Multiskadad skog. Foto: Erik Normark

Multiskadad skog

Multiskadad skog är skog som har drabbats av flera skador som påverkar trädens vitalitet, tillväxt och överlevnad. Det kan handla om skador orsakade av älg och törskatesvamp men även av gremmeniella, knäckesjuka, snöskytte, granrost, skvattramrost och grankotterost. I Sverige är ungskogarna i norr särskilt drabbade av multiskador.

Skadorna i multiskadad skog är exempelvis orsakade av skadesvampar eller viltbetesskador. De olika skadorna kan förekomma i olika kombinationer och frekvens från plats till plats och fläckvis också som en enda skada. I Sverige är ungskogarna i norr särskilt drabbade av multiskador. Här är tallen det mest utsatta trädslaget där älg och törskatesvamp har orsakat de största skadorna. Bland andra skador finns gremmeniella, knäckesjuka och snöskytte på tall, samt granrost, skvattramrost och grankotterost på gran. 

Skadesvampar

Viltskador

Rapport 2019 10 Multiskadad ungskog i Västerbottens och Norrbottens län

Film om multiskadad ungskog

Fler filmer om multiskadad ungskog

Skogsskötsel i multiskadad ungskog

I områden med multiskadad ungskog är det viktigt att gallring, röjning och avverkning görs på rätt sätt. Gynna de mest vitala trädslagen och försök att hålla ihop bestånden så det inte blir för stora luckor.

I multiskadad ungskog finns ofta många olika trädslag och vad som är bästa skötselmetoden i ett visst område kan skilja sig från ett annat. Generellt gäller att göra det bästa möjliga under rådande förutsättningar.  

  • Propagera för en älgförvaltning med balans mellan älgpopulation och betesresurser
  • Gynna de mest vitala träden oavsett trädslag
  • Försök hålla ihop bestånden så gott det går, så det inte blir för stora luckor.

I nyanlagda och friska skogar är det viktigt att använda bästa möjliga skogsodlingsmaterial, samt att inrikta skötseln på hög vitalitet. En bra ledstång är skötselprogram 3T (Trädslag, Tid, Täthet).

3T - en enkel skötselmodell

Råd vid återväxt
  • Ståndortsanpassa metoder och val av trädslag.
  • Överväg att aktivt anlägga blandskog.
  • Ha så kort hyggesvila som möjligt.
  • Utför markberedning så att det blir många planteringspunkter av hög kvalitet.
  • Harva gärna för att frigöra stor yta för kompletterande insådd, men beakta hänsyn till renskötseln.
  • Överväg användning av contortatall på tallståndorter.
  • Överväg användning av sibirisk (rysk) lärk på granståndorter.
  • För gran, tall och contorta - sök bästa frökälla via Skogforsks digitala verktyg Plantval. 
  • För lärk - använd fröplantagerna Östteg, Domsjöänget, Metsä-Ihala, Kivimäk.
  • Var noga med plantkvaliteten med avseende på kväveinnehåll och rotskottskvot.
  • Var noga med plantlagringen i fält.
  • Var noga med val av planteringspunkter.

Röjning av skadade skogar
  • Röj tidigt, vid 2-3 meters höjd. Vid stor risk för betydande älgskador, kan du vänta med röjningen till 3-4 meter.
  • Utbilda röjare genom att visa på demonstrationsytor på varje objekt, eftersom förutsättningarna kan skilja sig mycket åt mellan objekten.
  • I enbart älgbetesskadade bestånd - fokusera på att röja igenom grupper och spara älgbetade träd.
  • Sträva efter att på individnivå röja bort svampskadade träd och försök hålla ihop beståndet så gott det går.
  • Röj beståndsanpassat och gynna de mest vitala träden. Gynna gran och björk på lämpliga ståndorter.
  • Röj igenom grupper även om stamantalet efter röjning blir lågt.
  • Överväg stamkvistning av skadade träd.

Röjning av friska skogar
  • Röj med skötselmetod 3T som utgångspunkt för hög vitalitet.
  • Röj tidigt, vid 2-3 meters höjd. Vid stor risk för betydande älgskador, kan du vänta med röjningen till 3-4 meter.
  • Utbilda röjare genom att visa på demonstrationsytor på varje objekt, eftersom förutsättningarna kan skilja sig mycket åt mellan objekten.

Gallring av skadade skogar
  • Träd med toppbyte måste ha stor grön krona under skadan för att överleva efter gallring.
  • Fundera över om beståndet klarar Skogsvårdslagens krav på lägsta slutavverkningsålder (10§) efter gallring.
  • Gallra i tid. Undvik gallring efter 18 meters höjd.
  • Utbilda maskinförare för utgallring av skadade träd.
  • Sträva efter att gallra ut skadade träd och försök hålla ihop bestånden så gott det går.
  • Gallra beståndsanpassat och gynna de mest vitala träden.
  • Redan döda träd och naturvärdesträd lämnas.
  • Gallra bort aspar i områden med stora problem med knäckesjuka. Några lämnas i varje bestånd som utvecklingsträd.

Gallring av friska skogar

Gallring av friska skogar

  • Gallra med Skötselmetod 3T som utgångspunktför hög vitalitet.
  • Gallra tidigt, vid 12 meters höjd.
  • Undvik gallring efter 18 meters höjd.
  • Gödsla inte skogen.

Tabell: Riktlinjer antal plantor och träd vid skötselåtgärder i multiskadad skog på medelgod mark.

Tabell: Riktlinjer antal plantor och träd vid skötselåtgärder i multiskadad skog på medelgod mark. Vid mager eller bördig mark kan antalet behöva justeras.

Skötselåtgärd Antal plantor/träd
Plantering Cirka 2000 barrplantor per hektar.
Röjning vid cirka 2-3 meters höjd Cirka 2000 träd per hektar efter röjning
Första gallring vid cirka 12 meters medelhöjd Cirka 1100 träd per hektar efter gallring
Andra gallring vid cirka 18 meters medelhöjd Cirka 600-800 träd per hektar efter gallring
Målbestånd vid cirka 22-26 meters medelhöjd Cirka 600-800 timmerstammar per hektar
  • Senast uppdaterad: 2025-05-20