I ansökan behöver du beskriva hur du planerat din åtgärd. Vilka av frågorna du behöver besvara beror på vilken typ av åtgärd som du planerar att utföra. Syftet med de beskrivningar du lämnar in är att vi ska få tillräcklig kunskap och förståelse för din planerade åtgärd för att kunna bedöma om den följer gällande lagstiftning. Några av de uppgifter du behöver ha med i din ansökan är:

Uppgifter om fastighet och ägare 

För att vi ska kunna hantera din ansökan behöver vi vissa grundläggande uppgifter som till exempel namn på markägaren och fastighet. Vi behöver också en tydlig karta för att se vad som berörs av den planerade avverkningen.

Beskrivning av åtgärd

Vi behöver veta vilket typ av åtgärd som ska genomföras. Är det till exempel en föryngringsavverkning eller en avverkning för annat ändamål? Du kan dessutom anmäla skyddsdikning och uttag av GROT vid samma tillfälle och detta behöver då beskrivas i ansöka. Beroende på vad du ansöker om behöver du dessutom komplettera med ytterligare uppgifter. För föryngringsavverkning behöver du till exempel beskriva vilka återväxtåtgärder du planerar att vidta.

Planering återväxt

För att vi ska kunna bedöma de planerade åtgärderna för återväxt så behöver du även beskriva detta i din ansökan. Ska du till exempel markbereda, plantera, så eller lämna fröträd? Här är det bra att planera hur återväxten ska gå till i god tid inför en åtgärd för att kunna anpassa metoden efter förhållandena på den specifika platsen.

Hänsyn till naturvärden, kulturmiljövärden och rennäringens intressen

Finns det en bäck, kolbotten eller kanske ett fågelbo på området där du planerar en åtgärd? I din ansökan behöver du beskriva vilken hänsyn du planerar att ta till naturvärden och kulturmiljövärden. Här ingår även den hänsyn du planerar för att inte påverka fridlysta arter på ett förbjudet sätt. Inom delar av landet behöver du även beskriva vilken hänsyn du planerar att ta till rennäringens intressen. Tänk på att vara så tydlig som möjligt i din beskrivning, det blir då lättare för oss att bedöma den planerade åtgärden.

Det finns vissa krav på uppgifter som du behöver ha med för att din ansökan ska vara giltig. Vi kommer inte påbörja handläggningen om inte dessa uppgifter finns med. Obligatoriska uppgifter är:

• Typ av åtgärd
• Fastighetens namn
• Ägare
• Karta som visar området som omfattas av anmälan
• Beskrivning av vilka återväxtåtgärder som du planerar
• Beskrivning av vilken hänsyn du planerar att ta till natur- och kulturmiljövärden (ska även framgå av karta)
• Beskrivning av vilken hänsyn du planerar att ta till rennäringens intressen.

När din ansökan kommit in granskas den automatiskt mot information som finns i olika kartskikt som till exempel registrerade natur- eller kulturmiljövärden där det kan krävas hänsyn i samband med avverkningen. Resultatet av den automatiska granskningen jämförs med de uppgifter du angett i din ansökan.

Utifrån den automatiska granskningen kan din ansökan prioriteras för manuell handläggning. I de fallen granskas din ansökan av en handläggare på något av Skogsstyrelsens kontor. Handläggaren kontrollerar din ansökan mot reglerna i skogsvårdslagstiftningen och miljöbalken och om det finns risk att åtgärden inte följer kraven i lagstiftningen.

Ibland kan en djupare utredning behöva göras. Om de uppgifter som du har med i din ansökan inte är tillräckliga för att vi ska kunna göra en tillräckligt god bedömning av åtgärden kan vi komma att begära in mer uppgifter från dig.

En ansökan om tillstånd för avverkning är också en anmälan om samråd enligt miljöbalken och granskningen sker därför både utifrån skogsvårdslagens och miljöbalkens krav.

Utifrån de samlade uppgifterna i ärendet gör vi sedan en bedömning kring om vi behöver utöva någon form av tillsyn. Det kan till exempel röra sig om ett föreläggande om hänsyn till naturmiljön.

Vanligt med fältbesök för fjällnära skog 

När en ansökan handläggs för fjällnära skog innebär det oftast att ett fältbesök behöver göras vilket gör att handläggningen kan pågå en längre tid.

