Storskraksungar. Foto: Kenneth Johansson

Så här kan en utredning om fridlysta arter gå till

På den här sidan beskriver vi hur en utredning om fridlysta arter kan gå till och vad du som markägare behöver tänka på när du ska planera och sen göra en ansökan eller anmälan. Du kan även läsa om hur det går till när Skogsstyrelsen handlägger ärendet samt fattar beslut.

Planera din åtgärd

Genom att ha en god planering och tillämpa en förebyggande strategi kan du förhindra att artskyddsförordningens förbud aktualiseras. Det är viktigt att du har rätt kompetens, planerar för skogsbruket och enskilda åtgärder.

Rätt kompetens

Använd och ta fram egna kunskapsunderlag. Du behöver ha kunskap om förekomst av fridlysta arter och deras livsmiljöer för att veta vilken hänsyn som krävs. Som markägare är oftast du den som kan din fastighet bäst. Med ledning av vilken naturtyp som finns i ett område, förekomst av strukturer som död ved, boträd, bergbranter, raviner, fuktstråk eller liknande, är det möjligt att dra preliminära slutsatser om vilka arter som sannolikt kan finnas inom området. Undersök platsen, var nyfiken och ta del av relevant information från exempelvis SLU:s Artfakta och Artportalen. Skogsstyrelsens artvisa vägledningar och SLU:s Artfakta kan ge kunskap om specifika fridlysta arter. Ställ frågor till ditt ombud eller till Skogsstyrelsen. Med kunskap om förhållandena på platsen finns goda förutsättningar att följa gällande regelverk.

Planera för skogsbruk

Du som markägare och verksamhetsutövare behöver ha en övergripande planering som tidigt tar hänsyn till miljövärden och fridlysta arter. Här kan exempelvis skogsbruksplaner och ekologiska landskapsplaner vara användbara verktyg.

Planera enskilda åtgärder

Enskilda skogsbruksåtgärder behöver planeras på objektsnivå och utgå från den mer övergripande skogliga planering som tidigare gjorts i det förebyggande arbetet. Tänk på att skyddet för fridlysta arter gäller under hela året, men hur arterna påverkas av skogsbruksåtgärder kan variera beroende på årstid.Bedöm också hur åtgärden påverkar naturmiljön. Avgör om åtgärden behöver anpassas för att undvika skador på naturmiljön eller fridlysta arter, och om valet av plats kan leda till negativ miljöpåverkan.

Gör en tydlig anmälan eller ansökan

När du gör en avverkningsanmälan, ansökan eller en annan anmälan om samråd enligt miljöbalken, så behöver den innehålla tydliga beskrivningar av den planerade åtgärden, vilken miljö som berörs och eventuella anpassningar för att undvika negativ påverkan på naturmiljön. En tydlig anmälan eller ansökan där det framgår att en förebyggande strategi har använts underlättar handläggningen. Tillräckligt utförligt underlag i anmälan är en förutsättning för att Skogsstyrelsen ska kunna avgöra ärendet.

  • Beskriv området där åtgärden planeras, exempelvis genom att ange trädslagsblandning, ståndortsindex, beståndsålder, undervegetation, variation inom området.
  • Ange vilka fridlysta arter, eller livsmiljöer för fridlysta arter, som skulle kunna påverkas av den planerade åtgärden.
  • Beskriv vilken hänsyn eller anpassning du planerar för att inte skada eller störa fridlysta arter, deras växtplatser, fortplantningsområden eller boplatser. I samband med detta kan du också behöva beskriva miljön i det aktuella området. Vilken hänsyn som olika fridlysta arter behöver kan du läsa mer om i exempelvis artvisa vägledningar.

