Så här kan en utredning om fridlysta arter gå till
På den här sidan beskriver vi hur en utredning om fridlysta arter kan gå till och vad du som markägare behöver tänka på när du ska planera och sen göra en ansökan eller anmälan. Du kan även läsa om hur det går till när Skogsstyrelsen handlägger ärendet samt fattar beslut.
Planera din åtgärd
Genom att ha en god planering och tillämpa en förebyggande strategi kan du förhindra att artskyddsförordningens förbud aktualiseras. Det är viktigt att du har rätt kompetens, planerar för skogsbruket och enskilda åtgärder.
Rätt kompetens
Använd och ta fram egna kunskapsunderlag. Du behöver ha kunskap om förekomst av fridlysta arter och deras livsmiljöer för att veta vilken hänsyn som krävs. Som markägare är oftast du den som kan din fastighet bäst. Med ledning av vilken naturtyp som finns i ett område, förekomst av strukturer som död ved, boträd, bergbranter, raviner, fuktstråk eller liknande, är det möjligt att dra preliminära slutsatser om vilka arter som sannolikt kan finnas inom området. Undersök platsen, var nyfiken och ta del av relevant information från exempelvis SLU:s Artfakta och Artportalen. Skogsstyrelsens artvisa vägledningar och SLU:s Artfakta kan ge kunskap om specifika fridlysta arter. Ställ frågor till ditt ombud eller till Skogsstyrelsen. Med kunskap om förhållandena på platsen finns goda förutsättningar att följa gällande regelverk.
Planera för skogsbruk
Du som markägare och verksamhetsutövare behöver ha en övergripande planering som tidigt tar hänsyn till miljövärden och fridlysta arter. Här kan exempelvis skogsbruksplaner och ekologiska landskapsplaner vara användbara verktyg.
Planera enskilda åtgärder
Enskilda skogsbruksåtgärder behöver planeras på objektsnivå och utgå från den mer övergripande skogliga planering som tidigare gjorts i det förebyggande arbetet. Tänk på att skyddet för fridlysta arter gäller under hela året, men hur arterna påverkas av skogsbruksåtgärder kan variera beroende på årstid.Bedöm också hur åtgärden påverkar naturmiljön. Avgör om åtgärden behöver anpassas för att undvika skador på naturmiljön eller fridlysta arter, och om valet av plats kan leda till negativ miljöpåverkan.
Gör en tydlig anmälan eller ansökan
När du gör en avverkningsanmälan, ansökan eller en annan anmälan om samråd enligt miljöbalken, så behöver den innehålla tydliga beskrivningar av den planerade åtgärden, vilken miljö som berörs och eventuella anpassningar för att undvika negativ påverkan på naturmiljön. En tydlig anmälan eller ansökan där det framgår att en förebyggande strategi har använts underlättar handläggningen. Tillräckligt utförligt underlag i anmälan är en förutsättning för att Skogsstyrelsen ska kunna avgöra ärendet.
- Beskriv området där åtgärden planeras, exempelvis genom att ange trädslagsblandning, ståndortsindex, beståndsålder, undervegetation, variation inom området.
- Ange vilka fridlysta arter, eller livsmiljöer för fridlysta arter, som skulle kunna påverkas av den planerade åtgärden.
- Beskriv vilken hänsyn eller anpassning du planerar för att inte skada eller störa fridlysta arter, deras växtplatser, fortplantningsområden eller boplatser. I samband med detta kan du också behöva beskriva miljön i det aktuella området. Vilken hänsyn som olika fridlysta arter behöver kan du läsa mer om i exempelvis artvisa vägledningar.
Vägledningar och kunskapsstöd artskydd - Skogsstyrelsen
- Beskriv vilka eventuella negativa miljöeffekter som din planerade åtgärd kan orsaka och hur sådana effekter ska undvikas genom dina anpassningar.
- Motivera varför du har planerat att utforma hänsynen på ett visst sätt. Exempel på parametrar att väga in i bedömningen av hur hänsynen bör utformas: variation i området, beståndets ålder, väderstreck, solinstrålning, förhärskande vindriktning, topografi, lutning, markhydrologi, underväxt, trädskikt, träd på platsen.
