Karantänskadegörare
Karantänskadegörare är växtskadegörare som i dag inte finns inom EU, eller endast förekommer i mycket begränsad omfattning. Flera av dessa angriper träd. Om de sprids kan de orsaka stora skador på skogen, skogsbruket och samhället – även långt utanför den plats där de först upptäcks. Därför är det viktigt att nya angrepp upptäcks tidigt och rapporteras.
Jordbruksverket är ansvarig myndighet i Sverige. Alla som misstänker förekomst av en karantänskadegörare är skyldiga att anmäla det.
Vad händer om en karantänskadegörare hittas i skogen?
Om en karantänskadegörare som angriper träd upptäcks i Sverige sätts åtgärder in för att stoppa spridningen. För markägare och andra verksamma kan det innebära:
- stora områden med restriktioner där skogsbruk inte får bedrivas fritt
- avverkning och destruktion av alla värdträd inom ett visst avstånd från fyndet
- förbud mot att transportera virke och annat växtmaterial ut från området
- praktiska och logistiska utmaningar vid hantering och destruktion av träråvara
- inventering och övervakning under flera år, även efter att inga nya angrepp hittats
Vilka åtgärder som införs beror på vilken skadegörare det gäller. Syftet är alltid att utrota och förhindra vidare spridning och därmed att skydda skogen på lång sikt.
- Skadegörare som är särskilt relevanta för svenska skogar
Det finns flera karantänskadegörare som bedöms utgöra ett stort hot mot svenska träd och skogar, till exempel:
- Tallvedsnematod, som kan döda tall och påverka handeln med virke
- Stjärnhimmelsbockar, som angriper lövträd och ofta sprids via träemballage
- Smaragdpraktbagge, som dödar ask – ett trädslag som redan är hårt drabbat
Dessa arter har orsakat omfattande skador i andra länder och kan få allvarliga följder även i Sverige.
Misstänker du en karantänskadegörare?
Om du ser skador, insekter eller symtom som du misstänker kan bero på en karantänskadegörare är det viktigt att du anmäler det. Jordbruksverket utreder misstanken och beslutar om eventuella åtgärder.