Statistik om miljöhänsyn vid föryngringsavverkning
Här hittar du statistik om lämnad miljöhänsyn vid föryngringsavverkning i Sverige. Resultaten baseras på inventeringar av föryngringsavverkade områden där uppgift om olika typer av hänsyn, strukturer och åtgärder registreras. Statistiken redovisar bland annat lämnade hänsynsytor, kantzoner mot vatten, lämnade träd och död ved samt ett antal andra indikatorer kopplade till miljöhänsyn i samband med avverkning. Inventering av lämnad miljöhänsyn har genomförts med varierande metoder sedan slutet av 1990-talet.
I de senaste resultaten för 2022/2023 är den genomsnittliga andelen lämnade hänsynsytor vid föryngringsavverkning 8,5 procent av den föryngringsavverkade arealen. Knappt hälften av den lämnade hänsynsarealen utgörs av hänsynskrävande biotoper, medan resterande del består av hänsynsytor med ordinär karaktär. Den genomsnittliga bredden på lämnade kantzoner mot vatten uppgår till 15 meter, och drygt 30 procent av strandlinjen saknar kantzon. På den avverkade ytan lämnas i genomsnitt 10,5 hänsynsträd per hektar samt 7,5 kubikmeter död ved per hektar. Vid överfarter över vattendrag är bottenöverfart utan bro eller virke den vanligaste typen. Vid denna typ av överfart skadas vattendragen vid 86 procent av överfarterna.
Från och med 2026 års publicering baseras resultaten på en nyutvecklad inventering av lämnad miljöhänsyn, där bland annat metoden för att skatta kantzonsbredd mot vatten har uppdaterats. Det innebär att resultaten inte är fullt jämförbara med tidigare publicerade resultat.
Metod
Hänsynsuppföljningen genomförs som en stickprovsundersökning.
Från och med 2025 redovisas resultat från en nyutvecklad inventering av lämnad hänsyn. Inventeringen genomförs efter avverkning, ungefär ett år efter att avverkningen har genomförts.
I den nya metoden samlas data in genom mätning i provytor samt genom att hänsynsytor avgränsas direkt i fält. Kantzoner mäts genom att hela zonens utbredning registreras som polygoner i karta med GPS. Detta skiljer sig från tidigare metod, som var baserad på punkt- och transektmätningar. Även indelningen av hänsynsytor i underkategorier skiljer sig från tidigare redovisning.
Tresäsongsmedeltal
För alla resultat anges mittår (2022/2023) vilket avser ett 3-säsongsmedeltal för avverkningssäsongerna 2021/2022–2023/2024.
Hänsynsyta
En hänsynsyta ska ligga på produktiv skogsmark som uppnått lägsta tillåtna slutavverkningsålder och ska antingen gränsa mot eller omges av den avverkade ytan.
För att ingå i inventeringen ska ytan vara minst 100 kvadratmeter och högst 1 hektar. Hänsynsytor kan dock vara större än 1 hektar om de är avlånga och gränsar mot exempelvis vattendrag, myrkanter eller branter.
Hänsynsytor delas in i kategorierna kantzon totalt och övrig hänsyn. Kantzon totalt delas i sin tur upp i kantzon mot vatten och övriga kantzoner.
Kantzon totalt
Omfattar kantzoner mot vatten samt övriga kantzoner.
Kantzon mot vatten
Omfattar kantzoner mot sjö eller hav samt vattendrag, inklusive diken (även om diken inte ingår i redovisningen för perioden 2021/2022–2023/2024).
Övriga kantzoner
Omfattar kantzoner mot myrimpediment, bergimpediment, formellt skyddade områden, hänsynskrävande biotoper samt annat ägoslag eller annan brukningsenhet.
Övrig hänsyn
Omfattar hänsynsytor som inte utgör kantzoner enligt ovan.
Hänsynskrävande biotop
En hänsynsyta klassas som hänsynskrävande biotop om den har ett högt eller mycket högt naturvärde. En hänsynsytas naturvärde beräknas utifrån ett stort antal variabler insamlade i fält som till exempel antal naturvärdesträd, död ved eller skoglig karaktär så som blockighet eller dylikt.
Ordinärt naturvärde
En hänsynsyta har ordinärt naturvärde om den inte klassas som hänsynskrävande biotop enligt ovan.
Överfart över vattendrag
En överfart är när en skogsmaskin korsar ett vattendrag i syfte att utföra avverkning eller transport av virke. Överfarterna kan bestå av broar, överfarter av ilagt virke eller bottenöverfarter där maskiner kör direkt över vattendragets botten.
