 till 36 hektar 2025. Medianen har samma period minskat från 13 till 11 hektar. 

Deklarerad produktiv skogsmarksareal

Den deklarerade produktiva skogsmarksarealen uppgår till drygt 23 miljoner hektar, enligt fastighetstaxeringsregistret för 2025.

I texten refereras genomgående till deklarerad produktiv skogsmarksareal vilket är den areal som anges av fastighetsägarna själva i sin fastighetsdeklaration. Riksskogstaxeringen tillhandahåller den officiella statistiken över skogsmarksareal i Sverige.

I figur 1 görs en indelning av areal deklarerad produktiv skogsmark på olika ägarklasser. Definitioner av dessa klasser finns här.

Ägarklassen Enskilda ägare, som innefattar fysiska personer, dödsbon samt enkla bolag som inte är handelsbolag, innehar störst areal produktiv skogsmark (49 procent) år 2025. Det näst största innehavet återfinns i klassen Privatägda aktiebolag (25 procent) följt av Statliga aktiebolag (13 procent) och Staten (5 procent). Övriga privata ägare och Övriga allmänna ägare har 6 respektive 2 procent av den deklarerade produktiva skogsmarken. För en liten andel kan ägarklass inte avgöras. Dessa utgör endast en väldigt liten del och har därför uteslutits i figur 1 nedan. Utvecklingen över tid är relativt stabil enligt figur 1.

Enligt figur 2 har ägarklasserna Staten 1,3 miljoner hektar och Statliga aktiebolag 3 miljoner hektar. Dessa ägarklasser har stora delar av sitt innehav i landsdelen Norra Norrland med 62 respektive 67 procent. Innehavet hos Privatägda aktiebolag (5,8 miljoner hektar) främst är beläget i Södra Norrland med 47 procent. Enskilda ägare (11,3 miljoner hektar), Övriga privata ägare (1,5 miljoner hektar) samt Övriga allmänna ägare (0,4 miljoner hektar) har en relativt jämn fördelning av sitt innehav över landsdelarna.

Enligt figur 2 finns störst areal deklarerad produktiv skogsmark i Norra Norrland (7 miljoner hektar) och den största ägarklassen är Enskilda ägare, som äger 36 procent. Näst störst är Södra Norrland (5,9 miljoner hektar) och här är den största ägarklassen Privatägda AB som äger 45 procent. I Svealand deklareras 5,5 miljoner hektar och även här är den största ägarklassen Enskilda ägare som äger 46 procent. I Götaland finns 4,9 miljoner hektar och den dominerande ägarklassen är Enskilda ägare med 77 procent.

I Norrbottens län deklareras 3,8 miljoner hektar, detta kan jämföras med 186 000 hektar i Blekinge samt 126 000 hektar på Gotland. Statistik för både för län och kommuner hittas i Skogsstyrelsens Statistikdatabas.

Innehavets storlek

Innehavets storlek (per ägare) för olika ägarklasser har beräknats och avser i figur 3 all areal oavsett var den är belägen. År 2025 har ägarklasserna Staten, Statliga aktiebolag, Privatägda AB och Övriga privata ägare, 90 procent eller mer av sitt innehav i storleksklassen större än 1 000 hektar. Motsvarande andel för Övriga allmänna ägare är 79 procent och endast 8 procent för Enskilda ägare.

Generellt, för samtliga ägarklasser, finns två olika trender mellan åren 1999 och 2025. Den ena för storleksklasser större än 100 hektar där arealen ökar något, samt i storleksklasser mindre än 100 hektar, där arealen minskar något. Detta förklaras senare till stor del i figur 4 med förändringen hos enskilda ägare.

Enligt figur 4, minskar areal deklarerad produktiv skogsmark för gruppen enskilda skogsägare mellan åren 1999–2025. Framför allt i innehav upp till 100 hektar medan innehavet i storleksklasserna över 100 hektar ökar.

År 1999 var det deklarerade genomsnittsinnehavet bland fysiska personer (som utgör 96 procent av de enskilda ägarna) 31 hektar medan genomsnittet 2025 är 36 hektar. Medianen har däremot minskat från 13 hektar 1999 till 11 hektar 2025. En förklaring till dessa olika trender kan urskiljas senare i figur 6.

De könsvisa skillnaderna illustreras i figur 5. År 2025 är medianen för män 14 hektar respektive 9 hektar för kvinnor. Under samma år är medelinnehavet för män är 43 hektar jämfört med kvinnornas medelinnehav som är 26 hektar.

