Bättre uppföljning efter restaurering av vattendrag
Det går att förbättra uppföljningen av vilka effekter som restaurering av vattendrag resulterat i. Det framgår av Grip on Lifes rapport som undersöker uppföljningen av vattenprojekt. Bland annat pekar rapporten på behovet av tydligare dokumentation av restaureringsåtgärder. Fokus i rapporten ligger dock på hur den data som faktiskt finns bäst kan användas.
Stora insatser har gjorts och görs i Sverige för att restaurera olika typer av naturmiljöer. Ofta görs också uppföljningar för att få kunskap om vad restaureringen hade för effekter på sikt. Men vilken kvalitet håller uppföljningarna?
På uppdrag av Grip on Life har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, utvärderat och sammanställt effektuppföljningar av genomförda åtgärder i vattendrag som gjorts av tidigare EU Life-projekt i Sverige.
En central del av rapporten är en övergripande granskning av datakvalitet, metodik och datatillgänglighet. Rapporten pekar på att det ofta kan saknas enhetlig provtagning och vara ojämn tidsmässig täckning, samt att data som inte alltid specifikt samlats in inom projektet har använts i uppföljningen.
Några av förbättringsförslagen som SLU-forskarna ger är tydligare dokumentation av åtgärder, samordning mellan aktörer, och mer ändamålsenliga provtagningsmetoder. Fokus i rapporten är dock hur nuvarande data kan nyttjas på bästa möjliga sätt.