Resultaten avser treårsmedelvärden, redovisade som mittår (t.ex. 2002 = 2001–2003). Inventering utfördes per kalenderår 2000–2008 och från 2021, samt per avverkningssäsong (1 juli–30 juni) 2009/2010 –2019/2020, därav ändringen i beteckning.

Andel godkänd föryngringsareal enligt föreskrifterna giltiga till och med 2021 §6 skogsvårdslagen vid senaste inventeringen var per landsdel:

• Norra Norrland 91 procent,
• Södra Norrland 78 procent,
• Svealand 76 procent och
• Götaland 81 procent.

Sedan millennieskiftet fram och till för ett par år sedan ökade andel godkänd föryngringsareal för samtliga landsdelar. Därefter har andelen minskat i samtliga landsdelar.

Resultaten avser treårsmedelvärden, redovisade som mittår (t.ex. 2002 = 2001–2003). Inventering utfördes per kalenderår 2000–2008 och från 2021, samt per avverkningssäsong (1 juli–30 juni) 2009/2010 –2019/2020, därav ändringen i beteckning.

I figur 1 och 2 ovan redovisar vi resultaten enligt de gamla föreskrifterna 6§ Skogsvårdslagen (1979:429). För att föryngringen ska klassas som godkänd ska antal huvudplantor i inventerad föryngring uppgå till minst föreskrivet antal per hektar samt luckigheten understiga det som föreskrivs. Inventeringsinstruktionen liknar men är inte exakt densamma som instruktion vid tillsyn enligt skogsvårdslagen.

Godkänd föryngring enligt nya föreskrifter

Nya föreskrifter gäller från och med 1 april 2022 för hur många huvudplantor/huvudstammar som ska finnas för att en föryngring ska anses vara godkänd.

Andelen föryngringsareal som bedömts godkänd enligt föreskrifterna giltiga från 2022 §6 skogsvårdslagen är 94 procent, enligt vår senaste inventering.

Avser treårsmedeltal och mittår anges, till exempel 2024=2023–2025.

Resultaten avser treårsmedelvärden, redovisade som mittår (t.ex. 2002 = 2001–2003). Inventering utfördes per kalenderår 2000–2008 och från 2021, samt per avverkningssäsong (1 juli–30 juni) 2009/2010 –2019/2020, därav ändringen i beteckning.

Plantering är den absolut vanligaste föryngringsmetoden. Resultatet från senaste inventeringen visar att 88 procent av föryngringsavverkningarna planteras. Plantering har ökat mycket sedan början av 2000-talet då omkring 60 procent av arealen föryngrades med plantering.

Tidigare var föryngring med så kallad naturlig föryngring vanligare än vad det är idag. Omkring en tredjedel av den avverkade arealen föryngrades med naturlig föryngring i början av 2000-talet jämfört med 7 procent enligt den senaste inventeringen.

Föryngring med hjälp av sådd var i början av 2000-talet nästan försumbar men ökade i början av 2010-talet till som mest 5 procent vid mätningen 2012/13. Vid den senaste inventeringen var andelen föryngring med sådd 3 procent.

På ungefär 2 procent av den föryngringsavverkade arealen utförs inga föryngringsåtgärder alls. Det är en liten minskning sedan början av 2000-talet då andelen var 3-4 procent av den avverkade arealen.

Resultaten avser treårsmedelvärden, redovisade som mittår (t.ex. 2002 = 2001–2003). Inventering utfördes per kalenderår 2000–2008 och från 2021, samt per avverkningssäsong (1 juli–30 juni) 2009/2010 –2019/2020, därav ändringen i beteckning. Från och med 2024 redovisas resultaten enligt de nya föreskrifterna i 6 § skogsvårdslagen (i kraft 1 april 2022). Kravet på antal huvudplantor/huvudstammar för godkänd föryngring har ändrats.

Resultaten avser treårsmedelvärden, redovisade som mittår (t.ex. 2002 = 2001–2003). Inventering utfördes per kalenderår 2000–2008 och från 2021, samt per avverkningssäsong (1 juli–30 juni) 2009/2010 –2019/2020, därav ändringen i beteckning. Från och med 2024 redovisas resultaten enligt de nya föreskrifterna i 6 § skogsvårdslagen (i kraft 1 april 2022). Kravet på antal huvudplantor/huvudstammar för godkänd föryngring har ändrats.

Resultaten avser treårsmedelvärden, redovisade som mittår (t.ex. 2002 = 2001–2003). Inventering utfördes per kalenderår 2000–2008 och från 2021, samt per avverkningssäsong (1 juli–30 juni) 2009/2010 –2019/2020, därav ändringen i beteckning. Från och med 2024 redovisas resultaten enligt de nya föreskrifterna i 6 § skogsvårdslagen (i kraft 1 april 2022). Kravet på antal huvudplantor/huvudstammar för godkänd föryngring har ändrats.

Markberedning

De senaste resultaten visar på relativt små förändringar jämfört med förra årets.

Andelen markberedd föryngringsareal i landet var 86 procent vid senaste mätningen. Det är ungefär som de senaste årens resultat men mer än i början av 2000-talet då omkring 80 procent av arealen markbereddes. Markberedning är vanligare i norra halvan av landet än i södra.

Markberedning på naturligt föryngrad mark var enligt den senaste inventeringen 49 procent vilket jämfört med början av 2000-talet är en minskning med 19 procentenheter.