För tillfället har Skogsstyrelsen många ansökningar om avverkning som ska hanteras och handläggningen kan därför ta något längre tid än normalt.

Skogsstyrelsen kan neka tillstånd till avverkning på hela eller delar av den ansökta arealen. Detta kommer att meddelas i ett beslut. Avverkningstillstånd kan inte ges för åtgärder som väsentligt kan komma att påverka natur- och kulturmiljövärden, åtgärder som gör att en miljökvalitetsnorm inte följs eller om nyttan av att bygga en skogsbilväg inte motsvarar kostnaden för den. Det kan även finnas andra skäl till att tillstånd till avverkning nekas på ett visst område, till exempel att skogen inte uppnått lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning eller att hygget riskerar bli för stort. I fjällnära skog får den sammanhängande ytan utan säkerställd föryngring vara högst 20 hektar stor.

Beroende på skälet till att du får avslag på din ansökan om tillstånd kan du som markägare eller innehavare av särskild rätt till fastigheten ha rätt till ersättning. I skogsvårdslagen 19 § finns mer att läsa om detta.

Hantering av ersättningsanspråk

Ersättningen som kan aktualiseras är så kallad intrångsersättning och motsvarar 125 procent av fastighetens marknadsvärdeminskning till följd av beslutet. Det är endast möjligt att få ersättning en gång per område.

Har du ersättningsanspråk till följd av beslutet ska du kontakta Skogsstyrelsen så snart som möjligt så att myndigheten kan starta upp ett intrångsersättningsärende och göra en prövning av rätten till ersättning.

När det finns ett ersättningsanspråk tar Skogsstyrelsen upp frågan om ersättning med berörda markägare i turordning. Konkret innebär detta att Skogsstyrelsen gör en uppmätning av volymen i det aktuella området. Skogsstyrelsen samlar sedan in annan information om området som, tillsammans med en analys av relevanta försäljningar av skogsfastigheter i närområdet, ligger till grund för värderingen och därmed intrångsersättningen. Du som markägare får sedan denna värdering för påseende och möjlighet att komma med synpunkter på värderingen.

Vad händer om vi inte kommer överens?

Om Skogsstyrelsen och markägaren inte kommer överens om ersättningen kan markägaren stämma staten i domstol. Det måste markägaren i så fall göra inom ett år från det att det nekade tillståndet vann laga kraft, för att inte förlora sin rätt att få sitt ersättningsanspråk prövat i domstol.

Ansökan om stämning (domstol.se)

Skogsstyrelsen kan neka tillstånd till avverkning på hela eller delar av den ansökta arealen. Detta kommer då att meddelas i ett beslut. Till skillnad från i fjällnära skog finns det inga särskilda regler för ersättning för nekad avverkning i ädellövskog. Det finns dock mer allmänna bestämmelser som skulle kunna bli aktuella i vissa sådana fall.

Skogsstyrelsen sparar och behandlar de personuppgifter som du som markägare eller ombud har angett i ansökan om avverkning. Anledningen är att vi behöver kunna kommunicera med dig när vi handlägger ditt ärende. I samband med handläggningen hämtar vi även uppgifter från Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna, till exempel om fastighetsägare och eventuella hänsynsobjekt på fastigheten.

Dessutom använder vi uppgifterna inom vår verksamhet och som underlag för att kunna utveckla verksamheten och utföra vårt myndighetsuppdrag. Bland annat för vi statistik över antalet avverkningsansökningar och gör analyser för att utveckla skogsskötseln.

Vi vill också informera dig om att handläggningen av ditt ärende kan innebära att vi lämnar dina uppgifter vidare till länsstyrelser, kommuner och Försvarsmakten.

Den rättsliga grunden för att vi sparar och behandlar dina personuppgifter är följande:

• För avverkningsärendet är den rättsliga grunden myndighetsutövning.
• För publicering av statistik är den rättsliga grunden rättslig förpliktelse och allmänt intresse.
• För utveckling av verksamheten och för att kunna genomföra vårt myndighetsuppdrag är den rättsliga grunden allmänt intresse.

Vi bevarar dina uppgifter enligt de krav som gäller i arkivlagen.