- Redovisa i din anmälan vilka underlag du har använt när du dragit slutsatser om hur det är lämpligt att utforma hänsynen (exempelvis från fältbesök i området, analys av kartmaterial eller annat).
- Om du planerar en åtgärd och tycker att du kan ta hänsyn till en fridlyst art på ett annat sätt än vad som står i vägledningen, förklara varför du dragit den slutsatsen. Vilka parametrar har du vägt in för att bedöma att till exempel en mindre skyddszonen är tillräcklig?
- Ju utförligare underlag du kan lämna i din anmälan, desto smidigare går hanteringen av ditt ärende. Om det redan i anmälan framgår att du som verksamhetsutövare har planerat för tillräcklig hänsyn till fridlysta arter kan anmälan avslutas utan att myndigheten vidtar tillsynsåtgärder.
Exempel: tre olika anmälningar
Nedan följer tre exempel på vad en anmälan kan behöva innehålla när en fridlyst art finns i området. Beroende på omfattningen på din anmälda åtgärd och områdets känslighet eller betydelse för fridlysta arter kan underlaget behöva vara olika omfattande.
Områdesbeskrivning
Grandominerad och tidigare genomgallrad skog. Ståndortsindex G 24-26. Ålder cirka 70 år, viss åldersspridning finns dock. Enstaka äldre björkar finns främst i den västra delen. I övrigt skött skog utan särskilda naturvärden. Markvegetationen är en blandning av smalbladigt gräs och blåbär, delvis saknas också fältskikt. En torplämning med källargrop och stenmurar finns i östra delen. Hänsynskrävande biotoper saknas.
Bedömning av påverkan på naturmiljön inklusive känsliga arter
Utifrån en naturvärdesbedömning som har utförts i det anmälda området av ombudet Sven Skog har bedömningar om påverkan på naturmiljön gjorts. Ombudet går regelbundet SYN-kurs (SYN kurser - Skogsstyrelsen) samt utbildningar i naturvärdesbedömning, artinventering med mera i enlighet med de krav som certifieringen ställer. Resultatet visar att höga naturvärden saknas i området och att beståndet bör klassas som produktionsskog.
Fridlysta och rödlistade arter har eftersökts översiktligt i området under maj månad. Mer noggranna inventeringar bedöms utifrån naturmiljön inte vara motiverade. Vissa fågelarter har noterats, alla relativt vanliga och klassade som livskraftiga. I en äldre björk finns ett bohål, det bedöms användas av större hackspett som också noterades i närheten av trädet.
I Artportalen finns ett registrerat fynd av nordfladdermus cirka 200 meter från det anmälda området. Fyndet rapporterades för fem år sedan i ett fuktigt område med större inslag av löv. Skogen i det anmälda området har en helt annan karaktär och bedöms inte vara en viktig livsmiljö för fladdermöss. De skulle kunna använda sig av håligheter i gamla lövträd i området men alla sådana träd kommer att lämnas vid avverkningen.
Med den miljöhänsyn som planeras är bedömningen att inga fridlysta arter kommer att påverkas av åtgärden på ett förbjudet sätt. Inga höga naturvärden eller andra särskilt känsliga områden kommer heller att påverkas negativt.
Områdesbeskrivning
Större delen är talldominerad skog på bergåsar med relativt kuperad terräng och inslag av hällmarksområden. I mellersta delen mellan ett par åsar finns ett område med mer låglänt och trivial grandominerad skog. SI varierar från T 16-20. Vegetationen varierar mellan blåbär och lingon/ljung. Marken är övervägande torr. Ålder också varierande men i snitt cirka 100 år. Några av de äldsta tallarna på bergen är 120 år. Större delen av området har gallrats flera gånger tidigare. I västra kanten gränsar det anmälda området mot en sjö. Zonen närmast sjön är brant och svårtillgänglig och har ett större inslag av löv och underväxt.