Skada på överfart
Skador på överfart avser att marken vid på- eller avfarten (inom 3 meter från strandlinjen) eller botten i vattendraget har påverkats av körning så att spår, material eller markpåverkan orsakar eller riskerar att orsaka transport av slam, dämning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön.
Läs mer om inventeringen här i:
Hänsynsytor
Omfattning av hänsynsytor
Vid föryngringsavverkning lämnas mindre områden för att bevara naturvärden och strukturer i landskapet. Resultaten visar att hänsynsytor i genomsnitt utgör 8,5 procent av den föryngringsavverkade arealen under 2022/2023.
Skattningar av andelen hänsynsareal finns från Skogsstyrelsens inventeringar från och med år 1999. På grund av förändringar i inventeringsmetod är tidsserien uppdelad i fyra delar med 1–2 års uppehåll mellan perioderna.
År 2008 ersattes inventeringen R-Polytax av Polytax II, och 2015 ersattes Polytax II av Hänsynsuppföljningen. Mellan 2019/2020 och 2022/2023 utvecklades inventeringen vidare till Hänsynsuppföljning 2.0. Skillnader i nivå mellan tidsserierna beror troligen till stor del på förändringar i inventeringsmetod.
Andelen skogsmarksareal som lämnas som hänsyn vid föryngringsavverkning är lägre för enskilda ägare (6,6 procent) än för övriga ägare (10,7 procent).
Andelen hänsynsareal varierar också mellan olika avverkningsobjekt. På 15 procent av den föryngringsavverkade arealen saknas hänsynsytor helt. På 29 procent av arealen lämnas hänsynsytor upp till 5 procent av arealen. På 7 procent av arealen uppgår hänsynsytorna till 20–30 procent, och på 3 procent av arealen lämnas 30 procent eller mer av arealen som hänsynsytor.
Hänsynsytornas naturvärde
Hänsynsytor kan lämnas för olika ändamål och klassificeras i statistiken både efter hänsynstyp och naturvärde. I hela landet uppgår den genomsnittliga andelen lämnad hänsyn till 8,5 procent av den föryngringsavverkade arealen, varav:
- 2 procent är kantzoner mot vatten,
- 2,9 procent är kantzoner mot annan markanvändning (till exempel myr, impediment eller annan marktyp) och
- 3,6 procent är övriga hänsynsytor.
Inom samtliga hänsynstyper består knappt hälften av arealen av hänsynskrävande biotoper, det vill säga områden med särskilda naturvärden, medan resterande del utgörs av hänsyn av mer ordinärt naturvärde. I provytor inom hänsynsytorna inventeras levande och döda träd, miljöförhållanden uppdelat i kategorierna geologi/topografi, vattenpåverkan, kulturpåverkan samt naturskogskvaliteter. Registreringarna i provytorna ligger till grund för statistiken för hänsynsytornas naturvärde.
Resultat redovisas också för plockhuggning inom hänsynsytor. För 86 procent av hänsynsarealen uppgår andelen plockhuggning till 10 procent eller mindre.
Lämnad hänsyn mot vatten
Lämnade kantzoner mot vatten
På föryngringsavverkningar som gränsar mot vatten har en kantzon lämnats längs knappt 70 procent av strandlinjens längd. Den genomsnittliga bredden på dessa kantzoner är 15 meter.
Enskilda ägare har en större andelstrandlinje utan kantzon än övriga ägare, 37 respektive 25 procent.
Överfarter över vattendrag
Ibland finns behov för maskiner att korsa vattendrag för att genomföra avverkningen. Överfarterna görs både med och utan förebyggande åtgärder. Dessa åtgärder kan bestå av bygda broar, överfarter av ilagt virke eller där ingen åtgärd vidtagits. Om ingen åtgärd vidtagits innebär att maskinerna kör direkt på vattendragets botten. Statistiken redovisar både typ av överfart och om skador på vattendrag har observerats.
Den vanligaste typen av överfart är körning på vattendragets botten (39 procent), följt av ilagt virke och broar med cirka 25 procent vardera. På 13 procent av överfarterna kunde typen inte fastställas.
Andelen skador varierar kraftigt mellan olika typer av överfarter – från 86 procent vid körning på vattendragets botten till 17 procent vid broöverfarter.
