Statistik om Skogsstyrelsens formella skydd och ersättningar

Här hittar du statistik om biotopskyddsområden, naturvårdsavtal och ersättning för nekade tillstånd till avverkning i fjällnära skog.

År 2025 bildade Skogsstyrelsen 93 nya biotopskyddsområden och 17 nya naturvårdsavtal. Sammantaget motsvarade detta 955 hektar produktiv skogsmark och en ersättning med 151 miljoner kronor. Det är en fortsättning av de senaste årens låga nybildning av områdesskydd.

Orsaken till de låga nivåerna är att Skogsstyrelsen behövt reservera medlen till intrångsersättning för nekade tillstånd att avverka fjällnära skog. Dessa ersättningar har ökat kraftigt sedan starten 2020, under 2025 betalades 250 miljoner kronor ut.

Hur stor areal är skyddad?

Totalt var 76 600 hektar landareal skyddad med biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal av Skogsstyrelsen vid utgången av 2025. Av dessa var 70 000 hektar på produktiv skogsmark. Av den produktiva skogsmarken fanns 34 600 hektar inom biotopskyddsområden och 35 500 hektar inom naturvårdsavtal.

Under 2025 bildade Skogsstyrelsen biotopskyddsområden på drygt 610 hektar produktiv skogsmark och tecknade naturvårdsavtal för cirka 340 hektar produktiv skogsmark (Figur 1). Det är en fortsättning på de senaste årens låga nybildning av formella skydd. Orsaken är att samma medel även används för att betala ut intrångsersättning för nekade tillstånd att avverka i den fjällnära skogen. Dessa intrångsersättningar har ökat kraftigt sedan 2020, som beskrivs längre ned på denna sida. Historiskt var nivåerna av Skogsstyrelsens nybildade formella skydd som högst under åren 2002 till 2005 då i genomsnitt 5 500 hektar produktiv skogsmark skyddades per år.

Den genomsnittliga produktiva skogsmarksarealen för nya biotopskyddsområden under 2025 var 6,6 hektar. För naturvårdsavtal var den 20 hektar. Trenden är att biotopskyddsområden blivit större över tid medan naturvårdsavtalen varierar mer mellan åren. Se figur 2.

Vilka biotoptyper är skyddade?

Avtalen som Skogsstyrelsen tecknar knyts till särskilda biotoper. Det finns ungefär 20 olika biotoptyper. Den vanligaste biotoptypen för naturvårdsavtalen är naturskogsartad barrskog som var på 16 200 hektar produktiv skogsmark, vilket var 47 procent av all produktiv skogsmark inom naturvårdsavtalen, se figur 3.

Den vanligaste biotoptypen i biotopskyddsområden är äldre naturskogsartade skogar. De utgör 23 800 hektar eller 69 procent av den produktiva skogsmarksarealen i biotopskydden, se figur 4.

Hur stor är ersättningen?

Den samlade ersättningen under 1993 till 2025 är ungefär 4 miljarder kr varav 3,4 miljarder kr för biotopskyddsområden och cirka 600 miljoner kr för naturvårdsavtal. Fördelning av ersättningen per län framgår av figur 5.

Den genomsnittliga ersättningen 2025 för biotopskyddsområden var 211 000 kr per hektar (total areal) och för naturvårdsavtal knappt 23 000 kr per hektar (total areal). Genomsnittlig ersättning är preliminär eftersom det händer att Skogsstyrelsen fattar beslut om ersättning för biotopskyddsområden utan att dessförinnan vara överens med markägaren om ersättning. I de fallen blir ersättningen 0 kr fram till dess att överenskommelse om ersättning fattats eller till dess att ersättning fastställs i domstol.

Under 2009 infördes ett tillägg för biotopskyddsområden på 25 procent på intrångsersättningen utöver marknadsvärdet. Den höjningen liksom de ökade ersättningsnivåerna för naturvårdsavtal som införts under början av 2010-talet kan urskiljas i Figur 6.

Ersättningen påverkas av till exempel virkesvärdet på marken vilket gör att den kan variera mellan åren beroende på var i landet de nya naturvårdsavtalen finns. Även avtalets längd påverkar, där kortare avtal generellt har lägre ersättning. Många nybildade korta naturvårdsavtal kan därför minska den genomsnittliga ersättningen ett år.

Diagrammet visar genomsnittlig ersättning per hektar i de ärenden där överenskommelse om ersättning nåtts.