Tre hänsynskrävande biotoper har identifierats i området, se även markerade områden på karta:
- Två områden med hällmarksskog, 0,3 respektive 0,4 hektar.
- Ett område med bergbranter i kanten av en svacka mellan två bergåsar, 0,2 hektar. Här har även skrovellav hittats på en asp. I en annan asp i branten finns ett större bohål. Branten vetter mot öst/nordöst och är relativt skuggig.
Två hålträd (tall och björk) samt en gran med ett risbo har hittats intill sjön. Ormvråkar har synts flyga i närheten av risboet. Samtliga träd står inom den zon som kommer att lämnas orörd mot vattnet. I samma zon har också två tallar med tallticka noterats.
Naturvärdesbedömning enligt vedertagen metod har utförts i det anmälda området av ombudet Sven Skog. Ombudet går regelbundet SYN-kurs (SYN kurser - Skogsstyrelsen) samt utbildningar i naturvärdesbedömning, artinventering med mera i enlighet med de krav som certifieringen ställer. Se bilaga för att ta del av hela resultat från naturvärdesbedömningen.
Bedömning av påverkan på naturmiljön inklusive känsliga arter
Inom området finns strukturer som bedöms ha värden för fåglar. Bland annat zonen mot sjön där flertalet fågelarter kan förekomma och häcka. Miljön i området bedöms vara lämplig för bland annat spillkråka, nattskärra, duvhök, tjäder och olika ugglor. Flera hålträd (tall och lövträd) och en gran med ett risbo har noterats i närheten av sjön. Dessa hamnar inom den zon som lämnas intakt. I bergbranten (hänsynskrävande biotop) finns också en äldre asp med större bohål (spillkråka?).
Fåglar som hörts eller observerats i området vid fältbesök den 5 september är tofsmes, talgoxe, trädkrypare, spillkråka (hördes på avstånd), större hackspett, ormvråk och kråka.
Bedömningen är dock att dessa inte kommer påverkas på ett förbjudet sätt i och med den hänsyn som planeras.
Fladdermöss skulle kunna förekomma i området men med den planerade hänsynen bedöms de inte påverkas negativt. Groddjur borde, om de finns, främst vara knutna till området närmast sjön. De bedöms inte heller påverkas i och med planerad hänsyn. Inga fridlysta kärlväxter har noterats vid naturvärdesbedömning och traktplanering som utfördes i slutet av augusti.
Planerad hänsyn
En cirka 30 meter bred, orörd skyddszon med tall, gran och lövträd samt buskar lämnas mot sjön. De tre hänsynskrävande biotoperna lämnas också helt orörda. I östra delen lämnas trädgrupper med inslag av äldre tallar. Se även karta.
Strax norr om det anmälda området finns en fin fågelbiotop med stort lövinslag och mycket död ved. Detta område kommer att bli sammanbundet med de hänsynsområden som lämnas vid avverkningen, så att spridningskorridorer bildas.
Återbeskogning sker genom naturlig föryngring med fröträd vilket gynnar bland annat tjäder. Inom två områden på 0,6 respektive 1,2 hektar i anslutning till de hänsynskrävande biotoperna med hällmark kommer endast plockhuggning till ett uttag av max 50 procent av virkesförrådet att ske.
Ytterligare hänsynsåtgärder som gynnar fåglar och som planeras är:
- Undvik att utföra åtgärderna 15 mars – 31 juli.
- Bibehåll samtliga naturvärdesträd i området.
- All asp i området sparas. Det rör sig om ett 20-tal träd totalt.
- All död ved sparas. Naturliga högstubbar lämnas och nya skapas. Ingen underröjning kommer att ske i området.