Skador på överfart avser att marken vid på- eller avfarten (inom 3 meter från strandlinjen) eller botten i vattendraget har påverkats av körning så att spår, material eller markpåverkan orsakar eller riskerar att orsaka transport av slam, dämning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön.
Lämnade träd på den avverkade ytan
Utöver hänsynsytor lämnas även enskilda träd och död ved kvar på den avverkade ytan. De levande och döda träden har lämnats för att främja den biologiska mångfalden och är tänkta att vara livsmiljöer för andra arter. Statistiken redovisar både volym och antal träd, lågor och högstubbar som lämnas kvar.
Det är viktig att notera att det finns tidsseriebrott i statistiken över lämnade träd, lågor och högstubbar på den avverkande ytan. Tidsseriebrotten syns tydligt i figuren nedan. Resultaten baseras på inventeringar som utförts vid olika tidpunkter efter föryngringsavverkning: cirka 6–8 år i den första perioden (2000/2001–2014/2015, data från Återväxtuppföljningen), cirka 2,5 år i den andra perioden (2017/2018–2019/2020, data från Hänsynsuppföljning 1.0) och cirka 1,5 år i den tredje perioden (2022/2023 och framgent, data från Hänsynsuppföljning 2.0). Dessutom ändrades inventeringsmetoden från transekter i den första perioden till provytor i de senare perioderna. Resultaten är därför inte fullt jämförbara mellan perioderna, vilket framför allt påverkar redovisningen av hänsynsträd och lågor.
Till exempel kan en ökad volym per hektar för fröträd bero på att inventeringen görs närmare tidpunkten för avverkningen än vid tidigare inventeringar. Detta kan också gälla för lågor där även byte av metod från transekter till provytor kan påverka volym per hektar. På grund av de tidsseriebrott som finns kan inte någon statistiskt säkerställd ökning beläggas.
Enskilda ägare lämnar totalt mer trädvolym per hektar för träd, lågor och högstubbar på den avverkade ytan än övriga ägare. Skillnaden består huvudsakligen av en större användning av frö- och skärmträd hos enskilda ägare.
Den döda veden som lämnas på avverkade ytor består av stående döda träd, lågor samt högstubbar (både naturliga och skapade högstubbar). I genomsnitt lämnas 7,5 kubikmeter död ved per hektar, varav drygt två tredjedelar är hård död ved. I genomsnitt finns cirka 30 lågor, torrträd, naturliga eller skapade högstubbar per hektar.
I genomsnitt lämnas 10,5 hänsynsträd per hektar. Enskilda ägare lämnar i genomsnitt 11,7 hänsynsträd per hektar och övriga ägare 10,5 per hektar. För grova hänsynsträd med en diameter på minst 45 cm lämnas i genomsnitt 1,3 träd per hektar, där enskilda ägare lämnar cirka 1,8 träd per hektar jämfört med 0,7 träd per hektar för övriga ägare.
Det vanligaste trädslaget bland hänsynsträden är tall och det näst vanligaste björk.
Storlek på sammanhängande kalmark
Föryngringsavverkningar som under en period av tre avverkningssäsonger från avverkningstidpunkten med ett mindre avstånd än 20 meter från varandra betraktas i det här sammanhanget som en sammanhängande kalmarksareal, oavsett om de ligger över en fastighetsgräns eller avverkats vid olika tidpunkter så länge som det skett inom angivet tidsintervall.
I Sverige är medelstorleken på de sammanhängande kalmarksarealerna 4,5 hektar och medianstorleken 2,5 hektar år 2023. Den 95:e percentilen (de fem procent största sammanhängande kalmarkerna) är 15,1 hektar eller större. Medianstorleken är 4,3 hektar i Norra Norrland som är den landsdel med de största sammanhängande kalmarksarealerna och storleken minskar ju längre söderut i landet man kommer, medianstorleken i Götaland är 1,9 hektar.
Det län med de största sammanhängande kalmarksarealerna är Norrbotten, där de 5 procent största kalmarkerna är 27,8 hektar eller större. Kronobergs län har de minsta sammanhängande kalmarksarealerna, där är de största 5 procenten är 6,5 hektar eller större.
Från år 2013 kan vi se en svagt minskande trend för storleken hos kalmarksarealerna i den 95 percentilen. Ett brott i den trenden kan ses från 2018 och framåt. Förändringen i storlek på kalmarksarealer kan ses i den 95 percentilen medan varken medelvärdet eller medianen har någon tydlig trend under perioden (figur 9).