Lavskrika. Foto: Mostphotos

Vägledningar och kunskapsstöd artskydd

Här hittar du vägledningar och kunskapsstöd för hänsyn vid skogsbruksåtgärder till specifika fridlysta arter. Regler gällande fridlysta arter finns i artskyddsförordningen.

De artvisa vägledningarna anger inte nivån för lagens krav på hänsyn. Lagens nivå måste alltid avgöras i det enskilda fallet utifrån den skogliga åtgärd som planeras och platsens förutsättningar. Hänsynen som den aktuella arten kräver i ditt ärende kan av olika skäl vara mer eller mindre omfattande än det som beskrivs i den artvisa vägledningen beroende på platsens specifika förutsättningar.

Fridlysta arter på din fastighet

Det är viktigt att du skaffar dig information om de fridlysta arter som finns på din fastighet. I Skogsstyrelsens e-tjänst Mina sidor kan du logga in och se din fastighet. Där finns digitala kartor som visar var skyddsvärda arter hittats samt om arten är rödlistad eller fridlyst. Observera att den senaste rödlistan kom 2020.

Mina sidor

I Artportalen, Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) webbplats för artfakta, kan du också se var arter har observerats. Dock kan du inte se de högst skyddsklassade arterna till exempel järv och kungsörn. All skog är inte inventerad och fynduppgifterna om arter är ofullständiga, därför behöver du inför en skoglig åtgärd undersöka om några fridlysta arter nyttjar området och hur man i så fall kan undvika skada på dessa. 

Fridlysta arter (naturvardsverket.se)

Nationellt skyddsklassade arter (artdatabanken.se)

Kunskapsstöd och vägledningar

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har på beställning av Skogsstyrelsen sammanställt kunskapsunderlag om ett antal fågelarter, "Vägledningar för hänsyn till fåglar", samt andra fridlysta arter. Det finns även information om fåglar och andra arter att söka på Artdatabankens webbplats under ”Artfakta”. 

Artdatabanken (artfakta.se)

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har ett åtagande om att ta fram ytterligare vägledningar och andra kunskapsunderlag för fridlysta arter och deras livsmiljöer. Nya vägledningar kommer att publiceras löpande på den här sidan. Ett viktigt åtagande är att utveckla en modell för regionala artlistor som Skogsstyrelsen och länsstyrelserna gemensamt kan ta fram. Regionala artlistor är tänkta som ett stöd för verksamhetsutövare och tjänstemän att få en överblick av vilka fridlysta arter som finns i olika regioner.

Vägledning för hänsyn till djur

Regler om fridlysta djurarter i 4 a § artskyddsförordningen

Fridlysta djurarter återfinns i 4 a§ artskyddsförordningen och de som har markerats med N eller n i bilaga 1 till artskyddsförordningen har ett strikt skydd, oavsett artens bevarandestatus. Det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda dessa djur, störa djur, förstöra eller samla in ägg i naturen samt att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Bestämmelserna i 4 a§ artskyddsförordningen baseras på EU-förordningar.

Vägledning för hänsyn till växter

Regler om fridlysta växter i 7 § artskyddsförordningen

Fridlysta växtarter markerade med N eller n finns i 7 § artskyddsförordningen och de har ett skydd som syftar till upprätthållandet av en livskraftig population på lokal, regional och nationell nivå. Bestämmelserna i 7 § artskyddsförordningen baseras på EU-förordningar.

Vägledning för hänsyn till nationellt fridlysta arter

Regler om fridlysta arter i 6,8 och 9 §§ artskyddsförordningen

För arter fridlysta enligt 6, 8 och 9 §§ artskyddsförordningen är de åtgärder som negativt kan påverka den aktuella artens bevarandestatus förbjudna. Arterna som omfattas av dessa bestämmelser och vilken paragraf respektive art är fridlyst enligt räknas upp i bilaga 2 till artskyddsförordningen. Arterna som är fridlysta enligt 6, 8 och 9 §§ artskyddsförordningen brukar kallas för de nationellt fridlysta arterna eftersom deras fridlysning grundas på svenskt initiativ.

Vad är gynnsam bevarandestatus?

En arts bevarandestatus betraktas som gynnsam när uppgifter om artens populationsutveckling visar att den på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och dess naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och det finns, och sannolikt kommer fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt.

Vägledning för hänsyn till fåglar

Observera att i vägledningarna anges rödlistestatusen från 2015 och för vissa arter kan den vara inaktuell. För aktuella uppgifter sök i SLUs artdatabank.

Artdatabank (slu.se)

Regler om fåglar i 4 § artskyddsförordningen

Fåglar hanteras i 4 § artskyddsförordningen. Alla vilda fåglar omfattas av förbuden och det är förbjudet att skada deras bon eller ägg samt störa dem. Åtgärder som saknar betydelse för att upprätthålla en tillfredsställande nivå för fågelns population omfattas inte av förbuden när det är fråga om skogsbruk. Bestämmelserna i 4 § artskyddsförordningen baseras på EU-förordningar.

Vad betraktas som störning?

Verksamhet bör ses som en störning om den avsiktligt påverkar artens chanser till överlevnad, fortplantningsframgång eller reproduktionsförmåga, eller leder till en minskning av det bebodda området eller till att arten förflyttas eller fördrivs. Vad som bör ses som en störning varierar därför beroende på art.

Vad är en tillfredsställande nivå ?

En fågelarts population har en tillfredställande nivå om arten långsiktigt kan finnas kvar inom sitt naturliga utbredningsområde, det vill säga populationen är långsiktigt stabil. Exempel på omständigheter som kan tala för att nivån inte är tillfredsställande är om fågelarten är nationellt rödlistad, finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1, eller har genomgått en konstaterad kraftig minskning. Bedömningen av lokala förekomster och regional status behöver beaktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå. 

Bedömning av tillfredställande nivå på fågelpopulation (pdf)

  • Senast uppdaterad: 2025-04-29