Resultaten avser treårsmedelvärden, redovisade som mittår (t.ex. 2002 = 2001–2003). Inventering utfördes per kalenderår 2000–2008 och från 2021, samt per avverkningssäsong (1 juli–30 juni) 2009/2010 –2019/2020, därav ändringen i beteckning. Från och med 2024 redovisas resultaten enligt de nya föreskrifterna i 6 § skogsvårdslagen (i kraft 1 april 2022). Kravet på antal huvudplantor/huvudstammar för godkänd föryngring har ändrats.

Resultaten avser treårsmedelvärden, redovisade som mittår (t.ex. 2002 = 2001–2003). Inventering utfördes per kalenderår 2000–2008 och från 2021, samt per avverkningssäsong (1 juli–30 juni) 2009/2010 –2019/2020, därav ändringen i beteckning. Från och med 2024 redovisas resultaten enligt de nya föreskrifterna i 6 § skogsvårdslagen (i kraft 1 april 2022). Kravet på antal huvudplantor/huvudstammar för godkänd föryngring har ändrats.

Det senaste resultatet visar att det i genomsnitt finns 2 361 huvudplantor per hektar i landet. Förra årets resultat var 2 358 huvudplantor per hektar. Felmarginalen för årets mätning är ± 57 plantor vilket innebär att det inte går att säkerställa att årets antal är en ökning. Trendmässigt ser det ut som att antalet huvudplantor har minskat sedan början 2020-talet men inte heller det är en statistiskt säkerställd minskning.

Majoriteten av huvudplantorna utgörs av tall och gran. Tall dominerar i Norra Norrland och Södra Norrland. I Svealand är det ungefär lika många huvudplantor av gran och tall medan gran dominerar i Götaland. Under senare år har dock tallandelen ökat något i Svealand och Götaland, men visar en minskning igen. Observera att dessa förändringar inte är statistiskt säkerställda.

Björk, som huvudsakligen är självföryngrad, förekommer ofta i riklig omfattning i föryngringar. I återväxtuppföljningen prioriteras dock alltid barrträd före lövträd som huvudplantor, vilket förklarar varför antalet lövträd är relativt lågt bland huvudplantorna.

Björk är det vanligaste lövträdslaget och svarar för cirka 14 procent av huvudplantorna. Contortatall, lärk, ädellöv och övrigt löv är fortfarande av ringa omfattning där övrigt löv utgör cirka 3 procent enligt senaste resultatet.

Resultaten avser treårsmedelvärden, redovisade som mittår (t.ex. 2002 = 2001–2003). Inventering utfördes per kalenderår 2000–2008 och från 2021, samt per avverkningssäsong (1 juli–30 juni) 2009/2010 –2019/2020, därav ändringen i beteckning. Från och med 2024 redovisas resultaten enligt de nya föreskrifterna i 6 § skogsvårdslagen (i kraft 1 april 2022). Kravet på antal huvudplantor/huvudstammar för godkänd föryngring har ändrats.

Naturligt föryngrade plantor

Naturligt föryngrade plantor på planterade föryngringsavverkningar kan också räknas som huvudplantor och det är relativt vanligt. Senaste resultaten visar att för 3 procent av den planterade arealen är andelen naturligt föryngrade huvudplantor över 75 procent och på 19 procent är andelen naturligt föryngrade huvudplantor 50–75 procent. På 46 procent av den planterade arealen är andelen naturligt föryngrade huvudplantor 25–50 procent och på 33 procent av den planterade arealen är andelen naturligt föryngrade huvudplantor under 25 procent.

Resultaten avser treårsmedelvärden, redovisade som mittår (t.ex. 2002 = 2001–2003). Inventering utfördes per kalenderår 2000–2008 och från 2021, samt per avverkningssäsong (1 juli–30 juni) 2009/2010 –2019/2020, därav ändringen i beteckning. Från och med 2024 redovisas resultaten enligt de nya föreskrifterna i 6 § skogsvårdslagen (i kraft 1 april 2022). Kravet på antal huvudplantor/huvudstammar för godkänd föryngring har ändrats.

Självföryngrade plantor

Årets inventering visar att huvudplantor per hektar vid plantering fördelat på planterade respektive självföryngrade plantor ligger på 1 432 planterade respektive 967 självföryngrade huvudplantor. Andelen naturligt föryngrade huvudplantor vid plantering är i genomsnitt 40 procent.

Resultaten avser treårsmedelvärden, redovisade som mittår (t.ex. 2002 = 2001–2003). Inventering utfördes per kalenderår 2000–2008 och från 2021, samt per avverkningssäsong (1 juli–30 juni) 2009/2010 –2019/2020, därav ändringen i beteckning. Från och med 2024 redovisas resultaten enligt de nya föreskrifterna i 6 § skogsvårdslagen (i kraft 1 april 2022). Kravet på antal huvudplantor/huvudstammar för godkänd föryngring har ändrats.

Föryngrad skogsareal per beståndstyp

Enligt årets inventering är tallskog den vanligaste beståndstypen. På 40 procent av den föryngrade arealen är andelen tall större än 65 procent. På 24 procent av den föryngrade arealen är andelen gran större än 65 procent. På 20 procent av den föryngrade arealen är tall och gran tillsammans dominerande och på 14 procent dominerar varken barrträd eller lövträd. Fördelningen mellan beståndstyper kan förändras med beståndens utveckling.