Väntansavtal

Från och med den 1 januari 2024 erbjuder Skogsstyrelsen fastighetsägare väntansavtal i väntan på ett formellt skydd. Det gäller både inför bildande av biotopskyddsområden och längre naturvårdsavtal. Syftet är att underlätta bildandet av ett långsiktigt skydd. Det gäller situationer där bildande av formellt skydd inletts för sex månader sedan eller mer, under vissa förutsättningar.

Avtalstiden för väntansavtal är normalt två år och innebär att fastighetsägaren avstår från skogsbruk inom avtalsområdet och under avtalstiden. De får ersättning i samband med att väntansavtalet tecknas. Att ingå ett väntansavtal innebär ingen förbindelse om att ett formellt skydd ska bildas.

Den sista december 2025 fanns 28 väntansavtal, vilka omfattar 297 hektar och där ersättning utgått till 230 000 kr.

Områdesskydd som upphört att gälla

En del biotopskyddsområden och naturvårdsavtal upphör att gälla när de övergår i till exempel naturreservat eller upphör att gälla med tiden. Statistiken om gällande områdesskydd inkluderar inte de områdesskydd som upphört att gälla.

Fram till och med 2025 har 86 biotopskyddsområden upphört att gälla, vilka omfattar 280 hektar och där ersättning utgått med 14,8 miljoner kronor.

Dessutom har 71 naturvårdsavtal upphört att gälla, vilka omfattar 296 hektar och där ersättning utgått med 3,9 miljoner kronor.

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal ovan gränsen för fjällnära skog och sociala värden

Ovan gränsen för fjällnära skog är totalt 140 hektar produktiv skogsmark skyddad som biotopskyddsområde och 780 hektar produktiv skogsmark skyddad som naturvårdsavtal. Under 2025 bildades inga nya biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal ovan gränsen för fjällnära skog. 2016 bildades det senaste skyddet ovan gränsen för fjällnära, däremot har Skogsstyrelsen betalat ut intrångsersättning till nekade fjällnära-avverkningar de senaste åren.

Sedan 2015 finns det möjlighet att teckna naturvårdsavtal i områden som har höga sociala värden. Hittills har Skogsstyrelsen avtalat om 17 sådana områden. De omfattar sammanlagt drygt 90 hektar produktiv skogsmark. De senaste avtalen tecknades under 2022 och 2024.

Intrångsersättningar i fjällnära skog minskade

I det anslag som Skogsstyrelsen tilldelas för att bilda nya biotopskyddsområden och naturvårdsavtal ingår även utbetalning av intrångsersättning i fall där markägare nekats tillstånd att avverka i den fjällnära skogen. Enligt domar från mark- och miljööverdomstolen betalar Skogsstyrelsen sedan 2020 ut intrångsersättning till markägare som nekats tillstånd att avverka i den fjällnära skogen.

Det första året var det enstaka ärenden och 3 miljoner kronor som betalades ut. Under 2021 ökade sedan utbetalningarna kraftigt till 72 miljoner kronor och orsaken var en stor ökning av ansökningar om föryngringsavverkning, som berörde fjällnära skogar med mycket höga naturvärden.

Under 2022 ökade intrångsersättningen till 248 miljoner kronor. 2023 och 2024 steg nivån ytterligare till över 300 miljoner kronor per år. under 2025 minskade ersättningen till 250 miljoner.  Se figur 7. Det är en minskning sedan förra året med cirka 70 miljoner kronor.

Sammantaget över åren 2020 till 2025 har intrångsersättning i fjällnära skog betalats ut på 30 000 hektar produktiv skogsmark varav 5 800 hektar tillkom under 2025.

I Sverige finns den fjällnära skogen i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Drygt 64procent av arealen som fått intrångsersättning till följd av nekat tillstånd att avverka i den fjällnära skogen ligger i Västerbottens län. 34 procent ligger i Jämtlands län och resterande två procent är fördelade mellan Dalarnas och Norrbottens län. Se figur 8.

Mer om skyddad skog

Statistiken som redovisas här omfattar bara Skogsstyrelsens bildande av biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Dessa formella skydd kan även bildas av andra myndigheter och kommuner.

Det finns även fler typer av formellt skyddad skogsmark, till exempel naturreservat. En mer komplett statistik om nya formellt skyddade skogsområden ges i statistiken om Skyddad Natur som SCB och Naturvårdsverket publicerar varje vår. Samt i statistiken om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark som publiceras i juni. 

Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark