Skadorna i den svenska skogen av älgens och andra vilda hjortdjurs bete, är fortsatt på en allvarligt hög nivå. Det visar de nationella resultaten från Skogsstyrelsens inventering. Var tionde ungtall har fått en viltbetesskada senaste året och det är i nivå med tidigare års inventeringar.
Älgarnas och andra vilda hjortdjurs bete på träd orsakar skador som leder till minskad tillväxt och försämrad virkeskvalitet, vilket ger stora förluster för samhället och enskilda markägare. Ett högt betestryck påverkar också skogens kolinlagring negativt och försämrar för den biologiska mångfalden när viktiga lövträd betas ned.
Varje år mäter Skogsstyrelsen antalet skador på unga tallar i omkring 30 000 provytor över hela landet genom inventeringen Äbin (älgbetesinventering). Årets inventering visar att 10 procent av ungtallarna som inventerats har skador efter att hjortdjuren tuggat på dem. Det är dubbelt så högt som målet på maximalt 5 procent. Nivån har med några procents variation legat runt tio procent sedan inventeringen i nuvarande form startade 2016.
– Skadorna varierar i olika delar av landet och vi ser förbättringar lokalt. Men att nivån nationellt står och stampar visar att det krävs en ytterligare kraftansträngning för att nå målet om maximalt 5 procent årligt skadade tallar, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Bäst resultat visar Västernorrland, där andelen skador minskade till endast 3 procent. Det behövs dock fler år med liknande resultat för att säkerställa en ihållande förändring.
Norrbottens län: 10 procent skador. Efter en tydlig nedgång under 2025 ligger länet i princip kvar på förra årets nivå.
Västerbottens län: minskar till 9 procent. Minskningen förra året fortsätter därmed även i år efter toppåret 2024 då skadorna låg på 13 procent.
Jämtlands län: står kvar på 10 procent, en nivå som länet haft i princip sedan 2022.
Västernorrlands län: minskade till en rekordlåg nivå på 3 procent. Har stadigt minskat senaste åren från 13 procent under 2023.
Gävleborgs län: 10 procent skador. Här har läget försämrats efter några år av lägre skador. Länet hade 7 procent under 2025.
Tidigare i år presenterades resultaten från Svealand och Götaland som visade en relativt oförändrad skadenivå för Svealand på 11 procent. Götaland visade på en tydlig förbättring ned till 9 procent, vilket är rekordlågt för den landsdelen.
Ett sätt att skapa mer mat för den mängd hjortvilt som finns och därmed minska skadorna, är att satsa på mer tall efter avverkning på rätt mark där tallen trivs. I Norrland har andelen tall på så kallade mellanmarker ökat senaste åren och ligger nu på drygt 50 procent, enligt inventeringen.
– Även om skadorna i skogen verkar plana ut på 10 procent på många håll så får vi se vad det innebär för skadeläget framöver eftersom vi nu har en ökande älgstam igen, säger Christer Kalén.
Inventeringen av betesskadorna på svenska skogen kallas för Äbin (älgbetesinventering) även om skadorna omfattar fler hjortdjur.
Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 30 000 provytor i cirka 10 000 ungskogar nationellt. Inventeringen baseras på en kvalitetssäkrad statistisk metod som beräknar hur många av träden inom ett inventeringsområde som skadats av hjortdjur. Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Älgbetesinventeringen är ett av flera verktyg som används i älgförvaltningen när Älgförvaltningsområdena skriver sina förvaltningsplaner för sin älgstam.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8–16.30