Statistik om levererade skogsplantor

Här hittar du statistik om levererade skogsplantor i Sverige. Vi redovisar uppgifterna per trädslag, produktionssätt, härkomst och användning av plantskydd.

Statistiken om levererade skogsplantor är årlig och bygger på uppgifter som samlas in genom en enkät som skickas till alla registrerade företag som bedriver yrkesmässig handel med skogsodlingsmaterial. Levererade skogsplantor avser de plantor som levererats för användning (utplantering) i Sverige.

Minskning av levererade plantor under 2024

År 2024 levererades 405 miljoner skogsplantor, vilket är en minskning med 26 miljoner (6 procent) från 2023.

Mängden levererade tallplantor har ökat stadigt under många år. Under 2024 minskade dock levererade tallplantor till 219 miljoner, vilket var en minskning med drygt 17 miljoner (7 procent), jämfört med 2023. Mängden granplantor minskade med 10 miljoner jämfört med 2023 och uppgick under 2024 till drygt 166 miljoner plantor.

Mängden levererade skogsplantor av björk (3,8 miljoner) ökade med 19 procent, jämfört med 2023. Leveranser av björk har ökat stadigt sedan 2017 och antalet är nu mer än tre gånger så stort som då. Levererade övriga lövträd (1,6 miljoner) ökade med 13 procent jämfört med 2023, efter att ha minskat ett par år.

Mängden levererade plantor av lärk och sitkagran minskade med 10 respektive 9 procent, jämfört med 2023. Inget av trädslagen utgör dock mer än 1,1 procent av total mängd levererade plantor under 2024. Levererade plantor av övriga barrträd ökade med 3 procent, jämfört med 2023.

Jämfört med 2023 ökade mängden levererad contortatall med knappt en miljon plantor (5 procent) under 2024.

Tall (54,1 procent) tog under 2020 över ställningen från gran (41,1 procent) som det vanligaste trädslaget bland levererade skogsplantor. Gran- och tallplantor utgjorde tillsammans 96 procent av det totala antalet levererade skogsplantor. Contortatallen stod för 2,1 procent och lärk 1,0 procent. Sitkagran, björk och övriga barr- och lövträd utgjorde var för sig mindre än en procent av antalet levererade skogsplantor.

Det bör noteras att dessa värden inte anger hur trädslagen fördelar sig i den framtida skogen. En betydande del av tallen och nästan all björk och merparten av övriga lövträd i skogen har föryngrats naturligt.

Täckrot dominerar som produktionssätt

Täckrot är det helt dominerande produktionssättet för skogsplantor. Täckrotsplantor utgjorde 90 procent av alla levererade skogsplantor 2024. Barrotsplantor utgjorde 6 procent.

Från 2019 redovisas en ny kategori av produktionssätt – hybridplanta. Sammanlagt producerades 4 procent av de levererade skogsplantorna som hybridplantor 2024.

Tall och contortatall producerades i princip enbart som täckrotsplantor. Andelen granplantor som producerades som täckrot 2024 var 80 procent.

Inkluderat hybridplantor så producerades 92 procent av övriga barrträd som barrot, 100 procent av sitkagran, 50 procent av lärk, 20 procent av gran och mindre än 0,5 procent av tall. Av plantor av lövträd producerades 88 procent av övriga lövträd som barrot och 48 procent av björk.

Förökningssätt för skogsplantor

Från och med 2019 redovisas om levererade skogsplantor förökats från frö eller är vegetativt förökade. Totalt sett förökas levererade barrplantor från frö till i princip 100 procent och den vegetativt förökade andelen är mycket liten.

Vegetativ förökning av levererade plantor tillämpas främst för lövplantor. År 2024 förökades 10 procent av övriga levererade lövträdsplantor vegetativt. Av övriga lövplantor är det främst hybridasp och poppel som förökas vegetativt.

