Världen har genomgått fundamentala förändringar sedan 1990 men trots det ligger grundprinciperna i svensk skogspolitik fast. Flera politiska förhållanden och mekanismer gör att ingen väsentlig kursändring har gjorts på över 30 år, trots ett stort förändringstryck. Det visar en studie om hur den politiska makten över skogen utövas som Skogsstyrelsen låtit göra.
Rapporten syftar till att förklara hur makt utövas i svensk skogspolitik, med särskilt fokus på två tidigare mandatperioder (2014–2022). Det som gör svensk skogspolitik särskilt intressant ur ett vetenskapligt perspektiv är dess institutionella inlåsning – det vill säga varför 1993 års skogspolitiska reform i stort sett ligger fast, trots genomgripande förändringar i omvärlden.
– Studien kan förhoppningsvis bidra med en ökad förståelse i samhället för hur makten över skogens nyttjande utövas. Vår förhoppning är att studien kommer till nytta för Skogsstyrelsens eget arbete, för skogssektorn generellt och för medborgarna och samhället i stort, säger Stefan Karlsson, Skogsstyrelsen.
Eftersom Skogsstyrelsen är en aktör kopplad till makten över skogen, har analysen uppdragits till en extern utredare med statsvetenskaplig och skoglig expertis.
I rapporten identifieras tre mekanismer för hur makten över skogen utövas och som bidrar till att skogspolitiken och skogssektorn inte förändras:
– Vi visar till exempel hur kontraktspolitik (som Januariavtalet) smälter samman med public-affairs-bolagens växande roll, och hur statssekreterare i allt högre grad utgör en grupp policyprofessionella som rör sig mellan Regeringskansliet och näringslivet. Den dolda påverkan snedvrider de demokratiska spelreglerna. Idéer som ska växa fram underifrån får allt svårare att höras eller fångas upp av partierna och kan inte konkurrera med resursstarka aktörer med tillgång till politiska nätverk, säger Jesper Svensson, forskare på Lunds universitet och en av författarna.
I rapporten föreslås bland annat att införa ett transparensregister för att synliggöra påverkansarbetet, jämna ut spelplanen mellan politik, marknad och civilsamhälle, och återupprätta medborgarnas förtroende för den demokratiska processen. De som har blivit intervjuade har också delat med sig av sina egna önskemål för framtidens skogspolitik. Deras förslag på förändring är med som bilaga i rapporten.
– De flesta frågar sig någon gång hur man vill påverka politiken i någon riktning. Vi har ställt den frågan till de vars jobb det är att påverka och förändra, det vill säga politiker, politiska tjänstemän och intresseorganisationer - hur skulle ni göra för att förändra något i svensk skogspolitik? Vi behöver prata mer om hur de olika vägarna till makt ser ut inom vår demokrati - annars försvagas den, säger Ida Wallin, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och en av författarna.
Författarna står för analysen och slutsatserna, vilket innebär att det inte beskriver Skogsstyrelsens officiella syn, utan rapporten utgör ett kunskapsunderlag.
Nils Droste, senior forskare på Lunds universitet har som extern utredare på uppdrag av Skogsstyrelsen under 2024–2025 genomfört en statsvetenskapligt grundad studie av den politiska makten över skogen under 2014–2022. I projektgruppen har även ingått Jesper Svensson, forskare på Lunds universitet och Ida Wallin, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet. Baserat på deras statsvetenskapliga respektive skogliga expertis har gruppen genomfört en analys av professionella nätverk, dokument och intervjuer med nyckelpersoner inom den politiska makten relaterat till skogen.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30