Hänsyn till fridlysta arter
Alla vilda fåglar samt vissa utpekade växter och djur är fridlysta genom artskyddsförordningen. Det innebär att det är förbjudet att på olika sätt skada eller störa dem. Den fridlysta artens skydd har olika omfattning beroende på vilken art det handlar om.
Artskyddet regleras i artskyddsförordningen
I artskyddsförordningen finns fridlysningsbestämmelser som både grundar sig på EU-lagstiftning och internationella överenskommelser samt svenska fridlysningsregler. Bestämmelser skiljer sig åt i tillämpning eftersom vissa delar vilar på EU-direktiv och andra på svensk fridlysning.
Artskyddsförordningen i skogen
Ansvaret för artskydd ligger hos markägaren eller verksamhetsutövaren
Om du planerar att göra en avverkning är det du som markägare eller verksamhetsutövare som är ansvarig för att ta reda på om det finns fridlysta arter som kräver speciell hänsyn och anpassa din tänkta åtgärd så de fridlysta arterna inte påverkas på ett förbjudet sätt. Även gallring och andra skogsbruksåtgärder som riskerar att påverka fridlysta arter negativt kan behöva anmälas för samråd till Skogsstyrelsen. Genom att planera dina åtgärder i tid och bilda dig en överblick över din fastighet och det omgivande landskapet kan du jobba strategiskt i din anpassning till de arter som kräver speciell hänsyn. Skogsbruket och markägarna har ett stort ansvar för genomförande av det förebyggande arbetet och myndigheterna kan stödja det.
Vägledningar och kunskapsstöd artskydd
När behöver en anmälan om samråd lämnas in till Skogsstyrelsen?
Föryngringsavverkning över 0,5 hektar ska alltid anmälas till Skogsstyrelsen. Dessutom ska vissa andra åtgärder, exempelvis maskinell gödsling alltid anmälas för samråd enligt föreskrifter till miljöbalken. När det gäller andra inte direkt utpekade skogsbruksåtgärder, exempelvis gallringar och röjningar, behöver markägaren själv göra en bedömning av om åtgärden kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Vid bedömning av vad som väsentligt kan förändra naturmiljön så bör exempelvis åtgärdens inverkan på naturmiljön, områdets känslighet och eventuell påverkan på fridlysta arter beaktas. I så fall behöver en anmälan om samråd göras.
Skogliga åtgärder som kräver samråd
Du kommer långt med god miljöhänsyn
Utgångspunkten för artskyddsförordningen är att skydda fridlysta arter. Därför behöver du ta hänsyn så att den planerade skogsbruksåtgärden inte påverkar fridlysta arter på ett förbjudet sätt. I de flesta fall kommer du långt med god miljöhänsyn som att till exempel spara boträd eller skyddszoner och att undvika åtgärder under störningskänslig tid. I vissa fall kan det dock behövas mer långtgående hänsyn som att anpassa brukningsmetoden eller att helt undvika åtgärden.
Om det inte går att göra tillräckliga anpassningar för att undvika att fridlysta arter påverkas negativt, är det enligt artskyddsförordningen förbjudet att genomföra åtgärden utan dispens.
Myndigheternas ansvar
Myndigheterna, i det här fallet Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna, har en stödjande roll när det gäller att förebygga förbjuden påverkan på fridlysta arter. I rapporten Artskydd i skogen – strategier och arbetssätt för förebyggande åtgärder (2023/15) har myndigheterna tagit fram förslag på hur en förebyggande strategi kan se ut och genomföras.
Artskydd i skogen – strategier och arbetssätt för förebyggande åtgärder (2023/15)
Genom att ha en tydligt stödjande roll kan myndigheterna underlätta för skogsbruket att förebygga att förbuden i artskyddslagstiftningen överträds. Det pågår ett intensivt arbete med att ta denna stödjande roll i form av stärkt samverkan, genomföra utbildning och information, utveckla stödmaterial, utveckla hänsynsredovisningen samt lägga mindre fokus på ärenden där tillräcklig hänsyn har angetts i anmälan.