Områdesbeskrivning
Ålder: cirka 130 år. Olikåldrigt. Ståndortsindex: G 20. Fuktklass: Frisk mark med inslag av fuktstråk. Markvegetationen i området varierar, fuktig högört, frisk blåbärstyp och frisk lågört. Objektet är källpåverkat i form av fuktstråk som är kalkpåverkade, naturskogskaraktär, rikligt med inslag av löv i from av sälg, asp och björk. Dock har granen tagit över och konkurrerar ut lövet, ingen ny lövföryngring förekommer. Den liggande döda veden i beståndet består främst av löv. Objektet har rikligt med inslag av grova lågor av både gran och löv. Rikligt med stora aspar som skulle må bra av att huggas fram och bli solbelysta, även ges en möjlighet till självföryngring. Rikligt med äldre sälg som har lunglav. Området har mycket höga naturvärden på grund av lövinslag och naturskogskaraktär.
Artfynd
Tretåig hackspett, järpe, talltita, lunglav, granticka, kransrams, trolldruva. Skrovellav, granlav.
Naturvårdande skötselförslag
Stråken med källpåverkad mark lämnas orörda, viktigt att dessa områden behåller den fuktiga miljön. I anslutning till den källpåverkade marken ska gran med fördel barkskalas samt placera ut 20 högstubbar per hektar i olika höjder och dimension för att gynna tretåighackspett som nyttjar området. Lövvärden i form av sälg med lunglav ska lämnas beskuggade, men sälg som inte har lunglav ska huggas fram för att skapa möjlighet för sälguppslag. All asp i området ska i så stor utsträckning som möjligt huggas fram, samt att enstaka aspar ska kapas som högstubbar för att skapa nytt aspuppslag. Aspar som står i fuktigare miljöer kommer att lämnas beskuggade. Syftet med naturvärdeshuggningen är att skapa en framtida lövdominans med asp, sälg och björk. För att nå syftet med åtgärden måste granen på den friska marken huggas bort för att skapa utrymme för en ny generation av löv, allt befintligt löv ska lämnas. Kring de källpåverkade stråken finns det tydligt inslag av död/döende stående träd av gran, alla stående död/döende träd kommer att lämnas orörda, även på den friska marken. Syftet med att lämna den döda veden är att det ska finnas substrat för insekter och fåglar över hela området. Finns partier som har rikligt med lågor, dessa partier ska förstärkas med mer död ved i from av lågatorg. Områden som lämnas mer eller mindre intakta är baserat på att de är hänsynskrävande biotoper som bland annat sumpskogar, eller att det är rikligt av liggande och stående död ved som gör att ytan är relevant för den tretåiga hackspetten och andra hänsynskrävande arter. Området ska inte markberedas och planteras då vi strävar efter naturligt lövuppslag som i framtiden ska skapa en lövdominans i området.
Artanpassningar
Artanpassningarna är utformande utifrån Skogsstyrelsens artvisa vägledning, samt fågelexperternas utlåtanden efter utförd inventering. I det planerade området födosöker den tretåiga hackspetten. Vi har lämnat stora arealer som inte ska beröras av en åtgärd, dessa områden är främst sumpskogspartier samt områden rikligt med döende/död ved. Det område som ingår i den planerade naturvårdshuggningen kommer inte att underväxtröjas då det är viktigt med senvuxen underväxt för bland annat talltitan. Det totala området är 50 hektar varav 18 hektar är intakta områden som inte behöver någon form av åtgärd, dessa kallar vi för hänsyn i våra kartor. Mellan dessa områden ska endast granen huggas bort för att gynna asp, sälg och björk. All stående död ved lämnas, 20 träd per hektar av gran lämnas utöver de orörda områdena. Den tänkta åtgärden är planerad i fält och hänsynen är uppmärkt med snitselband. För information så är ej asp markerad i kartan då dess rikliga inslag gör det ogörligt för en maskininstruktion. Men dessa lämnas orörda över hela områden. Utifrån vår planering och dess anpassningar riskerar vi ej att påverka talltitan, tretåig hackspett och järpen på en negativt vis som riskerar arten på populationsnivå enligt vår bedömning. Den planerade naturvårdande skötselåtgärden kommer utföras utanför häckningstid och bedöms i slutändan skapa bättre förutsättningar för dessa fridlysta arter.
