Återvätningsavtal
Dikade torvmarker släpper ut mycket växthusgaser. Du kan bidra till stor klimatnytta genom att sätta igen dikena och på så sätt återväta bördiga torvmarker. Genom att teckna ett återvätningsavtal kan du få ekonomisk ersättning. Skogsstyrelsen ombesörjer att dikespluggningen blir utförd och står för kostnaden. Välkommen att skicka in din intresseanmälan.
Syftet med ett återvätningsavtal är att återväta dikad mark permanent och på så sätt minska utsläppen av växthusgaser. Växthusgaserna bildas när torven bryts ner. Vatten hindrar nerbrytning av torv. Genom att plugga dikena och höja grundvattennivån, minskar utsläppen av växthusgaser sammantaget kraftigt på bördiga torvrika marker. Metanutsläppen ökar, men mängden är liten och betydligt mindre klimatpåverkande än koldioxiden från den dikade marken.
Återvätningsavtal
Återvätningen kommer att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till ett bättre klimat. Återvätningen kommer också att sänka tillväxten på objektet och göra det mindre tillgängligt för körning med stora skogsmaskiner. Genom att teckna ett återvätningsavtal kan du få en engångsersättning för minskat markvärde. I avtalet regleras bland annat hur återvätningen på objektet ska gå till, vad du som markägare avstår ifrån och vilken ersättning du får.
Bra att veta:
- Avtalstiden är 50 år.
- Avtalet innebär ingen begränsning när det gäller nyttjandet av de träd som växer på marken som återväts.
- Skattemässigt fungerar återvätningsavtal på samma sätt som ett naturvårdsavtal.
Så här går det till
- Du kan anmäla intresse för att teckna återvätningsavtal genom att fylla i ett formulär på Skogsstyrelsens webbplats. Skogsstyrelsen kommer också i vissa fall att direkt kontakta markägare för att undersöka intresset.
- Om objektet uppfyller kraven och Skogsstyrelsen och länsstyrelsen inte ser några andra hinder, gör vi i samråd en plan för hur återvätningen ska genomföras och tecknar ett återvätningsavtal.
- Du får ersättning för minskat markvärde enligt en särskild taxa.
- Om du tänkt föryngringsavverka på objektet, får du tid på dig att göra det. Du anmäler själv avverkningen på vanligt sätt. Om du begär dispens i din avverkningsanmälan, kan du i vissa fall få slutavverka icke slutavverkningsmogen skog efter att återvätningsavtalet är tecknat. Avtalet innebär inte omläggning till annan markanvändning.
- Skogsstyrelsen ombesörjer att dikespluggningen blir utförd enligt den plan som finns med i avtalet. Skogsstyrelsen står för kostnaden för både planeringen och genomförandet av pluggningen.
- Du kan sedan låta området självföryngra. Marken är återvätt och utsläppen av växthusgaser har minskat, till nytta för klimatet. Med tiden återskapas en sumpskog med värden även för mångfalden.
Så går det till att plugga diken vid återvätning
Bördiga torvmarker är prioriterade
Syftet med återvätningsavtal är klimatnyttan. Därför ska bördiga torvmarker, grästyp eller bättre, prioriteras eftersom de läcker ut mest växthusgaser.
Läs mer om återvätning av torvmark
Tills vidare prioriteras återvätningsobjekt som:
- är bördiga torvmarker
- får ett påverkansområde som endast rör en fastighet
- inte innebär pluggning av diken som är rätade naturliga bäckar eller har vattenflöde året om. Sidodiken är OK.
- har fungerande diken
- inte påverkas av ett markavvattningsföretag
- inte påverkar vägar eller annan infrastruktur negativt
- inte påverkar skyddsvärda kulturminnen negativt
- har ett torvskikt som är minst 3 decimeter djupt på minst ett hektar
- har någorlunda plan markyta
- inte har hög andel skog med redan höga naturvärden.
Är du osäker om ditt objekt uppfyller prioriteringskraven? Skicka in en intresseanmälan så hör vi av oss.
Välkommen att fylla i formuläret för att anmäla intresse för att återväta dikade torvmarker. Du förbinder dig inte till något. Vi hör sedan av oss till dig.
Genom att teckna ett återvätningsavtal kan du få en engångsersättning för minskat markvärde.