Vägledningar och kunskapsstöd artskydd - Skogsstyrelsen

  • Beskriv vilka eventuella negativa miljöeffekter som din planerade åtgärd kan orsaka och hur sådana effekter ska undvikas genom dina anpassningar.
  • Motivera varför du har planerat att utforma hänsynen på ett visst sätt. Exempel på parametrar att väga in i bedömningen av hur hänsynen bör utformas: variation i området, beståndets ålder, väderstreck, solinstrålning, förhärskande vindriktning, topografi, lutning, markhydrologi, underväxt, trädskikt, träd på platsen.
  • Redovisa i din anmälan vilka underlag du har använt när du dragit slutsatser om hur det är lämpligt att utforma hänsynen (exempelvis från fältbesök i området, analys av kartmaterial eller annat).
  • Om du planerar en åtgärd och tycker att du kan ta hänsyn till en fridlyst art på ett annat sätt än vad som står i vägledningen, förklara varför du dragit den slutsatsen. Vilka parametrar har du vägt in för att bedöma att till exempel en mindre skyddszonen är tillräcklig?
  • Ju utförligare underlag du kan lämna i din anmälan, desto smidigare går hanteringen av ditt ärende. Om det redan i anmälan framgår att du som verksamhetsutövare har planerat för tillräcklig hänsyn till fridlysta arter kan anmälan avslutas utan att myndigheten vidtar tillsynsåtgärder.

Exempel: tre olika anmälningar

Nedan följer tre exempel på vad en anmälan kan behöva innehålla när en fridlyst art finns i området. Beroende på omfattningen på din anmälda åtgärd och områdets känslighet eller betydelse för fridlysta arter kan underlaget behöva vara olika omfattande.

Skogsstyrelsen handlägger ärendet

Skogsstyrelsen gör först en inledande utredning av vilken naturmiljö som påverkas av den anmälda åtgärden. Här prövar myndigheten alltid fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Handläggaren går igenom vilken befintlig information som finns, till exempel kartor och uppgifter i Artportalen. Utifrån det bedömer myndigheten om ärendet behöver utredas vidare.

När Skogsstyrelsen handlägger ärendet granskas bland annat följande:

  • Framgår det att uppgifterna har hämtats in med tillräckligt noggranna metoder?
  • Har undersökningarna genomförts i relevanta områden?
  • Har undersökningarna genomförts vid rätt tidpunkt och (eller) vid tillräckligt många tillfällen för att få ett tillförlitligt underlag?
  • Framgår det att den som utfört en undersökning har haft dokumenterad kompetens (om detta har bedömts vara nödvändigt)?
  • Räcker informationen för att Skogsstyrelsen ska kunna ta slutlig ställning till den planerade åtgärden? Det är först när ett tillräckligt utförligt beslutsunderlag finns framtaget som Skogsstyrelsen kan avgöra ärendet.

Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket

Begäran av komplettering

Skogsstyrelsen kan begära kompletterande uppgifter. Det gäller om det finns möjliga livsmiljöer för fridlysta arter eller relevanta rapporter om artfynd, och beskrivningen av åtgärden i anmälan inte räcker för att myndigheten ska kunna göra en bedömning.

Skogsstyrelsen fattar beslut

När Skogsstyrelsen bedömer att ärendet är tillräckligt utrett så avslutas handläggningen av ärendet. Om det krävs anpassningar för att undvika förbjuden påverkan på fridlysta arter så fattar Skogsstyrelsen, med stöd av miljöbalken, ett beslut om sådana anpassningar. Innan beslutet fattas får du som markägare möjlighet att ta del av och kommentera de uppgifter som ligger till grund för beslutet. Exempel på sådana uppgifter är information som du som markägare själv bidragit med, information från kartdata (GIS), information från andra myndigheter eller från tredje part.

Om det finns tydligt beskrivet i anmälan vilka fridlysta arter som kan komma att påverkas av åtgärden, och hur negativ påverkan kan förebyggas med hänsyn och anpassningar så är det inte alltid nödvändigt för Skogsstyrelsen att fatta ett formellt beslut.

När beslutet är utskickat och delgivet finns det möjlighet att under en treveckorsperiod överklaga beslutet. Sker ingen överklagan vinner beslutet laga kraft och åtgärden kan genomföras med de beslutade anpassningarna.

Skogsstyrelsen kan förbjuda åtgärder vid bristfälligt underlag

Om Skogsstyrelsen inte har fått in tillräckligt med information, trots begäran om mer underlag, kan myndigheten med stöd av miljöbalken förbjuda åtgärden till dess den är tillräckligt utredd. Detta gäller i de fall där en planerad åtgärd kan få allvarliga konsekvenser för till exempel en fridlyst art.

Enligt försiktighetsprincipen i miljöbalken kan myndigheten även förbjuda en åtgärd på grund av att underlaget är bristfälligt eller visar att planerad hänsyn till fridlysta arter är otillräcklig.

  • Senast uppdaterad: 2026-05-28