Rapport naturvärdesinventering på fastigheten Skogen 1:1 våren 2025
Naturvärdesinventeringen ligger till grund för våra bedömningar om lämpliga anpassningar till förekommande arter och naturmiljön. Ärende A xxx xx-2025. Rapporten avser förekomst av och förutsättningar för tretåig hackspett i område enligt karta på fastigheten Skogen 1:1.
Metod: Inventeringen har genomförts som linjetaxering, där inventerarna gått raka linjer genom området, med cirka 100 meters lucka. Det maximala avståndet från en inventeringslinje, för någon punkt inom det inventerade området, är alltså cirka 50 meter. Inventerarna har använt GPS för att kunna följa linjerna, samt för att kunna dokumentera observationernas positioner. Vid observationer eller upptäckt av ”intressanta områden” har avvikelser skett från de tänkta linjerna. Likaså om naturliga hinder, som till exempel vindfällen och surdrog, varit på den tänkta linjen. Samtliga observationer, synobsar, läten och spår, av tretåig hackspett har registrerats och positionsbestämts. Om möjligt har även fotodokumentation utförts. Vid samtliga observationer har, om möjligt, köns- och åldersbestämning utförts. Vid inventeringarna i april och maj har fokus varit spelande (trummande) hackspettar, samt spår (ringhack) efter dessa. I juni har syftet i huvudsak varit att lyssna efter tiggande ungar i området, men även andra iakttagelser har noterats. Observationer av andra, skyddsvärda arter, har registrerats under inventeringen. Inventeringen har utförts vid tre tillfällen av inventerare 1 och 2, båda med mångårig ornitologisk erfarenhet och deltagande i olika fågelinventeringsprojekt.
2025-04-16 klockan 5.45 – 8.30 Väder: Höga moln 6/8, vindstilla till svag östlig vind, -4 till 0 grader. Snötäckt mark. Rött spår i bilaga 2.
2025-05-05 klockan 5.45 – 8.25 Väder: Klart 0/8, svag nordlig vind ca 1 meter/s, -5 till 0 grader. Snötäckt mark. Blått spår i bilaga 2.
2025-06-21 klockan 5.50 – 8.15 Väder: Klart 0/8, svag sydlig vind ca 1 meter/s, 14 till 18 grader. Grönt spår i bilaga 2.
Resultat
Gjorda observationer finns registrerade i bilaga 1 (tabell), samt bilaga 2 (karta).
Beskrivning av området och bedömning
Det aktuella området utgörs av äldre granskog. Granskogen upplevs ”frisk”, med rikligt inslag av äldre aspar och äldre sälgar. Inom området finns såväl grova som klena granar. Större delen av området utgörs av granskog med ett fältskikt av blåbär och ekbräken som dominerande arter. Vissa delar av skogen är fuktigare och här växer bland annat tolta, nordisk stormhatt och midsommarblomster. I området finns det rikligt med döda liggande träd, gran, asp och sälg. Däremot är det endast sparsamt med döda stående träd i området. I områdets södra del finns ett parti med döda, nu nästan helt avbarkade granar (tidigare barkborreskador?), där det är svårt (omöjligt) att bedöma vilka arter som bidragit till avbarkningen.
Under inventeringen har tretåig hackspett observerats i områdets norra del såväl den 16 april som den 5 maj. Den 5 maj observerades hona och hane tillsammans, strax norr om vägen som utgör områdets norra gräns. Revirmarkeringar (trumningar) har i huvudsak varit utanför det inventerade området och då nord/nordväst om detta. Under inventeringen i juni observerades inga tretåiga hackspettar i området. De fåtaliga ringhack som har hittats inom området är svåra att bedöma ålder på, men troligen utgörs de av såväl äldre som några nyare hack. Skogen upplevs dock sakna den mängd döda, äldre stående granar som den tretåiga hackspetten önskar/är beroende av. De mycket fåtaliga ringhacken som har noterats under inventeringen kan tolkas som att området inte frekventeras i större utsträckning för födosök av tretåig hackspett. Likväl har hackspetten noterats i och strax intill det aktuella området under inventeringen, varvid den med stor sannolikhet häckar i närområdet och därigenom även nyttjar delar av det inventerade området för födosök. Avsaknaden av rikligt med äldre döda stående träd medför troligen att området inte är ett primärt födosöksområde för hackspetten och att värdekärnan ligger utanför det inventerade området. Om lämpligare habitat förekommer i närområdet är inte undersökt. Vi bedömer utifrån detta att det inventerade området inte är ett kärnområde för den tretåiga hackspetten, men att delar av området (den nordvästra delen) utgör ett födosöksområde, där hackspetten även revir markerar. Inga andra fåglar, som kan anses vara hotade på populationsnivå, noterades under inventeringen inom området.
Slutsats
Då den tretåiga hackspetten är beroende av större, sammanhängande områden med stor andel döda, stående träd anser vi att det är lämpligt att spara ett mindre område av den nordvästra delen av inventeringsområdet för att på så vis behålla en del äldre skog som troligen ligger inom/i utkanten av ett revir för den tretåiga hackspetten. Detta område, i anslutning till det troliga kärnområdet, bör skapa förutsättningar för att den tretåiga hackspetten kan leva vidare i området, såvida det troliga kärnområdet nordväst om det inventerade området inte avverkas.
Bilaga 1
16 april
Tretåig hackspett
klockan 5.45: trummande norr om avverkningsområdets nordvästra del. Utanför inventeringsområdet.
Klockan 7.00: trummande sydvästra kanten av avdelning 2. Utanför inventeringsområdet.
Klockan 7.37: trummande i mitten av avdelning 1. 7.42 trummande cirka 300 meter nordväst i kartmarkeringen.
Klockan 8.20: trummande NV kanten avdelning 1. Gamla hackningsspår nordvästra delen avdelning 1 (osäker ålder, otydlig)
Övrigt
- Större hackspett trummande på fem olika ställen
- Spillkråka (hackspår)
- Gärdsmyg (avdelning 1)
- Dubbeltrast
- Trädkrypare
- Talltita
- Järpe (spår)
- Bofink
- Talgoxe
- Kungsfågel
- Domherre Orre (hörd utanför området)
- Korp (hörd utanför området)
- Kråka (hörd utanför området)
5 maj
Tretåig hackspett:
Klockan 7.33 trumning nära vägen mitt i avdelning 1.
Klockan 7.55 trumning nordvästra hörnet, utanför området
Vid 9 tiden under ”fikapaus” trummar återigen nordväst om inventeringsområdet. Vid lock kommer ett par inflygande i områdets nordvästra del, trummar och lockar. Fåglarna kommer tillbaka och poserar i en avbruten asp cirka 30 meter ifrån oss, för att sedan fortsätta in i grannskiftet i nordväst.
Fåtal äldre hackspår i nordvästra delen av området. Svårbedömt.
Övrigt
- Större hackspett trummande på tre olika ställen
- Spillkråka trummande på två olika ställen. Bobygge på grannskifte?
- Gärdsmyg (avdelning 1)
- Dubbeltrast
- Trädkrypare
- Talltita
- Svartmes
- Järpe
- Bofink
- Talgoxe
- Kungsfågel
- Domherre
- Orre (hörd utanför området)
- Korp (hörd utanför området)
- Ringduva (hörd utanför området)
- Gransångare (hörd utanför området)
21 juni
Tretåig hackspett
Fåtal äldre hack i norra delen av området, eventuellt något nyare hack. Ett hack i grövre gran som bedömts som färskt markerat i karta.
Övrigt
- Tjäder
- Järpe
- Större hackspett (trummande utanför området)
- Trädpiplärka (utanför området)
- Talgoxe
- Björktrast
- Rödvingetrast
- Koltrast
- Taltrast
- Gärdsmyg
- Domherre
- Bergfink
- Bofink
- Grönsiska
- Mindre korsnäbb (överflygande)
- Trädgårdssångare (utanför området)
- Lövsångare
- Gransångare
- Kungsfågel
Bilaga 2
Karta med inventeringsstråk
Bilder från inventering
Skogsstyrelsen handlägger ärendet
Skogsstyrelsen gör först en inledande utredning av vilken naturmiljö som påverkas av den anmälda åtgärden. Här prövar myndigheten alltid fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Handläggaren går igenom vilken befintlig information som finns, till exempel kartor och uppgifter i Artportalen. Utifrån det bedömer myndigheten om ärendet behöver utredas vidare.
