Enligt Skogsvårdslagen (1979:429) ska skogsägaren anpassa åtgärder vid avverkning eller byggande av skogsbilvägar med hänsyn till rennäringen. Skogsägaren ska inom renskötselns året-runt-marker erbjuda berörd sameby tillfälle till samråd.

Det finns bestämmelser som reglerar hur du ska eller bör ta hänsyn till rennäringen. Dessa bestämmelser skiljer sig åt beroende på var i renskötselområdet du har din fastighet. 

Renskötselområdet

Skogsvårdslagens 31§ gäller i hela renskötselområdet och beskriver hur hänsyn ska tas till rennäringen vid föryngringsavverkning, beståndsanläggning och om skogsbilvägars sträckning.

I samband med anmälan om föryngringsavverkning eller anläggning av skogsbilväg bör hänsyn till rennäringen framgå. 

Skogsstyrelsen kan besluta om i vilken omfattning som hänsyn ska tas till rennäringen men hänsynen kan inte krävas i så stor utsträckning att den hindrar ett rationellt skogsbruk. På motsvarande sätt får hänsynen till rennäringen inte heller bli så liten att den motverkar en rationell renskötsel.

Renskötselns året-runt-marker

I samband med anmälan om föryngringsavverkning eller anläggning av en skogsbilväg inom året-runt-marker ska du redovisa vilken hänsyn du avser ta till rennäringen.

Till anmälan om avverkning inom renskötselns året-runt-marker, ska ett skriftligt bevis följa med som visar att berörd sameby har getts möjlighet till samråd. Protokollet kan bifogas när du skickar in din anmälan.

Skogsstyrelsens samrådsblankett kan användas för att dokumentera samråd mellan dig som markägare och berörd sameby. I vissa fall kan Skogsstyrelsen förbjuda avverkning om rennäringen påverkas i för hög grad.

Fjällnära skog

I samband med ansökan om avverkning i fjällnära skog ska du redovisa vilken hänsyn du avser ta till rennäringen. När Skogsstyrelsen medger tillstånd till avverkning i fjällnära skog kommer den hänsyn som du ska ta till rennäringen föreskrivas i beslutet. Hänsynen som kan föreskrivas i ett tillståndsärende kan avse hyggets storlek och lokalisering, avverkningsform eller liknande.

Inför beslut om tillstånd till avverkning kan Skogsstyrelsen komma att erbjuda konsultation till företrädare för samer.

Föryngringsavverkning innebär att du avverkar träden i ett äldre bestånd och därmed ger plats för en ny generation skog. En föryngringsavverkning behöver planeras väl och för hänsyn till renskötseln finns nedan aspekter att beakta.

Hänglav

Tidpunkten när avverkningen sker kan vara viktig för renskötseln, eventuellt kan renarna på väg till vinterbete eller året-runt-bete tillgodogöra sig den hänglav som finns uppe i trädtopparna hamnar tillgängligt för renarna när träden fällts.

Överhållning, att du skjuter upp avverkningstidpunkten i några år, av skogen är en annan åtgärd som kan göra att hänglaven finns kvar längre samt att åldersfördelningen i ett område blir mer varierad. Grupper med hänglavsbärande träd är viktiga att spara så att lav kan spridas in i det uppväxande. Det är viktigt att gruppen är tillräckligt stor och placeras vindskyddat så att laven inte blåser ut.

Kantzoner mot våtmarker och vattendrag är områden som är viktiga både för rennäringen och naturvården. Förutom att det ofta finns hänglav i dessa miljöer kan de bland annat vara viktiga för fåglar, reglera temperaturen i vattendrag och begränsa näringsläckage.

Marklav

Att föryngra med fröträdställning i stället för att plantera skog kan gynna snöförhållandena på föryngringsytan under plantskogsstadiet till ungskogsstadiet. Snön blir inte lika hårt packad av vinden. Renarna påverkas av snöförhållandena och har svårt att gräva fram marklavarna vid tjockt kompakt snötäcke. Det är speciellt viktigt på vinterbetesmarker med marklav. Föryngringen kan dessutom bli mer ojämn än vid plantering vilket i längden kan underlätta framkomligheten.

Hyggesstorlek kan också påverka. På en större kal ytan kan snön packas hårdare än på mindre ytor. Detta kan påverka renarnas möjligheter att gräva sig ner till marklaven. På ett mindre hygge kan hänglaven från omgivande bestånd lättare spridas in till den uppväxande skogen. Det tar längre tid för en större yta.

