Miljömålsberedningens förslag är ett viktigt underlag för att få till långsiktiga mål och strategier för skogssektorn och flera förslag tillstyrks. Samtidigt är tidsramen för snäv och förslagen inte tillräckliga för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden inom EU och internationellt. Det skriver Skogsstyrelsen i yttrandet över förslagen.
Miljömålsberedningen har lagt förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF).
Även om skogssektorn varken kan eller ska lösa åtagandena på egen hand, ser Skogsstyrelsen positivt på att Miljömålsberedningen redovisat sina förslag eftersom de kan ligga till grund för politiska beslut som skapar tydliga förutsättningar för skogssektorn.
– Skogsstyrelsen välkomnar alla förslag som bidrar till en ökad tydlighet och som skapar långsiktiga förutsättningar för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden. Vår samlade bedömning är ändå att Miljömålsberedningens förslag inte kommer att räcka. Dessutom blir det svårt att hinna med allt innan 2030, säger Skogsstyrelsens generaldirektör, Herman Sundqvist.
Ett av förslagen från Miljömålsberedningen är att markägare mot ersättning ska kunna teckna avtal för att låta träden stå kvar längre innan avverkning (längre omloppstid). Detta är den insats som skulle medföra störst ökning av nettoupptaget av kol, enligt beredningen. Skogsstyrelsen bedömer dock att det är mycket osäkert om förslaget verkligen skulle leda till minskad avverkning totalt sett i Sverige, eller om avverkningarna bara skulle flyttas och öka i andra skogsområden i stället.
Skogsstyrelsen tillstyrker Miljömålsberedningens inriktning om att skydda alla återstående urskogar och all återstående gammal skog enligt föreslagen definition. Däremot bedömer myndigheten att det är mycket svårt att genomföra det till år 2030.
Skogsstyrelsen ser också positivt på förslaget om kartläggning av urskogar och gammal skog, under förutsättning att myndigheten ges såväl rättsliga som praktiska förutsättningar att utföra uppdraget.
– Ska vi göra detta så krävs det att vi har befogenheter och ett tydligt rättsligt stöd för att genomföra inventeringen och föra ett register av det samlade kartunderlaget, säger Herman Sundqvist.
Skogsstyrelsen bedömer också att det skulle vara mycket svårt att hinna genomföra inventeringen till 2030.
Miljömålsberedningen föreslår en mycket kraftig ökning av resurserna för återvätning av dikade torvmarker i skogen fram till 2030. Det finns också förslag på riktade satsningar på ökad rådgivning om ökad tillväxt, kolinlagring och bevarande av biologisk mångfald i skogen.
Skogsstyrelsen tycker det är mycket positivt med mer resurser för återvätning av dikade torvmarker och för skoglig rådgivning men att det blir svårt att skala upp det i den omfattningen som beredningen föreslår. Skogsstyrelsens återvätningsverksamhet skulle behöva växa från cirka 40 årstjänster under 2025 till runt 700 årstjänster år 2026. Detta skulle innebära i det närmaste en fördubbling av det totala antalet medarbetare på myndigheten jämfört med idag.
– Det går inte att öka takten i verksamheten riktigt på det sätt som Miljömålsberedningen föreslår. Återvätningen är beroende av att det finns intresserade markägare och det tar tid att bygga upp kapacitet för genomförandet, säger Herman Sundqvist.
Många av förslagen tar sikte på 2030 men skulle behöva fortsätta över längre tid.
– Det är viktigt med kontinuitet. Tidsbegränsade insatser skapar en ryckighet som är ineffektiv för både markägare och myndigheter, säger Herman Sundqvist.
Skogsstyrelsen understryker också vikten av att den fortsatta beredningen av betänkandet sker samordnat med 2024 års skogspolitiska utredningens betänkande, bokstavsutredningen om artskydd samt andra processer. Detta för att skapa en sammanhållen, långsiktig och förutsägbar framtida skogs- och miljöpolitik.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30