Skogsstyrelsens träffar och kurser om artskydd
Därutöver utvecklar Skogsstyrelsen sin tillsyn bland annat genom att öka omfattningen av sin tillsyn av verksamhetsutövarnas egenkontroll enligt miljöbalken. En verksamhetsutövare som utför skogsbruksåtgärder som väsentligt kan komma att ändra naturmiljön omfattas av kravet på egenkontroll.
Så här kan en utredning om fridlysta arter gå till
Inför en skogsbruksåtgärd är du som markägare ansvarig för att ta reda på om det finns fridlysta arter som kräver speciell hänsyn. Här nedan beskriver vi hur processen att utreda förekomst av fridlysta arter kan gå till och vad du som markägare behöver tänka på.
Genom att ha en god planering och tillämpa en förebyggande strategi kan du förhindra att artskyddsförordningens förbud aktualiseras. Nedan följer några viktiga delar att tänka på i det förebyggande arbetet:
- Ha rätt kompetens. Använd och ta fram egna kunskapsunderlag. Det behövs kunskap om förekomst av fridlysta arter och deras livsmiljöer för att veta vilken hänsyn som krävs. Du som skogsägare är ofta den som kan din fastighet bäst. Med ledning av vilken naturtyp som finns i ett område, förekomst av strukturer som död ved, boträd, bergbranter, raviner, fuktstråk eller liknande, är det möjligt att dra preliminära slutsatser om vilka arter som sannolikt kan finnas inom området. Undersök platsen, var nyfiken och ta del av relevant information från exempelvis SLU:s Artfakta och Artportalen. Skogsstyrelsens artvisa vägledningar och SLU:s Artfakta kan ge kunskap om specifika fridlysta arter. Ställ frågor till ditt ombud eller till Skogsstyrelsen. Med kunskap om förhållandena på platsen finns goda förutsättningar att följa gällande regelverk.
- Planera för skogsbruk. Du som markägare och verksamhetsutövare behöver ha en övergripande planering som tidigt tar hänsyn till miljövärden och fridlysta arter. Här kan exempelvis skogsbruksplaner och ekologiska landskapsplaner vara användbara verktyg.
- Planera åtgärder. Enskilda skogsbruksåtgärder behöver planeras på objektsnivå och utgå från den mer övergripande skogliga planering som tidigare gjorts i det förebyggande arbetet. Skyddet för fridlysta arter gäller under hela året, men hur arterna påverkas av skogsbruksåtgärder kan variera beroende på årstid. Andra saker att ta ställning till kan vara:
- Hur kan åtgärden påverka naturmiljön?
- Är det nödvändigt att anpassa åtgärden för att undvika negativ påverkan på naturmiljön eller fridlysta arter?
- Kan valet av plats för åtgärden innebära negativ miljöpåverkan.
När du gör en avverkningsanmälan/ansökan eller en annan anmälan om samråd enligt miljöbalken, så behöver den innehålla tydliga beskrivningar av den planerade åtgärden, vilken miljö som berörs och eventuella anpassningar för att undvika negativ påverkan på naturmiljön. En tydlig anmälan/ansökan där det framgår att en förebyggande strategi för att undvika förbjuden påverkan på fridlysta arter har använts underlättar handläggningen och kan göra att Skogsstyrelsens utredning går snabbare.
Tänk på att:
- Ange vilka fridlysta arter, eller livsmiljöer för fridlysta arter, som skulle kunna påverkas av den planerade åtgärden.
- Beskriv vilken hänsyn eller anpassning du planerar för att inte skada eller störa fridlysta arter, deras växtplatser, fortplantningsområden eller boplatser. I samband med detta kan du också behöva beskriva miljön i det aktuella området. Hänsyn kan exempelvis innebära att åtgärden inte kommer att utföras under den tid en viss fågelart häckar.
- Det är viktigt att klarlägga vilka eventuella negativa miljöeffekter som kan uppstå och hur dessa ska undvikas genom dina anpassningar.