Mekaniskt plantskydd något större andel än oskyddade

Andelen plantor som levereras med någon form av plantskydd mot snytbagge (mekaniskt eller kemiskt) har ökat sedan 2016. Under 2024 var 72, 46 respektive 22 procent av gran-, tall- och contortaplantorna försedda med snytbaggeskydd. Användningen av insekticider minskade till 3 procent av granplantorna och ligger kvar på 1 procent av tallplantorna, jämfört med 2023.

Andelen mekaniskt skyddade plantor har ökat stadigt, från 27 procent 2016 till 54 procent 2024. Under samma period har andelen insekticidbehandlade plantor minskat från 18 till 2 procent. Samtidigt har andelen oskyddade plantor minskat från 55 procent 2016 till knappt 44 procent 2024. I statistiken går det inte att urskilja var i landet skyddade respektive oskyddade plantor används.

Huvudsakligen svensk härkomst för plantor

Frön delas upp i beståndsfrö från skogar och plantagefrön från särskilt anlagda fröplantager (fröodlingar).

Av de levererade skogsplantorna 2024 kom 88 procent från plantagefrö från svenska fröplantager, vilket är oförändrat från 2023. Svenskt och utländskt beståndsfrö utgjorde 1 respektive 2 procent. Utländskt plantagefrö stod för 8 procent av härkomsten av de levererade skogsplantorna.

Användningen av beståndsfrö har minskat och användningen av plantagefrö har ökat sedan frågan om härkomst inkluderades i undersökningen. Fördelat per trädslag kom tall och contortatall i princip enbart från plantagefrö med svensk härkomst (96 respektive 99 procent).

Av granplantorna kom 82 procent från svenska fröplantager, vilket är oförändrat jämfört med 2023. Av 2024 års granplantor härstammade 4 procent från utländskt beståndsfrö och 13 procent från utländskt plantagefrö, att jämföra med 6 respektive 11 procent 2023.

Användningen av plantagefrö med utländsk härkomst har minskat för lärk de senaste åren. För sitkagran och övriga barrträd har användningen ökat jämfört med 2023, till 93 respektive 63 procent.

Av björkplantorna som levererades 2024 kom 30 procent från plantagefrö med svensk härkomst och 45 procent med utländsk härkomst. Det är en minskning från 38 respektive 56 procent för 2023. Av övriga lövträd kom 40 procent från utländskt beståndsfrö, vilket är en ökning från 2023 års 38 procent. Plantor som hade härkomst från svenskt respektive utländskt plantagefrö stod för 9 respektive 21 procent av plantorna av övriga lövträd.

Ibland kan härkomsten gällande framförallt björk och övriga lövträd inte redovisas. För 2024 var andelarna utan uppgift 14 respektive 23 procent

Införsel av plantor och frön för skogsbruket

Skogsstyrelsens registrering av införsel av plantor och frön som den här fördjupningen baseras på har en eftersläpning på två år. Det innebär att årets redovisning avser 2023.
Dessa uppgifter är inte en del av den officiella statistiken om levererade skogsplantor.

Inom EU råder fri handel för skogsplantor och frön. Däremot finns anmälningsplikt för in- och utförsel av plantor och frön och anmälan görs till Skogsstyrelsen. Import av skogsplantor och frö från länder utanför EU är tillåtet för vissa länder, däribland Norge. För dessa länder råder tillstånds- och anmälningsplikt.

Plantor och frön som förts in i Sverige från andra länder kan, men behöver inte, ha sin härkomst i avsändarlandet. En betydande del av infört material har svensk härkomst men något steg i produktionen har skett i avsändarlandet.

Införsel av plantor

Under 2023 fördes det in 50,5 miljoner plantor till Sverige från andra länder. Det innebär att cirka 12 procent av de levererade plantorna 2023 (431 miljoner plantor totalt) åtminstone delvis producerats utanför Sverige. Det är dock oklart om plantorna levererats samma år som de infördes.

Under 2023 fördes flest plantor in från Norden och Baltikum med 63 procent. Plantor från övriga Europa stod för 37 procent av införseln. Långsiktigt har införseln av skogsplantor minskat från övriga Europa och ökat från Norden och Baltikum.