Älg och andra vilda hjortdjur orsakat betesskador på nio procent av de unga tallarna i södra Norrland och elva procent av de unga tallarna i norra Norrland. Det visar Äbin, Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering, som omfattar 15 982 provytor i regionen. Därmed är skadorna de lägsta som någonsin uppmätts i inventeringen, men ändå långt ifrån de nationella målen.
I Norra Norrland ingår Norrbotten och Västerbotten. Södra Norrland innefattar Västernorrland, Jämtland men även Gävleborgs län.
– Det är glädjande att vi ser en minskning av antalet skador både i de södra och norra delarna. Minskningen i södra Norrland är särskilt tydlig, där har skadorna minskat med drygt 40 procent sedan 2019. I norra Norrland har utvecklingen varit mer stillastående, men årets resultat bryter en tidigare negativ trend, säger Ellinor Lindmark, inventeringsledare för Äbin på Skogsstyrelsen.
De vilda hjortdjurens bete orsakar varje år stora ekonomiska förluster för samhället och enskilda skogsägare. Betesskador leder till minskad tillväxt och sämre virkeskvalitet och i värsta fall kan träden dö.
Samtidigt som skadorna minskar, är det långt kvar till målet att skadorna inte ska överstiga fem procent i enskilda älgförvaltningsområden. I bara två av 28 områden är skadorna tolerabla.
– Trots förbättringen ligger skadorna fortfarande över de uppsatta målen i de flesta enskilda älgförvaltningsområden, vilket innebär att det långsiktiga arbetet måste fortsätta, säger Ellinor Lindmark.
Äbins inventering visar också andel tall i skogen. Tallen är attraktiv föda för älgar, rådjur och andra vilda hjortdjur. Att öka mängden tall i skogen är en av flera åtgärder för att skapa bättre balans mellan skog och vilt, det vill säga mellan antalet hjortdjur, deras tillgång på föda och betesskadorna i skogen.
På magra marker, där tall är det naturliga valet, är andelen tall fortsatt hög på 82 procent i södra Norrland och 91 procent i norra Norrland, visar inventeringen. Cirka 60 procent av älgförvaltningsområdena i södra Norrland och 90 procent i norra Norrland uppfyller målen för tallandel på dessa marker.
På marker där både tall och gran trivs och skogsägare kan välja trädslag har andelen tall ökat i södra Norrland till 51 procent, medan andelen i norra Norrland är fortsatt hög på 73 procent. Det innebär att ungefär 94 procent av älgförvaltningsområdena i södra Norrland och samtliga i norra Norrland nu når målet för tallandel även på dessa så kallade mellanmarker.
Skogen växer långsamt, vilket gör att det tar tid innan skogliga åtgärder ger resultat. Dagens resultat i ungskogen är en följd av åtgärder som genomfördes för flera år sedan.
Äbins resultat är ett bland flera viktiga underlag för beslut om hur viltförvaltningen ska utformas.
– Vi ser en bra måluppfyllelse i många älgförvaltningsområden när det gäller att plantera tall. Däremot har vi en god bit kvar till målen för andelen årsskador på tall. Det visar hur komplext systemet är att det därför fortsatt behövs ett gemensamt arbete från alla aktörer inom viltförvaltningen, säger Lennart Svensson, Nationell skadesamordnare vid Skogsstyrelsen.
Resultaten från inventeringen i Götaland och Svealand presenterades tidigare i år. Siffror på nationell och länsnivå bygger på årsvisa värden från Äbin, siffror för enskilda älgförvaltningsområden bygger på en sammanvägning för de tre senaste inventeringarna.
Klockan 13.00 den 14 augusti kommer Skogsstyrelsen presentera resultatet för Norrland samt landet som helhet på ett webbinarium.
Varje år sedan 2016 presenterar Skogsstyrelsen den nationella älgbetesinventeringen, Äbin, som visar omfattningen av betesskador på tall orsakad av främst älg men även andra vilda hjortdjur. Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 45 000 provytor i cirka 12 500 ungskogar nationellt. Inventeringen baseras på en kvalitetssäkrad statistisk metod som beräknar hur många av träden inom ett inventeringsområde som skadats av hjortdjur. Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Resultatet från inventeringen ska i första hand användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten.
Norrbottens län: Mattias Eriksson, mattias.eriksson@skogsstyrelsen.se, 010-172 15 25
Västerbottens län: Fredrik Lundmark, fredrik.lundmark@skogsstyrelsen.se, 010-172 17 81
Jämtlands län: Johan Hansson, johan.hansson@skogsstyrelsen.se, 010-172 17 51
Västernorrlands län: Marie Löfgren, marie.lofgren@skogsstyrelsen.se, 010-172 14 46
Gävleborgs län: Kenneth Lindström, kenneth.lindstrom@skogsstyrelsen.se, 010-172 13 15
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30