- Ju utförligare underlag du kan lämna i din anmälan, desto smidigare går hanteringen av ditt ärende. Om det redan i anmälan framgår att verksamhetsutövaren planerat för tillräcklig hänsyn till fridlysta arter kan anmälan avslutas utan att myndigheten vidtar ytterligare åtgärder.
Skogsstyrelsen gör en inledande utredning av vilken naturmiljö som berörs av den anmälda åtgärden. Här prövas alltid fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Handläggaren kontrollerar vilken befintlig information som finns i till exempel kartinformation om platsen och Artportalen och bedömer om det behövs fortsatt utredning i ärendet.
Om det finns möjliga livsmiljöer för fridlysta arter eller relevanta rapporter om artfynd, och beskrivningen av åtgärden i anmälan inte är tillräcklig för att det ska gå att göra en bedömning av påverkan på fridlysta arter, kan Skogsstyrelsen begära in komplettering av underlaget. Begäran kan göras på olika sätt:
Begäran om att lämna in uppgifter
En begäran om att lämna in uppgifter innebär att markägaren får möjlighet att inom en viss tid komplettera informationen.
Föreläggande om att lämna in uppgifter
Ett föreläggande om att lämna uppgifter eller handlingar innebär att markägaren genom ett beslut föreläggs att inom en viss tid lämna de uppgifter eller handlingar som behövs för att myndigheternas ska kunna bedriva sin tillsyn.
Föreläggande om att utföra undersökningar
Ett föreläggande om att utföra undersökningar innebär att markägaren genom ett beslut föreläggs att göra en utredning för att ta reda på om fridlysta arter kommer att påverkas av den planerade åtgärden.
När Skogsstyrelsen får in den kompletterande informationen granskas bland annat följande:
- Framgår det att uppgifterna har hämtats in med tillräckligt noggranna metoder?
- Har undersökningarna genomförts i relevanta områden?
- Har undersökningarna genomförts vid rätt tidpunkt och/eller vid tillräckligt många tillfällen för att få ett tillförlitligt underlag?
- Framgår det att den som utfört en undersökning har haft dokumenterad kompetens (om detta har bedömts vara nödvändigt)?
- Uppfyller informationen det underskott på information som tidigare har konstaterats?
Under utredningens gång kan fler begäranden om uppgifter bli aktuella om det framkommer ny information som behöver klargöras genom undersökningar.
Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket
När Skogsstyrelsen bedömer att ärendet är tillräckligt utrett utifrån gällande omständigheter så avslutas handläggningen av ärendet. Om det krävs anpassningar för att undvika förbjuden påverkan på fridlysta arter så fattar Skogsstyrelsen, med stöd av miljöbalken, ett beslut om sådana anpassningar. Innan beslutet fattas får du som markägare möjlighet att ta del av och kommentera de uppgifter som ligger till grund för beslutet. Exempel på sådana uppgifter är information som du som markägare själv bidragit med, information från kartdata (GIS), information från andra myndigheter eller från tredje part. Om det finns tydligt beskrivet i anmälan vilka fridlysta arter som kan komma att påverkas av åtgärden, och hur negativ påverkan kan förebyggas med hänsyn och anpassningar så är det inte alltid nödvändigt för Skogsstyrelsen att fatta ett formellt beslut.
När beslutet är utskickat och delgivet finns det möjlighet att under en treveckorsperiod överklaga beslutet. Sker ingen överklagan vinner beslutet laga kraft och åtgärden kan genomföras med de beslutade anpassningarna.
Skogsstyrelsen kan förbjuda åtgärd vid bristfälligt underlag
Om inte Skogsstyrelsen har fått in tillräckligt med information, trots begäran om mer underlag, kan Skogsstyrelsen med stöd av miljöbalken förbjuda åtgärden med stöd av miljöbalken till dess den är tillräckligt utredd. Detta gäller i de fall där en planerad åtgärd kan få allvarliga konsekvenser för till exempel en fridlyst art. Enligt försiktighetsprincipen i miljöbalken kan myndigheten förbjuda en åtgärd på grund av att underlaget är bristfälligt eller visar att planerad hänsyn till fridlysta arter är otillräcklig.