Marklav är känslig för övertäckning. Att samla avverkningsresterna efter en avverkning har fördelar både genom att marklaven inte täcks över och för att framkomligheten förbättras. Placera gärna rishögarna där det inte finns någon marklav. Viktigt dock att man inte utarmar de svagaste markerna genom att plocka ut näring.

Plantering eller sådd med contortatall bör undvikas inom renskötselområdet. Contortatallen har ett yvigare växtsätt med grövre grenar än svensk tall. Det begränsar framkomligheten. Contortans barr är längre än den svenska tallens barr och det blir en barrmatta under contortatallarna. Den kväver marklaven som behöver ljus. Det är extra viktigt inom rennäringens särskilt viktiga områden så som flyttleder inklusive svåra passager samt rastbeten.

Skador av renskötsel

Skador på plant- och ungskog inom renskötselområdet hanteras i särskild ordning av Skogsstyrelsen. Som fastighetsägare eller representant för samebyn vänder du dig till oss på Skogsstyrelsen för hantering av uppkomna skador. Följ länken för mer information.

Även för gallring gäller att den ska göras i rätt tid och till rätt täthet. Grundytan bör hållas på en sådan nivå att ljusinsläppet till eventuell marklav är tillräckligt.

Vid gallringen har du möjlighet att planera för hänsyn vid senare åtgärder såsom föryngringsavverkning. Det kan vara värdefullt för framtida grupper med hänglavbärande träd så att de har möjlighet att bli mer stormsäkra.

Gödsling och askåterföring bör inte utföras i områden som är viktiga för renskötseln. I skogsvårdslagen anges att kvävegödsling av skogsmark bör ståndortsanpassas och inte utföras på marker med lägre ståndortsindex än
T 16 samt lavmarker.

Gödslingen förändrar markvegetationen i beståndet och det finns forskning som visar att renar undviker gödslade bestånd.

Markberedning är en åtgärd som påverkar renskötseln mycket om den gör utan tanke på renskötseln. Markpåverkan kan bli så kraftfull att framkomligheten begränsar, marklav försvinner vid markberedningen och det kan ta lång tid för den att återväxa. Utöver detta kan renarna känna en jordlukt genom snön och då inte vilja gräva sig ner till eventuell marklav som finns mellan markberedningsfårorna.

Markberedning som behövs för att trygga återväxten av skog bör ske med minsta möjliga påverkan på marker med lavinslag. På marker där lavar täcker 10 – 25 procent av bottenskiktet bör markberedning påverka högst 40 procent av markytan. På marker där lavar täcker mer än 25 procent av bottenskiktet bör markberedning påverka högst 20 procent av markytan. Markberedningen behöver inte beröra mer areal än vad som behövs för tillräckligt antal planteringspunkter.

På vissa marker, svagare marker såsom lavmarker, behövs ingen markberedning för att säkra återväxten, det kan räcka med avverkningsmaskinernas band för att göra tillräcklig störning för föryngringen.

När markberedning utförs bör den om möjligt ske med en riktning så att framkomligheten vid flyttning och samling av renar inte försvåras.

Röjning av ungskog bör göras i rätt tid och till rätt täthet, både för virkeskvaliteten och med hänsyn till renskötseln. Röjning i rätt tid underlättar framkomligheten och ger större ljusinsläpp vilket gynnar tillväxt av eventuell marklav.

I samband med röjningen är det viktigt att hålla stubbarna låga, detta för att inte orsaka skador på renar och andra djur. Halvhöga röjstubbar som göms i snö kan begränsa framkomligheten.

Försök att samverka med dina fastighetsgrannar så att mindre mark behöver tas i anspråk för vägområdet. Detta är värdefullt för många, för markägarna, skogsproduktionen, naturvården och renskötseln. Innan du planerar en skogsbilväg är det bra att kontakta samebyn för att undvika att planera den så att olägenhet uppstår för renskötseln. Undvik att dra väglinjen så att särskilt viktiga områden för renskötseln skärs av.

Vid en redan byggd skogsbilväg kan tidpunkt för plogning av denna påverka renskötseln, då en plogad skogsbilväg kan styra renarna ut ur området. En kontakt med samebyn kan vara lämpligt.