Nu behövs ett konstruktivt samarbete mellan myndigheter och skogssektorn för att ta fram bättre kunskap och åtgärder med syftet att bevara de höga naturvärden som finns i våra kontinuitetsskogar. Det skriver generaldirektör Staffan Norin i ATL med anledning av debatten kring Skogsstyrelsens rapport om tillståndet för biologisk mångfald i skogen.
Det är bra att Skogsstyrelsen debatteras med olika perspektiv och kunskap. Diskussionerna kring vår rapport om den biologiska mångfalden i skogen har dock även inneburit att siffror och texter har ryckts ur sitt sammanhang, och missuppfattningar och misstänkliggörande har förekommit, vilket jag beklagar.
I stället behövs konstruktivt samarbete mellan myndigheter och skogssektorn för att ta fram bättre kunskap och åtgärder med syftet att bevara de höga naturvärden som finns i våra kontinuitetsskogar. Det behövs ett nyfiket utforskande snarare än låsta uppfattningar.
Men, vi tar det från början.
I rapporten Biologisk mångfald i skogen konstaterades att läget för den biologiska mångfalden i skogen sammantaget är allvarligt. Rapporten talar om behovet av att bevara höga naturvärden, om naturvårdande skötsel och dessutom om klimatförändringarna som förstärker utmaningarna. Kontinuitetsskogar är bara en del av rapporten. Vi har fått frågor om denna del och därför gjorde vi en fördjupad analys av data och metoder.
Analysen visade ett beräkningsfel om avverkningsnivån i dessa skogar för år 2022. Den felaktiga siffran kom från ett äldre underlag, ej framtaget av Skogsstyrelsen. Nivån på avverkningarna visade sig vara kraftigt underskattad. Felet har nu rättats. Däremot påverkade det inte rapportens redovisade scenario, eftersom slutsatsen om avverkningstakten bygger på siffror från 2023–2025.
Kritiken mot rapporten och Skogsstyrelsen har kretsat runt beräkningsfelet, att vi drar för långtgående slutsatser utifrån rapportens underlag samt att rapporten överdriver det dåliga tillståndet för den biologisk mångfalden i skogen. Rapporten visar att det sker betydande avverkning – i storleksordning cirka 26 000 hektar per år – i så kallade värdekärnor och sannolik kontinuitetsskog.
En förekommande missuppfattning har handlat om att kontinuitetsskogar eller naturskogar skulle vara borta om 26 år med dagens avverkningstakt. Men då bortser man från att skog också skyddas. Därför har vi varit noga med att poängtera att scenariot tar hänsyn både till takten i hur mycket som i dag avverkas och skyddas. Det betyder att om ingen ytterligare sådan skog skyddas från i dag skulle, med nuvarande avverkningstakt, all sådan skog utanför reservaten vara avverkad om cirka 50 år.
När det gäller underlagen som använts i rapportarbetet – framför allt kartskiktet för kontinuitetsskogar – finns det osäkerheter vilket vi nu ytterligare har förtydligat i den reviderade rapporten. Utifrån detta samt andra studier och erfarenheter bedömer vi att underlaget ger en bra övergripande bild genom att indikera förekomsten av skogar med potentiellt höga naturvärden.
Skogsindustriföretagen har initierat en dialog för åtgärder och fördjupad kunskap kring naturvärden i kontinuitetsskogar. Det är precis så vi ska fortsätta lägga kraft och fokus för att få effekter i skogen.
Staffan Norin, generaldirektör, Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8–16.30