Markägare som fått sina planerade avverkningar begränsade eller stoppade på grund av artskyddsförordningen kan i speciella fall ha rätt till ersättning från staten. I tre nya domar har Mark- och miljööverdomstolen prövat om det är fråga om sådana speciella fall. I ett av fallen får markägarna ersättning, men i de två andra fallen nekas de.
De tre aktuella ärendena som nu prövats gäller planerade avverkningar i Bollebygds, Bollnäs och Skellefteå kommuner. I de två förstnämnda fallen anser Mark- och miljööverdomstolen att markägarna inte har rätt till ekonomisk ersättning för begränsningarna i markanvändningen som artskyddet innebär, men domstolen gör en annan bedömning i fallet i Skellefteå.
I de tre domarna utgår Mark- och miljööverdomstolen från en vägledande dom i Högsta domstolen 2023. Högsta domstolen slog fast att en markägare normalt inte har rätt till ersättning av staten när markanvändningen begränsas på grund av artskyddsförordningen, men att det ändå kan finnas rätt till ersättning enligt allmänna principer under speciella omständigheter (se faktaruta).
– Frågan om en skogsägare har rätt till ersättning när Skogsstyrelsen begränsat eller stoppat en avverkning med hänvisning till artskyddsförordningen har varit oklar och föremål för flera domstolsprövningar under många år. Trots domen från Högsta domstolen 2023 har vi inte haft alla svar när det gäller rätten till ersättning, därför är det bra när vi får ytterligare vägledning, säger Andrea Airosto, Skogsstyrelsens chefsjurist.
– Vi ser även av den proposition som lämnades av regeringen till riksdagen igår att det nu finns konkreta förslag om att införa en ersättningsrätt i lagstiftning och vi kommer såklart att följa den processen noga framöver också, säger Andrea Airosto.
I Skellefteå begränsade Skogsstyrelsen en avverkning på grund av orkidéerna knärot och norna. I den lägre instansen, mark- och miljödomstolen, fick markägaren rätt till ersättning samt ersättning för sina rättegångskostnader av staten. Mark- och miljööverdomstolen fastställer nu den domen och anser att markägaren har rätt till ersättning på drygt 1 miljon kronor. Markägaren får även ersättning av staten för sina rättegångskostnader i såväl underinstansen som i Mark- och miljööverdomstolen.
Mark- och miljööverdomstolen bedömer att begränsningen innebär ett avsevärt försvårande av den pågående markanvändningen och anser i det här fallet att det inte är rimligt att markägaren ensam ska tvingas ta de ekonomiska konsekvenserna av den hänsyn som behöver tas. Det är därför enligt domstolen fråga om sådana speciella omständigheter att ersättning ska utgå.
I Bollebygd begränsade Skogsstyrelsen avverkningen på grund av en tjäderlekplats. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att begränsningen innebär ett avsevärt försvårande av den pågående markanvändningen, men att det i det här fallet inte är fråga om sådana speciella omständigheter att ersättning ska utgå. Även om värdet av det som undantagits för hänsyn i detta fall uppgår till ett betydande belopp, 1 200 000 kronor, bedömer domstolen att markägaren har haft anledning att räkna med en omfattande inskränkning på grund av tjäderlekplatsen som markägaren haft kännedom om.
Fallet i Bollnäs rör en avverkning som Skogsstyrelsen helt förbjudit på grund av ett revir för lavskrika. Även i det ärendet bedömer Mark- och miljööverdomstolen att den pågående markanvändningen har försvårats avsevärt på grund av artskyddet men domstolen anser även i det här fallet att det inte är fråga om sådana speciella omständigheter att staten ska betala ersättning. Värdet av den skog som inte får avverkas bedöms uppgå till högst 223 000 kronor. Även om det kan vara ett högt belopp för en privatperson så är det enligt domstolen inte att betrakta som ett så stort belopp att det utgör en så betydande skada att det är orimligt för markägaren att stå för den.
I de två ärendena där markägarna nekas ersättning innebär Mark- och miljööverdomstolens domar att markägarna får ersättning av staten för sina rättegångskostnader i den lägre instansen, mark- och miljödomstolen. Däremot ska alla inblandade parter stå för sina egna rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.
Mark- och miljööverdomstolens domar kan överklagas till Högsta domstolen, som är högsta instans i den här typen av mål.
I ett avgörande i april 2023, Tjäderspelet i Malsättra (NJA 2023 s. 291) slog Högsta domstolen fast att en markägare normalt inte har rätt till ersättning av staten för begränsningar i markanvändningen som följer direkt av artskyddsförordningen, men att det ändå kan finnas en rätt till ersättning utifrån allmänna principer och under speciella omständigheter.
Det gäller när inskränkningen har avsevärt försvårat den pågående markanvändningen och inskränkningen i det enskilda fallet är så särskilt betungande att det inte framstår som rimligt att den enskilde ensam får bära konsekvenserna av inskränkningen samt att den enskilde har begärt men nekats dispens från artskyddsförordningen.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8–16.30