Statistik om skog och skogsbruk inom renskötselområdet
Hur mycket lavrik mark finns i renskötselområdet? Är det någon skillnad i förekomst mellan produktiv skogsmark och övrig skogsmark? Statistiken ger en bild av skogen och skogsbruket inom renskötselområdet, med fokus på bland annat lavförekomst, markberedning och stamantal i ung tallskog.
Statistiken omfattar renskötselområdet enligt Sametingets definition och baseras på uppgifter från Riksskogstaxeringen vid SLU.
Lavtyp och lavrik mark
Förändring i förekomst
På produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden finns statistik över lavtyp sedan 1950-talet. Arealen har minskat från 1.3 miljoner hektar i mitten av 1950-talet till 302 000 hektar 2023. Det motsvarar en minskning med 77 procent.
För lavrik mark finns jämförbar statistik från mitten av 1980-talet. Från mitten av 1980-talet till början av 2000-talet varierade arealen huvudsakligen mellan 600 000 och 700 000 hektar. Från omkring 2002 minskade arealen under drygt ett decennium till 450 000 hektar. Sedan 2019 har arealen ökat och uppgick 2023 till 606 000 hektar.
Produktiv skogsmark och övrig skogsmark
Från 2005 kan utvecklingen även jämföras mellan produktiv skogsmark och övrig skogsmark. Övrig skogsmark har här beräknats som skillnaden mellan all skogsmark och produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden.
De förändringar som syns sedan 2005 har framför allt skett på den produktiva skogsmarken. För lavtyp minskade arealen på produktiv skogsmark med 32 procent mellan 2005 och 2023, jämfört med 12 procent på övrig skogsmark. Skillnaden är tydligare för lavrik mark under perioden med minskande areal. Mellan 2005 och 2013 minskade arealen med 29 procent på produktiv skogsmark, jämfört med 7 procent på övrig skogsmark.
Året-runt-marker och övriga marker
För Norrbotten och Västerbotten redovisas statistiken över produktiv skogsmark även uppdelad på året-runt-marker och marker som inte är året-runt-marker.
I Norrbotten fanns år 2023 55 000 hektar lavtyp inom året-runt-markerna och 59 000 hektar utanför. I Västerbotten var skillnaden större. 7 000 hektar lavtyp inom året-runt-markerna och 48 000 hektar utanför.
Även för lavrik mark var arealen större utanför året-runt-markerna. År 2023 fanns 126 000 hektar inom och 157 000 hektar utanför året-runt-markerna i Norrbotten. I Västerbotten var motsvarande arealer 19 000 respektive 142 000 hektar.
Utvecklingen över tid är i stora drag likartad för de två områdestyperna. Arealen lavtyp har minskat, medan lavrik mark har minskat under en period och därefter ökat.
Hänglav
År 2023 förekom hänglav på 92 procent av granarna med en diameter på minst 15 centimeter. Motsvarande andel för hela landet var 63 procent. Inom året-runt-marker var andelen 98 procent och utanför året-runt-marker 90 procent.
Contortaskog
År 2023 fanns 441 000 hektar contortaskog inom renskötselområdet. Arealen har legat omkring 400 000–470 000 hektar sedan mitten av 2000-talet.
Den årliga arealen som skogsodlats med contortatall har minskat sedan 1980-talet. I mitten av 1980-talet uppgick den till 30 000 hektar per år. Under senare år har den varit omkring 2 000–3 000 hektar per år inom renskötselområdet.
Föryngring
Tall är den vanligaste beståndstypen på föryngrad areal inom renskötselområdet. År 2023 utgjorde tall- eller contortaskog 68 procent av den föryngrade arealen, medan granskog stod för 27 procent.
Fördelningen mellan beståndstyperna har varierat över tid. Andelen tall- eller contortaskog har varierat under perioden, medan andelen granskog har ökat jämfört med 1980-talet.
Beståndstypen bestäms utifrån de träd som finns på den föryngrade arealen och omfattar därför även träd som har föryngrats naturligt.
Markberedning
Markberedning inom renskötselområdet sker huvudsakligen på marker där mossor dominerar bottenskiktet. År 2023 utgjorde friskmosstyp 75 procent av den markberedda arealen, medan lavtyp och lavrik mark utgjorde 4 respektive 3 procent.
Fläckmarkberedning och kontinuerlig markberedning, exempelvis harvning, är de vanligaste metoderna inom renskötselområdet. År 2023 stod de tillsammans för 94 procent av den markberedda arealen, varav 54 procentenheter var fläckmarkberedning och 40 procentenheter kontinuerlig markberedning.
Stamantal i ung tallskog
Tätheten i ungskog påverkar hur mycket ljus som når marken. I glesare ungskog når mer ljus ner till markvegetationen, vilket skapar förutsättningar för förekomst och tillväxt av marklav. Stamantalet i ungskog är därför en av de faktorer som kan ha betydelse för mängden marklav.
Antalet levande träd per hektar i tallungskog har ökat sedan 1980-talet. I den lägre ungskogen ökade stamantalet från omkring 2 160 stammar per hektar 1985 till omkring 3 960 stammar per hektar 2023. I den högre ungskogen ökade stamantalet från omkring 2 480 till omkring 5 530 stammar per hektar under samma period.