Engångsersättning, kronor per hektar
| Län | Bonitet | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Låg bonitet | Mellan | Hög bonitet | Mycket hög bonitet | |||
|
Norrbotten Västerbotten |
1 750 | 1 750 | 5 250 | 6 825 | ||
|
Jämtland Västernorrland |
1 750 | 5 250 | 8 750 | 11 375 | ||
|
Dalarna Gävleborg |
3 500 | 7 000 | 12 250 | 15 925 | ||
|
Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Södermanland Gotland |
3 500 | 8 750 | 14 000 | 18 200 | ||
|
Västra Götaland Östergötland Jönköping Kalmar Kronoberg |
3 500 | 14 000 | 28 000 | 36 400 | ||
|
Halland Skåne Blekinge |
5 250 | 15 750 | 35 000 | 45 500 | ||
Så beräknas ersättningen
Ersättningen utgår från att återvätningen beräknas sänka tillväxten med i snitt 25 procent. Utifrån det och att bärigheten blir sämre är ersättningen beräknad till 35 procent av markvärdet. Markvärdet beräknas med Lantmäteriets förenklade skogsnorm. Någon ersättning för träden utgår inte då avtalet inte hindrar avverkning. Virkesvärdet är ditt.
Frågor och svar
Det innebär bara att du meddelar Skogsstyrelsen att du är intresserad av att veta mer om möjligheterna att återväta ett eller flera områden på din fastighet. Du förbinder dig inte till något. Skogsstyrelsen tittar först på områdena på kartan och tar sedan kontakt med dig så att vi kan diskutera vidare. Vi kontaktar dig normalt inom ett par månader.
Utsläppen minskar i stort sett på en gång när grundvattennivån stigit. Hur fort grundvattennivån stiger, beror på vattenflödet genom området. Det tar vanligtvis från någon vecka till några månader.
I den återvätning Skogsstyrelsen arbetar med är metanavgången i mängd liten och betydligt mindre klimatpåverkande än koldioxiden från den dikade marken. Detta eftersom grundvattenytan höjs, men nivån ligger fortfarande under markytan till skillnad från en våtmark med vattenspegel.
Skogsstyrelsen planerar hur pluggningen ska gå till och tar i samråd med dig fram ett traktdirektiv för åtgärden. Skogsstyrelsen ser också till att själva pluggningen blir gjord. Den görs vanligtvis av en entreprenör som Skogsstyrelsen har avtal med. I små diken kan pluggarna göras av bara torv och annan jord. I större diken görs också någon form av palissadförstärkning samt ett ytligt omlöp. Skogsstyrelsen står för kostnaden för både planeringen och genomförandet av pluggningen.
Du kan avverka skogen som står på området före återvätningen om du inte hellre har den kvar. Det mesta av gran får gärna tas bort. Efter återvätning, och eventuell självföryngring, sköter du området lämpligen med plockhuggning eller avsätts till fri utveckling. Trädtillväxten sänks oftast men inte alltid. Det blir normalt inte möjligt att köra med tunga maskiner på marken längre, utom vid god tjäle eller en längre tids torka.
Skogsstyrelsens nuvarande bedömning är att ur klimatsynvinkel är återvätning av all torvmark utom den allra magraste motiverat i Götaland samt i de klimatmässigt varmare delarna av Svealand och Norrland. I övriga landet är det främst återvätning av före detta jordbruksmark som kan bli aktuell för återvätningsavtal.
För närvarande har Skogsstyrelsen bara möjlighet att sköta både planering och pluggning för de markägare som tecknar ett återvätningsavtal. Om området har höga naturvärden, kan det finnas möjligheter inom stödet Nokås.
Du får ersättning för att markvärdet minskar på den areal som får sänkt bärighet och skogstillväxt till följd av dikespluggningen. Värdeminskningen är större på bördiga marker. Ju bördigare mark, desto större utsläpp av växthusgaser dessutom.
Vill du försumpa eller återväta ett område främst för att förstärka redan höga miljövärden? Då kan istället stödet Nokås vara en möjlighet för dig.
Flera myndigheter, fonder och stiftelser erbjuder möjlighet att söka olika bidrag, stöd och ersättningar som på olika sätt rör våtmarker. Vilka stöd som går att söka beror på vem som söker, var våtmarken ligger och vilka resultat som insatsen ska ge.
Information om bidrag för att anlägga, återväta eller restaurera våtmarker (naturvardsverket.se)