Skogsbruksåtgärder, däribland skogsbilvägar, påverkade skadebilden efter skyfallen i Västernorrland. Det är en av slutsatserna i Skogsstyrelsens analys där också mer omfattande insatser nu efterfrågas för att minska riskerna framöver.
Extrema regnmängder den 6 och 7 september orsakade under kort tid stora skador på vägar och järnväg samt två tågurspårningar i Västernorrland. En person omkom där en bilväg hade spolats bort.
Skogsstyrelsen är nu färdig med en övergripande analys av skogsbruksåtgärder, som exempelvis avverkning och skogsbilvägar samt körskador, inom och i anslutning till det skadedrabbade området. Det är Länsstyrelsen i Västernorrland som har fått uppdraget av MSB att utreda konsekvenserna av skyfallen och rapportera in det under våren 2026. Där kommer analysen från Skogsstyrelsen att utgöra ett av flera underlag. Haverikommissionen har även begärt underlag från Skogsstyrelsen för sin utredning av händelserna.
Skogsstyrelsen konstaterar att det är vetenskapligt belagt att avverkningar, byggande av skogsbilvägar, markberedning och andra skogsbruksåtgärder, inverkar på risken för erosion, ras och slamströmmar. Skog har även en skyddande funktion vid skyfall och är därför en viktig del i klimatanpassningen för samhället. När det gäller skyfallen i Västernorrland så drar Skogsstyrelsen slutsatsen att skogsbruksåtgärder har påverkat skadebilden, men total omfattning och påverkan på enskilda skadepunkter är svårbedömda och skulle behöva analyseras ytterligare.
I analysen har en översiktlig skattning gjorts av arealen föryngringsavverkad skog i avrinningsområdena till 123 skadepunkter som Trafikverket tagit fram. För 37 av de 123 skadepunkterna bedöms 10–50 procent av avrinningsområdet ha avverkats de sista 10 åren. För ytterligare 3 punkter bedöms över 50 procent av avrinningsområdet ha avverkats.
Dessutom bedöms 40 skadepunkter ha avverkats i en omfattning av 10–50 procent av avrinningsområdet för 10–25 år sedan. Under samma period bedöms 9 skadepunkter ha föryngringsavverkats i en omfattning av över 50 procent av avrinningsområdet.
Sammantaget resulterar detta i en relativt hög andel föryngringsytor respektive ungskog inom avrinningsområdena till skadepunkterna. Men vilken kvantitativ betydelse detta har haft för händelseutvecklingen på de aktuella skadepunkterna behöver analyseras vidare.
Skogsbilvägar har bidragit till vissa av de skador som uppstått i samband med skyfallen, visar Skogsstyrelsens fältbesök. I princip alla skogsbilvägar som löper utför sluttningar har skadats på något sätt eftersom de har samlat och lett vatten. När vattenmassorna blivit stora och fått hög hastighet på vägbanken eller i vägdiket har vägmaterial dragits med och slamströmmar uppstått ned mot Trafikverkets vägar. Många av Trafikverkets skadepunkter är därför belägna där en skogsbilväg ansluter till en allmän väg eller leder vatten mot Trafikverkets vägdike.
Flera av skogsbilvägarna som skadats är bristfälligt eller till och med felaktigt anlagda när det gäller dragning och hantering av vatten. Generellt är vägtrummorna (rör som avleder vattnet) för få och underdimensionerade. Dessutom finns många exempel på att skadade skogsbilvägar återställts efter skyfallen utan att man anpassat för framtida höga flöden.
– Det är svårt att helt förhindra skador vid en så extrem väderhändelse som i Västernorrland, men det vilar stort ansvar på både samhället och skogsbruket att så långt möjligt förbygga och begränsa skador på omgivningen och där presenterar vi en rad förslag för att minska riskerna, säger Staffan Norin, chef för skogsavdelningen på Skogsstyrelsen.
Några exempel på vad myndigheter och samhälle nu behöver göra gemensamt för att minska risken för erosion och ras i samband med skogsbruksåtgärder:
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30
Totalt erhöll Skogsstyrelsen 123 skadepunkter från Trafikverket (25 för järnväg och 98 för väg). En analys genomfördes därefter med hjälp av Skogsstyrelsens kartunderlag.
Avstånd till avverkad yta, andel avverkad areal av avrinningsområde till skadepunkter och ålder på eventuella föryngringsavverkningar inom avrinningsområdet till skadepunkten noterades. Spår av markberedning, körskador, anslutande skogsbilvägar samt förekomst av vattendrag med ravinformationer identifierades också. Detta låg till grund för bedömning av skogsbruksåtgärders potentiella bidrag till händelsen i respektive skadepunkt.
Fjorton skadepunkter valdes därefter ut för fältbesök. Bedömning av effekter som kan härledas från annan verksamhet och markanvändning i området, till exempel från allmänna vägar, genomfördes inte.