Skogsvattenkartan är ett hjälpmedel för att lättare bedöma risken för negativ påverkan på sjöar och vattendrag i samband med åtgärder i skogen, exempelvis avverkning.

Kartan innehåller helt nya data och finns tillgänglig som ett skikt i Skogsstyrelsens karttjänster på skogsstyrelsen.se. Kartan visar var det kan förväntas finnas ytvatten inom området där en åtgärd planeras, men ger även en uppfattning om hur vattnet rör sig mellan det aktuella området och nedströms liggande sjöar och vattendrag. Kartan ger dessutom en indikation på storleken på vattenflödet.

Laserdata från den nationella laserskanningen av Sveriges skogar har använts för att skapa en höjdmodell som visar egenskaper på markytan. Även artificiell intelligens, AI, har använts för att bedöma var det kan behövas vägtrummor.

Verktyget är dessutom ett bra stöd när man planerar för återvätning av dikade våtmarker, skyddsåtgärder i samband med dikesrensning och skyddsdikning, men också för dimensionering av vägtrummor vid byggnation av skogsbilvägar.

Skogsvattenkartan har tagits fram av Skogsstyrelsen i samverkan med SLU och med finansiering av Grip on Life.

Till Skogsvattenkartan (gisportal.skogsstyrelsen.se)

Mer om Skogsvattenkartan (skogsstyrelsen.se)

I projektet Grip on Life har vi anlagt närmare 60 demonstrationsområden runt om i landet, varav en majoritet visas i karttjänsten Hitta demonstrationsområden.

Karttjänsten gör det enkelt att få kunskap om var våra demonstrationsområden ligger, samt få en beskrivning av varje område.

På demonstrationsområdena kan du till exempel lära dig mer om skogsbruk med hänsyn till skogens vatten, hyggesfritt skogsbruk, naturvårdande skötsel och livet i och omkring vattnet. 

Demonstrationsområdena kan med fördel användas i utbildningssyfte av olika organisationer, eller besökas på egen hand. 

 Hitta Grip on Lifes demonstrationsområden

Den GIS-baserade Våtmarkskartan för Jönköpings län visar var det kan vara lämpligt att skapa, återskapa eller restaurera våtmarker. 

Våtmarkskartan har utvecklats av Länsstyrelsen i Jönköping och samlar olika kartlager med information som kan vara relevant i arbetet med våtmarker.

Med finansiering av Grip on Life har särskilda kartlager tagits fram och lagts in i Våtmarkskartan som visar potentiella våtmarker utifrån fem ekosystemtjänster:

• minskad växthusavgång
• ökad biologisk mångfald
• näringsretention
• minskad översvämningsrisk
• grundvattenbildning.

I första hand är verktyget tänkt att användas av tjänstemän på kommuner och myndigheter i deras arbete med våtmarker, men verktyget kan även fritt användas av skogsbruket och intresserade markägare.

Öppna våtmarkskartan (lansstyrelsen.se)

I Grip on Lifes guide till digitala kartstöd finns beskrivningar av vad olika geografiska informationssystem – digitala kartor – innehåller och hur de kan användas för att öka miljöhänsynen i samband med skogsbruk.

Guiden riktar sig till dig som vill få en grundläggande förståelse för de kartor som numera används flitigt inom skogsbruket. Den fokuserar på kartor med koppling till skogsbruk vid vatten. Markfuktighetskartan, som SLU utvecklat, är ett exempel.

Guiden har tagits fram av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Jämtland inom ramen för Grip on Life.

 Skogsbruk vid vatten - en guide till digitala kartstöd (lansstyrelsen.se)

Länsstyrelsen i Halland har inom ramen för Grip on Life tagit fram en samlad åtgärdsplan för vatten (SÅV) där man samlat behovet av åtgärder som rör sjöar och vattendrag på ett ställe, samt prioriterat mellan åtgärderna.

SÅV-planen är utformad som en geodatabas med ett GIS-skikt. I geodatabasen listas åtgärderna i prioriteringsordning; från prioritet 1 (högsta prioritet) till prioritet 4 (lägsta prioritet). Syftet med geodatabasen är att den främst ska fungera som underlag för dem som arbetar med vattenåtgärder, men geodatabasen ligger öppen för alla intresserade att ta del av.

Planen innehåller åtgärder kopplade till konnektivitet (hinder) och morfologiska förändringar (specifikt biotopvårdande åtgärder så som återställande av rensade sträckor eller återskapande av bestämmande sektioner). Arbetet utgår från naturvärden och omfattar inte åtgärder för övergödning, friluftsliv, kulturmiljö, flödesreglering eller vattenhushållning.

Lanseras under 2025.

Kantzonens betydelse för livet i vattnet är väl dokumenterad. Men vad är en funktionell kantzon och hur bör den avgränsas? I Hedströmmens avrinningsområde i Västmanland, där Grip on Life jobbar för att skapa bättre förutsättningar för flodpärlmusslan, har vi gjort en GIS-baserad analys av vattendragens kantzoner för att få bättre kunskap om deras funktion och status. Just i detta avrinningsområde är kantzonerna påverkade av långvarigt intensivt skogsbruk, och utgörs ofta ensartade, täta yngre barrskogar.

Metodbeskrivningen av den GIS-baserade analysen är sammanfattad i en rapport. Kantzonerna kommer också presenteras i ett kartverktyg där det bland annat visar andelen lövträd i kantzonerna och vilken beskuggning/kronslutenhet som kantzonen kan ge till vattendraget.

Lanseras under 2025.

Länk till metodrapporten GIS-baserad analys av vattendragens kantzoner i Övre Hedströmmen (pdf)