I figur 6 syns att antal skogsägare i den minsta storleksklassen har ökat samt en ökning i samtliga storleksklasser från >100–200 hektar och uppåt. Klasserna >5–20, >20–50 och >50–100 hektar har däremot minskat relativt kraftigt i antal mellan 1999 och 2025. Detta kan även förklara trenden i Figur 5 om varför medelinnehavet ökar medan medianen minskar mellan åren.

Antal skogsägare (fysiska personer)

År 1999 ägde totalt 354 288 fysiska personer skogsmark i Sverige. Antalet fysiska personer har därefter minskat och år 2025 finns det 307 665 till antalet. Av dessa var 97 procent bosatta i Sverige medan 3 procent var bosatta utomlands. Under perioden 1999 till år 2025 har den andel som är bosatt utomlands ökat från 1 till 3 procent, eller från 3 352 till 7 955 om vi ser till antal. Den största delen av skogsägare boende utomlands är bosatta i Norden, 4 250 till antalet 2025.

Antal fysiska personer som är skogsägare (bosatta i Sverige) minskade mellan åren 1999 och 2025 med 51 266. Minskningen under perioden syns i samtliga landsdelar under perioden, i figur 7 visas att den största minskningen finns i Götaland, där antalet skogsägande män har minskat med totalt 16 787, även antal kvinnor minskar men trenden är inte lika kraftig hos dem.

I figur 8 visas att Västra Götaland är det län där det bor flest skogsägare, 44 172 till antalet, följt av Stockholms län med 25 329 och Västerbottens län med 22 017. Bland landets skogsägare (fysiska personer) 2025, är 59,5 procent män, 38,7 procent kvinnor och 1,7 procent saknar uppgift om kön. Förändringarna i könsfördelningen är små för perioden från 1999 till 2025. Även år 1999 var andelen kvinnor 38 procent medan andel män var 61 procent och andelen okända en procent. Regionalt är variationsbredden i andelen kvinnor mellan län från 35 till 44 procent. Störst andel kvinnliga skogsägare med 44 procent finns boende i Stockholms län och längst andel kvinnliga skogsägare med 35 procent finns boende i Norrbottens län.

Nytillkomna skogsägare

9 380 skogsägare (fysiska personer) tillkom 2025 jämfört med föregående år. Av dessa var 47 procent kvinnor och 53 procent män. 1 231 nytillkomna skogsägare är folkbokförda i Västra Götalands län och 1 099 i Stockholms län. Medelåldern på nytillkomna skogsägare är 48 år, medelåldern för män är 47 år och 50 år för kvinnor. De äldsta nytillkomna skogsägarna finns i Stockholms län med en medelålder på 51 år och de yngsta återfinns i Blekinge län och Jönköpings län med 45 år i medelålder.

Samägande

Samägandet mellan män och kvinnor visas i figur 10 nedan för de tre klasserna Kvinnligt, Manligt och Båda könen för fysiska personer där uppgift om kön finns. Äger kvinnor och män gemensamt (en eller flera) indelas dessa i klassen Båda könen, dessa äger 3 miljoner hektar 2025. 1,6 miljoner hektar ägs endast av kvinnor, en eller flera gemensamt i klassen Kvinnligt och motsvarande indelning görs för män i klassen Manligt, dessa äger 6,2 miljoner hektar 2025.

Utvecklingen över tid visar att andelen areal deklarerad produktiv skogsmark som ägs av båda könen har sjunkit från 32 procent år 1999 till 28 procent år 2025. Samtidigt har den andel av arealen som ägs av endast män ökat från 54 procent 1999 till 57 procent 2025. Den andel av arealen där kvinnor står för hela innehavet har en liten ökning skett under perioden från 14 till 15 procent.

Regionalt finns skillnader mellan olika län och där spretar även utvecklingen något i förhållande till utvecklingen för hela landet.

Skogsägarnas ålder

Under perioden 1999 till 2025 har skogsägarnas medelålder (fysiska personer) ökat från i medeltal 55 till 61 år oavsett kön. Regionalt finns vissa skillnader mellan län avseende medelålder och variationsbredden för 2025 är en medelålder från 61 år till 63 år.

Skogsägande per kommun

Areal deklarerad produktiv skogsmark i kommuner kan variera mycket mellan olika år och ett fåtal kommuner i Sverige har ingen deklarerad produktiv skogsmark.

Största deklarerade skogsmarksarealen bland kommuner i Sverige år 2025 har Härjedalen kommun med 633 000 hektar följt av Strömsund och Jokkmokk kommun med 627 000 respektive 515 000 hektar. Flest antal markägare som äger mark i kommunen har Skellefteå med 7 145 ägare fördelat på 4 977 brukningsenheter. Mer kommunvis statistik finns i Statistikdatabasen.