Nyckelbiotoper
En nyckelbiotop är ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad.
Varför är nyckelbiotoper viktiga?
Nyckelbiotoper är viktiga för den biologiska mångfalden. Nyckelbiotoper är ofta rester av miljöer som försvunnit i det omgivande landskapet. De arter som lever i sådana miljöer uppträder inte slumpartat eller jämnt utspritt i skogslandskapet utan finns ofta samlade på platser som har speciella egenskaper. Därför har dessa miljöer en nyckelroll för bevarandet av skogens växter och djur. Kunskap om nyckelbiotopernas förekomst i skogslandskapet är ett viktigt underlag för naturvårdsarbetet.
Hur känns en nyckelbiotop igen?
Det finns mer än 50 olika typer av nyckelbiotoper. Det är många kriterier som avgör om ett skogsområde är en nyckelbiotop. Det görs en samlad bedömning av områdets struktur, historik, fysiska miljö och av vilka arter som finns där. Många nyckelbiotoper känns lätt igen på att det är gott om olika nyckelelement som till exempel död ved, gamla träd, hamlade träd, mossklädda stenblock och bergväggar. Ett skogsområde kan vara en nyckelbiotop på grund av en speciell skogshistoria eller på grund av sällsynta ekologiska förhållanden. Några nyckelbiotoper uppträder bara i vissa terränglägen som till exempel strandskogar, raviner och rasbranter. Andra nyckelbiotoper kan vara betydligt svårare att bedöma, men kan utmärka sig genom stor förekomst av speciella arter som visar på höga naturvärden, så kallade naturvårdsarter.
Objekt med naturvärden
Områden som hyser naturvärden men som i dagsläget inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop kan ändå vara viktiga för den biologiska mångfalden. Dessa kallas objekt med naturvärden.
Samråd
Tänk på att vid all skötsel av skog ska hänsyn tas till de naturvärden som finns. Enligt miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön anmälas för samråd till Skogsstyrelsen av markägaren eller av markägarens ombud.
Du som markägare eller verksamhetsutövare måste alltid göra en bedömning om den planerade skogsbruksåtgärden behöver anmälas för samråd. Detta gäller enligt den generella samrådsplikten i 12 kap 6 § miljöbalken.
Anmälan ska vara skriftlig, innehålla en karta samt en beskrivning av vilka åtgärder som planeras. Den ska även ange vilka skyddsåtgärder som ska utföras för att begränsa skador på naturmiljön.
Dessutom ska vissa specifika åtgärder alltid ska anmälas för samråd. Dessa anges i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2013:3).
I föreskrifterna anges bland annat att skogsbruksåtgärder i ett område som har mycket höga naturvärden, och har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna samt utgör eller kan förväntas utgöra livsmiljö för akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade arter ska anmälas för samråd.
Hitta på karta - Skogens pärlor
Nyckelbiotoper och objekt med naturvärden presenteras på Skogsstyrelsens karttjänst Skogens pärlor. Där finner du också beskrivningarna av olika biotoptyper.
Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper och objekt med naturvärden
Skogsstyrelsen har sedan 1990-talet inventerat och registrerat nyckelbiotoper och objekt med naturvärden på uppdrag av regeringen. Skogsstyrelsen har dock från och med den 21 december 2021 upphört att identifiera och registrera nyckelbiotoper och objekt med naturvärden i all verksamhet. Skogsstyrelsen kommer inte att återuppta registreringar av nyckelbiotoper i och med att regeringen har uttalat sin vilja att inventering och registrering av nyckelbiotoper bör upphöra.
Förvaltningsrätter och kammarrätter har tidigare i flera avgöranden ansett att registrering av nyckelbiotop är ett överklagbart beslut. Skogsstyrelsen har överklagat domarna och den 4 januari 2024 kom Högsta förvaltningsdomstolens avgörande (dom i mål nr 7527-22). Högsta förvaltningsdomstolens bedömning är att en nyckelbiotopsregistrering visserligen utgör ett förvaltningsbeslut, men att beslutet inte är överklagbart. Skälet till att det inte är överklagbart är enligt Högsta förvaltningsdomstolen att registreringen har väldigt begränsade effekter för den enskilde. Bedömningen att det har begränsade effekter baserar domstolen dels på att det är naturvärdena i skogen, och inte registreringen, som är avgörande för om det föreligger samrådsskyldighet och dels på att Skogsstyrelsen inte har haft något ansvar för eller varit inblandad i utformningen av certifieringssystemet. Eftersom beslut om nyckelbiotopsregistrering inte ansågs överklagbart avvisade Högsta förvaltningsdomstolen överklagandet. Frågan om det funnits tillräckligt rättsligt stöd för registreringarna prövades därför inte.
Skogsstyrelsen bedömer med utgångspunkt i domen från Högsta förvaltningsdomstolen att alla nyckelbiotopsregistreringar, oavsett när de gjordes, bör betraktas som icke överklagbara och att detta även omfattar objekt med naturvärden.
Skogsstyrelsen har tidigare avregistrerat nyckelbiotoper som registrerats efter den 26 juni 2019 om markägaren begärt det, baserat på tidigare domar från lägre instanser. Efter domen från Högsta förvaltningsdomstolen kommer Skogsstyrelsen att sluta avregistrera dessa nyckelbiotoper och alltså inte ta bort dem från karttjänster när skogsägare begär det.
Skogsstyrelsen kommer dock även fortsatt ompröva nyckelbiotoper i de fall besluten är uppenbart felaktiga och kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.
Begäran om omprövning
Vill du begära att en nyckelbiotop eller objekt med naturvärden ska omprövas på din mark? Då kan du lämna in en sådan begäran till Skogsstyrelsen där du anger de skäl du vill anföra för omprövningen. Skogsstyrelsen kommer att bedöma om det finns skäl att upphäva eller ändra beslutet om registrering.
Nyckelbiotopsdatabasen
Skogsstyrelsen förvaltar nyckelbiotopsdatabasen, som innehåller information om cirka 115 000 kända nyckelbiotoper och objekt med naturvärden spridda över hela landet. Databasen är ett viktigt kunskapsunderlag inom svenskt miljö- och naturvårdsarbete, till exempel för myndigheternas beslut om formellt skydd och för markägares ställningstagande om frivilliga avsättningar och annan planering som miljöhänsyn inom skogsbruket.