När Skogsstyrelsen handlägger ärendet granskas bland annat följande:
- Framgår det att uppgifterna har hämtats in med tillräckligt noggranna metoder?
- Har undersökningarna genomförts i relevanta områden?
- Har undersökningarna genomförts vid rätt tidpunkt och (eller) vid tillräckligt många tillfällen för att få ett tillförlitligt underlag?
- Framgår det att den som utfört en undersökning har haft dokumenterad kompetens (om detta har bedömts vara nödvändigt)?
- Räcker informationen för att Skogsstyrelsen ska kunna ta slutlig ställning till den planerade åtgärden? Det är först när ett tillräckligt utförligt beslutsunderlag finns framtaget som Skogsstyrelsen kan avgöra ärendet.
Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket
Begäran av komplettering
Skogsstyrelsen kan begära kompletterande uppgifter. Det gäller om det finns möjliga livsmiljöer för fridlysta arter eller relevanta rapporter om artfynd, och beskrivningen av åtgärden i anmälan inte räcker för att myndigheten ska kunna göra en bedömning.
Begäran om att lämna in uppgifter
En begäran om att lämna in uppgifter innebär att markägaren får möjlighet att inom en viss tid komplettera informationen.
Föreläggande om att lämna in uppgifter
Ett föreläggande om att lämna uppgifter eller handlingar innebär att markägaren genom ett beslut föreläggs att inom en viss tid lämna de uppgifter eller handlingar som behövs för att myndigheternas ska kunna bedriva sin tillsyn.
Föreläggande om att utföra undersökningar
Ett föreläggande om att utföra undersökningar innebär att markägaren genom ett beslut föreläggs att göra en utredning för att ta reda på om fridlysta arter kommer att påverkas av den planerade åtgärden.
Om det framkommer ny information under utredningens gång kan fler begäranden om uppgifter bli aktuella.
Skogsstyrelsen fattar beslut
När Skogsstyrelsen bedömer att ärendet är tillräckligt utrett så avslutas handläggningen av ärendet. Om det krävs anpassningar för att undvika förbjuden påverkan på fridlysta arter så fattar Skogsstyrelsen, med stöd av miljöbalken, ett beslut om sådana anpassningar. Innan beslutet fattas får du som markägare möjlighet att ta del av och kommentera de uppgifter som ligger till grund för beslutet. Exempel på sådana uppgifter är information som du som markägare själv bidragit med, information från kartdata (GIS), information från andra myndigheter eller från tredje part.
Om det finns tydligt beskrivet i anmälan vilka fridlysta arter som kan komma att påverkas av åtgärden, och hur negativ påverkan kan förebyggas med hänsyn och anpassningar så är det inte alltid nödvändigt för Skogsstyrelsen att fatta ett formellt beslut.
När beslutet är utskickat och delgivet finns det möjlighet att under en treveckorsperiod överklaga beslutet. Sker ingen överklagan vinner beslutet laga kraft och åtgärden kan genomföras med de beslutade anpassningarna.
Skogsstyrelsen kan förbjuda åtgärder vid bristfälligt underlag
Om Skogsstyrelsen inte har fått in tillräckligt med information, trots begäran om mer underlag, kan myndigheten med stöd av miljöbalken förbjuda åtgärden till dess den är tillräckligt utredd. Detta gäller i de fall där en planerad åtgärd kan få allvarliga konsekvenser för till exempel en fridlyst art.
Enligt försiktighetsprincipen i miljöbalken kan myndigheten även förbjuda en åtgärd på grund av att underlaget är bristfälligt eller visar att planerad hänsyn till fridlysta arter är otillräcklig.