Åtgärdsstatistik i skogsbruket

Här hittar du uppgifter om markberedning, plantering, gödsling, skyddsdikning, askåterföring och antal plantor för hjälpplantering. Vi redovisar de flesta av resultaten per ägarklass, län och landsdel samt för hela landet.

Åtgärder i skogsbruket 2024

Skogsgödslingen ökade under 2024 till omkring 40 000 hektar, en statistiskt säkerställd uppgång från bottennivån 2022. Skogsgödslingen är därmed tillbaka på nivåerna före kriget i Ukraina. Samtidigt minskade både markberedning och plantering, och den totala skogsodlingsarealen sjönk från 199 000 till 192 000 hektar. Hjälpplanteringen steg till 43 miljoner plantor efter flera års nedgång. Den hyggesfria arealen omfattade 733 000 hektar 2024. Förändringarna från föregående år är inte statistiskt säkerställda för hyggesfri areal och övriga åtgärder, med undantag för gödslingen och resultaten bör därför tolkas med försiktighet. Askåterföring utfördes 2024 på 16 400 hektar och 50 300 ton aska spreds, främst i Götaland. Areal skogsvårdsåtgärder minskar

Areal skogsvårdsåtgärder minskar

Resultat från Skogsstyrelsens undersökning visar att skogsgödsling utfördes på cirka 40 000 hektar under 2024. Detta är en ökning från den kraftiga nedgången 2022, och den. är på samma nivå innan kriget i Ukraina. Arealen som gödslats har varierat de senaste 30 åren, som lägst var den 10 000 hektar under 2022 och högst 80 000 hektar 2010. Nedgången mellan 2021 och 2022 orsakades av den kraftiga prisökningen på gödselmedel under 2022, en följd av kriget i Ukraina.

Skattningen för maskinellt markberedd areal fortsätter att minska, från 167 800 hektar 2023 till 160 800 hektar 2024. Den planterade arealen har minskat från 188 700 hektar till 180 400 hektar.

Små förändringar i skogsodlingsarealen

Skogsstyrelsen har undersökt skogsodlingsareal sedan 1955. Skogsodling är ett samlingsbegrepp för både plantering och sådd. Under 2024 skogsodlades 192 000 hektar, medan siffran från 2023 var 198 700 hektar. I figur 2 syns att skogsodlingen minskade hos de övriga ägarna medan arealen som skogodlades av enskilda ägare var i samma nivå som föregående år.

Hjälpplanteringen har ökat

Under perioden 2005–2018 var antalet hjälpplantor årligen mellan 21 och 36 miljoner. Efter den torra sommaren 2018 planterades 58 miljoner hjälpplantor under 2019. Efter toppnoteringen 2019 minskade hjälpplanteringen successivt och år 2023 sattes 31 miljoner plantor. År 2024 ökade antalet igen, från 31 till 43 miljoner plantor. I figuren nedan redovisas årtalen före 2019 som treårsmedelvärden, där mittåret anges. Till exempel avser 2016 medelvärdet för åren 2015–2017.

Hyggesfritt skogsbruk

År 2024 genomfördes för femte gången en uppskattning av omfattningen av arealen hyggesfritt skogsbruk.

Hyggesfritt skogsbruk definierades i undersökningen som skogsmark med produktionsmål där skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår större kala ytor. I denna undersökning exemplifierades de hyggesfria metoderna med olika former av blädning och plockhuggning, luckhuggning och överhållen skärm. Det avser inte mark inom frivilliga avsättningar, improduktiv skogsmark eller med målklassningen naturvård orörd eller naturvård med skötsel.

Statistiken avser uppskatta areal produktiv skogsmark där det bedrivs hyggesfritt skogsbruk i Sverige som brukningsform. Det är inte en skattning av mängden hyggesfria åtgärder som utförts ett enskilt år. Denna skattning skiljer sig därför något jämfört med mycket av statistiken om åtgärder i skogsbruket som avser enskilda åtgärder utförda under ett år.

Under 2024 omfattade det hyggesfria skogsbruket 733 000 hektar i Sverige. Störst areal, cirka 535 000 hektar, brukades hyggesfritt av enskilda ägare och cirka 198 000 hektar brukades hyggesfritt av övriga ägare. Skattningen har en felmarginal som ger ett konfidensintervall från 618 000 hektar till 847 000 hektar. Det innebär att det inte går att säkerställa någon verklig ökning eller minskning från föregående år trots att punktskattningen visar en minskning mellan åren.

Areal med skogsbruksplan

Sedan 2019 har vi också undersökt hur stor del av skogsmarken som har en aktuell skogsbruksplan. Med en aktuell skogsbruksplan avses i detta fall en plan som inte är äldre än 10 år gammal. År 2024 uppskattas 17,7 miljoner hektar ha en sådan plan. Cirka 1,6 miljoner hektar saknar helt skogsbruksplan. För 266 000 hektar finns plan för endast en del av innehavet, och för 2,0 miljoner hektar finns en plan som är äldre än tio år

Skillnaderna mellan åren är små och ryms inom den statistiska felmarginalen. Det betyder att vi inte kan se några säkra förändringar över tid.

Contortatall

Figur 6 baseras på punktuppskattningar för åren 1980–2024. År 2024 ökade arealen som beskogats med contortatall jämfört med 2023, men nivån är fortsatt låg i relation till början av tidsserien. Under 2024 planterades eller såddes cirka 3 300 hektar contortatall, att jämföra med cirka 2 900 hektar 2023. Under 1980-talet, då etableringen var som störst, uppgick motsvarande areal till i genomsnitt cirka 32 000 hektar per år. Den ackumulerade arealen som skogsodlats med contortatall sedan 1980 uppgår till cirka 497 000 hektar. Uppgift för 2018 saknas eftersom undersökningen inte genomfördes det året. I Dalarna, Värmland och Örebro län rapporterades ingen odling av contortatall. Statistiken avser endast det storskaliga skogsbrukets plantering och sådd av contortatall.

Utförd askåterföring

Askåterföring ingår i åtgärdersundersökningen för andra gången i år. Resultaten avser areal och total mängd aska i ton torrsubstans som spridits årsvis från 2009 till och med 2024. Resultaten visar att askåterföring under 2024 genomfördes på nära 16 400 hektar och 50 300 ton aska (torrsubstans) spreds.

Det är den näst högsta arealen sedan mätningarna påbörjades 2009. Jämfört med 2023 skedde det en ökning i Götaland samtidigt som det var en nedgång i Svealand. I genomsnitt har det utförts askåterföring på cirka 12 000 hektar årligen under tidsserien och spridits 41 000 ton aska (torrsubstans) per år. I genomsnitt har cirka 79 % av all areal askåterföring genomförts i Götaland, cirka 19% i Svealand och 2 % i Norrland under perioden 2009-2024.

Variationen av spridning av aska under åren kan bero på flera faktorer, dels kan försämrad bärighet i skogen för maskinerna efter höga nederbördsmängder påverka möjligheten till spridning av aska. Dessutom kan entreprenörer slutat på grund av dålig lönsamhet eller att större producenter (exempelvis värmeverk) av aska har bytt bränsle vilket genererar mer eller mindre mängd spridningsbar aska. Även en generell osäkerhet om askåterföring hos skogsägare kan spela in.

Röjd areal

Statistik om röjd areal samlas in av Riksskogstaxeringen. I diagrammet nedan redovisas ett 5-årsmedelvärde över röjd areal i tusentals hektar. För mer information om röjd areal se

Statistik om röjning (Riksskogstaxeringen)